under kokningen genom upptagande af vatten, och deras stärkelsehalt bör vara, genom tillräckligt lång kokning, så mycket som möjligt omsatt till dextrin, så att de kunna lättare smältas i tarmkanalen. Råa gryn genomgå matsmältningsapparaten till en stor del oförändrade. Med namnet gryn betecknas äfven de skalade, men tämligen hela fröna af risväxten ("risgryn"), hvarjämte man under benämningen sagogryn, potatesgryn o. s. v. förstår gryn beredda af sagostärkelse, potatesstärkelse o. s. v., hvilken blifvit blandad med vatten till ett slags deg, som sedan pressats genom ett durchslag och genom särskild tillställning formats till gryn. Användningen af sådana gryn i hushållen är allmänt bekant. O. T. S. Grynpåse, sjöv., en med gryn l. ärter fylld, konformig påse, med en i spetsen fäst lina. Grynpåsar begagnades fordom att tilltäppa de hål i skeppssidan, som uppkommit af grundskott. Medelst linan inhalades påsen i hålet; då grynen blefvo våta, uppsvällde de, och på detta sätt tätades läckan för tillfället. Numera begagnas för detta ändamål träpluggar, s. k. skottpluggar. R. N. Gryphaea, paleont., underslägte af Ostrea, utmärkt derigenom att vensterskalet är större än högerskalet och har hvirfveln inrullad. Det förekommer företrädesvis i juraformationen. I en underafdelning af undre lias-formationen finnes G. (Ostrea) arcuata ofta i så stor mängd, att denna underafdelning kallats gryfitkalk. Denna art är äfven funnen i Sverige, liksom ock den till kritformationen hörande G. (Ostrea) vesicularis. B. L-n. Gryphius (egentl. Greif), Andreas, tysk skald, f. 1616 i Grossglogau i Schlesien, blef 1636 huslärare hos pfalzgrefven Georg von Schönborn, som krönte honom till skald och förlänade honom ett adelsdiplom, hvaraf han likväl ej begagnade sig, måste 1638 till följd af några alltför fria yttranden lemna sin fädernebygd, tillbragte derefter många år på resor och utnämndes 1650 till landtsyndikus i furstendömet Glogau. Tvänne gånger erbjöds honom professur, först i Frankfurt och sedan i Upsala, men han afböjde kallelsen båda gångerna. Död i Glogau 1664. G. författade sonetter, epigram och oder, hvilka genom sin lyftning utmärka sig framför samtida författares dikter af samma slag, men hans skalderykte grundar sig förnämligast på hans dramatiska arbeten, hvilka förskaffat honom namnet det nyare tyska dramats fader. Hans tragedier (Leo Arminius, Katharina von Georgien, Cardenio und Celinde, Die ermordete majestät oder Carolus Stuardus och Papinianus) äro delvis efterhärmningar efter Seneca och Vondel samt öfverlastade med äfventyrligheter, men röja en stark fantasi och ega sant tragiska element. Hans lustspel (Peter Squenz och Horribilicribrifax) utmärka sig genom sin träffande karakteristik. Hos sina samtida gällde G. som ett under af lärdom. Ett urval af hans dramatiska arbeten finnes i Tittmanns "Deutsche dichter des 17:ten jahrhunderts" (1870). jfr Klopp, "Andreas Gryphius als dramatiker" (1852). -- G:s son, Christian G., f. 1649, d. 1706 som rektor och bibliotekarie vid gymnasiet i Breslau, skref lyriska dikter af mindre betydenhet. Gryt. 1. Socken i Södermanlands län, Daga och Villåttinge härad. Arealen 12,165 har, deraf 10,945 har i Daga och 1,220 har i Villåttinge härad. 1,508 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Strengnäs stift, Daga kontrakt. -- 2. Socken i Östergötlands län, Hammarkinds härad. Arealen 17,869 har. 3,075 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt. -- 3. Socken i Kristianstads län, Östra Göinge härad. Arealen 3,152 har. 733 innev. (1880). Annex till Qviinge, Lunds stift, Östra Göinge kontrakt. Gryta, socken i Upsala län, Hagunda härad. Arealen 3,673 har. 813 innev. (1880). Annex till Giresta, Upsala stift, Lagunda kontrakt. Gryta, metallurg., kallas en af ingeniör Bergström vid Avesta bruk i Dalarna införd helt liten bessemerkonverter, i hvilken endast några få centner tackjern för hvarje gång bearbetas. Denna metod bereder tillfälle till att begagna bessemermetoden i liten skala utan behof af den stora krafttillgång, som för vanliga bessemerverk är nödvändig och gör dessa anläggningar så dyrbara. Den på denna metod beredda bessemermetallen är något slaggblandad, hvilket i vissa fall kan vara en olägenhet, men å andra sidan för åtskilliga ändamål är en ganska eftersträfvad egenskap, emedan en inblandning af slagg i icke ringa mån förekommer jernets bränning eller antagande af kristallinisk textur vid hög temperatur -- en olägenhet, som mycket lätt inträffar med den rena metallen. C. A. D. Gryteryd, socken i Jönköpings län, Vestbo härad. Arealen 4,000 har. 501 innev. (1880). Annex till Hestra, Vexiö stift, Vestbo kontrakt. Grytgöl, bruks- och landtegendom i Hellestads socken, Östergötlands län, vid Emmaån. nära sjön Grytgölen. 1 17/24 mtl med qvarn och såg m. m. samt 3 mtl underlydande i Regna och Stjernorps socknar. Taxeringsvärde omkr. 310,000 kr. Bruket består af 2 franche-comté-härdar samt ett manufakturverk med 4 spikhammare och en räckhammare samt klensmide. Årliga tillverkningen är omkr. 350,000 kg. stångjern och omkr. 40,000 kg. spik. Egendomen eges af brukspatron A. Burén. Grythyttan, socken i Örebro län, Grythytte och Hellefors bergslag. Arealen 44,745 har. 4,948 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl, Vesterås stift, Nora kontrakt. Grythytte och Hellefors, bergslag och tingslag i Vestmanland, Örebro län, Nora fögderi och domsaga. Arealen 90,352 har. 9,033 innev. (1880). Bergslaget omfattar socknarna Grythyttan och Hellefors. Grytig, skogsh., kallas skogsmarken, då den är uppfylld af större eller mindre stenblock, mellan hvilka träden här och der kunna uppväxa. C. G. Hz. Grytnäs, socken i Kopparbergs län, Näsgårds fögderi, Folkare härad. Arealen 10,237 har. 1,888 innev. (1880). G. med Avesta utgör ett