(1863--64); Illustrirter katalog der Pariser ausstellung 1867 (1868) o. s. v. Derjämte har H. utgifvit en samling Gedichte (1869) under pseudonymen Philipp Emrich. Sedan 1868 redigerar han "Neue freie presses" agronomiska bilaga. Hammam. Se Hamam. Hamman, Edouard Jean Conrad, belgisk-fransk målare, f. 1819 i Ostende, studerade i Antwerpen under de Keyser. 1846 uppträdde han första gången på en utställning i Bruxelles och flyttade sedan till Paris, der han, efter Comtes föredöme, med mycken dugtighet, men utan dennes finhet och djup i uttrycket målat historiska genretaflor med intressanta ämnen ur förflutna tider, såsom Rabelais vid franska hofvet, Karl IX gömmer bakom förhängena till sin säng läkaren Ambroise Paré för sin inträdande moder, Kristoffer Columbus, Violmakaren Stradivari, Anatomen Vesalius föreläser i Padua, Karl V såsom ung undervisas af Erasmus (nu i Luxembourg-galleriet), utställd vid 1863 års salon, m. fl. C. R. N. Hammar. 1. Socken i Nerike, Örebro län, Sundbo härad. Arealen 19,434 har. 6,041 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift, Kumla kontrakt. -- 2. (Stora H.) Socken i Malmöhus län, Skytts härad. Arealen 1,049 har. 572 innev. (1880). Annex till Reng, Lunds stift, Skytts kontrakt. Hammar, Hans Birger, prest, född i Landskrona d. 6 Sept. 1814, blef student i Lund 1831, prestvigd 1837 och filos. mag. 1838. Efter att från 1841 hafva tjenstgjort såsom s. k. klockareprest i Norra Rörum erhöll han 1851 fullmakt å Mjellby pastorat i Bleking. Derefter uppträdde han såsom en kraftig förkämpe för religionsfrihetens grundsatser, hvilka han sökte främja dels genom möten -- de s. k. "Vannebergamötena" väckte på sin tid stor uppmärksamhet och diskuterades i alla landets tidningar --, dels genom inrättande af "Kristianstads traktatsällskap", som stod i nära förbindelse med dessa möten, dels slutligen genom utgifvandet af månadsskriften "Kyrkovännen" (1852--57). Död i Mjellby d. 25 April 1862. Hammarband, befästningsk., en på lodräta stolpar vågrätt hvilande stock eller bjelke, afsedd att uppbära täcktimret i en blindering, ett granatskjul e. d. O. A. B. Hammarby. 1. Socken i Upland, Stockholms län, Vallentuna härad. Arealen 2,331 har. 669 innev. (1880). Annex till Fresta, Upsala stift, Vestra Roslags kontrakt. -- 2. Socken i Södermanlands län, Österrekarne härad. Arealen 1,000 har. 394 innev. (1880). Annex till Vallby, Strengnäs stift, Österrekarne kontrakt. Hammarby. 1. Bruks- och landtegendom i Nora socken, Örebro län, ö. om staden Nora, invid en vattenrik å, som, efter att hafva varit uppkallad med flere namn, slutligen sammanflyter med Arboga-ån. 18 27/40 mtl jämte underlydande. Taxeringsvärde omkr. 600,000 kr. Jordegendomen omfattar 465 har åker, 200 har äng och nära 6,000 har skogs- och hagmark. Bruket har 2 dubbla lancashire-härdar, vällugn, 3 stångjerns- och 1 mumblingshammare samt masugn, hvarjämte till gården höra qvarn och såg. Tillverkningen af tackjern uppgår till omkr. 2,5 mill. kg. samt af stångjern och smältstycken till omkr. 1,3 mill. kg. H. räknar sina anor ända från Gustaf I:s tid, då den s. k. kungshammaren 1544 för kronans räkning uppfördes och begagnades tills det nuv. bruket 1632 anlades af A. Dress, en af Louis de Geers medhjelpare. Sedan 1864 eges det af brukspatron C. H. Vedberg. -- 2. Bruksegendom i Ofvansjö socken, Gefleborgs län, vid Hammarby- eller Gafvelhytteån, som från Ottnaren faller ut i Storsjön. Bruket anlades af myntmästaren Isak Kock (adlad Cronström) och erhöll privilegium 1659, men smide drefs derstädes redan i början af 1600-talet. Egendomen tillhörde i slutet af 1600-talet Isak Mackey, kom med hans dotter till slägten Uhr (adlad af Uhr), öfvergick sedan till slägten Petré och tillhör nu Hofors aktiebolag. F. n. (1882) finnas vid H. 8 smälthärdar jämte råstångsvalsverk, qvarn, såg och tegelbruk. Jerntillverkningen utgör omkr. 5 mill. kg. 1. Th. N-m. Hammarby (det s. k. Linnés H.), gods i Danmarks socken och Vaksala härad af Upsala län 3 1/8 mtl. Det namnes första gången 1337, då det bortbyttes af Olof Styrbjörnsson (Gren) till kaniken i Upsala Lars Nilsson. Sedan egdes det af ätterna Laema, Stewardt. Gärffelt och von Friesendorff samt kom, genom gifte inom denna slägt, till den såsom jägare bekante A. Schönberg. Denne sålde 1758 godset och det närbelägna Säfja m. m., sammanlagdt 10 hemman, för 80,000 daler till Carl von Linné. Då Linné tillträdde egendomen, funnos på H. blott de nuvarande rödfärgade flyglarna af timmer (då endast en våning höga), hvadan Linné 1762 lät uppföra det mellan dessa liggande boningshuset, äfvenledes af trä, i tvänne våningar. Detta står ännu oförändradt från hans dagar, gömmande åtskilliga minnen af honom. Å en höjd ofvanför gården byggde han 1769 ett museum (af sten), i hvilket han förvarade sitt herbarium, en del af sina öfriga naturvetenskapliga samlingar och sina böcker. Äfven denna byggnad finnes qvar, men samlingarna egas till största delen af sällskapet "Linnean society" i London. Efter Linnés död innehade hans enka, Sara Elisabet Morsea, H. till sin död, 1806. Sedermera skiftades godset efter hand mellan deras arfvingar. Hufvudgården tillföll 1835 Linnés dotterdotter, J. E. S. Duse, gift med öfverdirektören Fr. M. Ridderbjelke, och kom efter hennes död, 1845, i sonen jägmästaren K. Ridderbjelkes ego. Till följd af hemställan af 1878 års riksdag inköpte staten 1880 af honom för 30,000 kr. byggnaderna jämte de i dem förvarade minnen af Linné, parken närmast gården och den backe, å hvilken museet ligger. Samtidigt köpte Upsala universitet för 50,000 kr. sjelfva jordegendomen. Öfver de af staten inköpta byggnaderna tager öfverintendentsämbetet vård; en af Upsala universitets större konsistorium utsedd och af K. M:t för 5 år förordnad inspektor har högsta tillsynen öfver samlingar, park och öfrigt område, men närmaste vården om byggnader, samlingar m. m. handhafves af en på stället boende tillsyningsman. B. S.