såsom skådespelerska. Ett briljant yttre, förhöjdt af lysande toaletter, och ett elegant sätt att föra sig gjorde fru H. till arftagerska af en del af Emelie Högqvists repertoar och tillvann henne i hög grad publikens ynnest. Den finare komedien var hennes egentliga fack, och till hennes bästa alstringar på detta område förtjena att räknas: Elisabet i "Doktor Wespe", Georgina i "Qväkaren och dansösen", Richelieu i "Richelieus första vapenbragd", Sofie Arnould i "Jag äter middag hos min mor", fru de Nohan i "Den gifte mannen i staden och på landet", fru Montjoye i "Montjoye" m. fl. Bland hennes öfriga uppgifter må nämnas Rosaura i "Lifvet en dröm", Mossamor i "Marsk Stigs döttrar" samt en lyckad skapelse på det burleska området, fru Godard i "En fattig ädling". Efter ett svårt benbrott, 1867, blef hennes helsa försvagad, och hennes förut så stora användning för scenen aftog småningom. 1871--72 uppträdde hon för sista gången på k. scenen, då som gäst. Död i Stockholm d. 11 Febr. 1874. A. F. 4. Hedin, Sven Adolf, publicist, riksdagsman, syssling till H. 2, född i Bo socken, Örebro län, d. 23 April 1834, blef 1851 student i Upsala och 1861 filos. kandidat. 1859 började han, i tidningen "Upsalaposten", sin publicistiska verksamhet, hvilken han från 1864 fortsatt i Stockholm. Från d. 1 Sept. 1874 till d. 24 Maj 1876 var han redaktör af "Aftonbladet". Vid samtliga riksdagar 1870--82 (med undantag af 1875--76, då han ansåg sig hindrad af ofvannämnda redaktörskap) har H. varit en af Stockholms stads representanter i Andra kammaren. (Vid senaste val, 1881, ingick han med högsta röstetalet.) 1871 var han ledamot af lagutskottet, 1873 af särskilda utskottet för frågor rörande elementarundervisningen samt 1870 och 1880-- 82 medlem af (vid de tre sistnämnda riksdagarna äfven ordförande i) tillfälliga utskottet N:o 1, hvilket hufvudsakligen haft att behandla skolfrågor. 1871 och 1872 deltog han i statsrevisionen, och 1879--82 var han medlem af den s. k. skatteregleringskomitén. Skrifter: Fryxell mot Geijer (1861), Studentmötet i Lund och Köpenhamn 1862 (1863), Belysning af förslaget om Upsala universitets flyttning till Stockholm (s. å.), Sveriges och Norges förening för femtio år sedan (1864), Hvad folket väntar af den nya representationen (1868; 2:dra uppl. s. å.), Lefnadsteckning öfver August Blanche (i Blanches "Samlade arbeten", 1870--72), Den östeuropeiska frågan (1876), Franska revolutionens qvinnor (1879--80), Allmän värnepligt och fritt samhällsskick (1880) m. fl. Derjämte har H. författat ett stort antal tidskriftsuppsatser (i "Nordisk universitetstidskrift", "Nordisk tidskrift", "Framtiden", "Svensk tidskrift", "Historisk tidskrift" o. s. v.). Bland ämnen, som han behandlat, må särskildt nämnas frågan om den literära eganderätten, hvilken genom lagen af d. 10 Aug. 1877 fick sin lösning. Hedio (Heid), Kaspar, badisk reformator, född 1494 i Ettlingen i Baden, studerade i Freiburg, i hvilken stad han af Capito vans för reformationen. 1520 blef han hofpredikant och senare andlig vikarie i Mainz, men flyttade 1523 till Strassburg, der han 1529 blef professor i teologi och predikant i Münster. Det var hufvudsakligen der, som han jämte Capito och Bucer nitiskt verkade i reformationens anda. 1541 kallades han tillika med den sistnämnde af kurfursten Gebhard af Köln till hans residensstad, Bonn, för att i ärkestiftet införa reformationen; men när försöket misslyckades, återvände han 1543 till Strassburg. H. dog d. 17 Okt. 1552. Hans skrifter, som numera icke ega något framstående värde, äro af historisk-filologiskt och exegetiskt innehåll. E. J. Ö Hedjra, Arab. (Egypt. hegra, latiniseradt hegira), flykt, särskildt profeten Muhammeds flykt från Mekka till Medina. Denna beräknas hafva inträffat på qvällen d. 15 Juli 622 och togs till utgångspunkt för den af kalifen Omar införda muhammedanska tidräkningen. Men emedan araberna räkna dygnets början från solnedgången, antogs i stället fredagen d. 16 Juli 622 till d. 1 Muhárram, l. första dagen i det första muhammedanska året. Året består af 354 dagar (manår) och är indeladt i 12 månader, Muhárram, Sáfar, Rebi-el-áuwal, Rebi-el-achar (l. R.-et-tani), Djumadi-l-áuwal (egypt. uttal.: Gemadi-el-), Djumadi-l-achar (l. D.-et-tani; egypt. uttal: Gemadi-et-), Rédjeb (Egypt. Régeb), Sjaban, Ramadan, Sjauwal, Du-l-káde (l. Su-l-káda), Du-l-hídje (l. Su-l-hídje; Egypt. D-l-hígge), af hvilka hvarannan har 30, hvarannan 29 dagar. Skottår inträffar 11 gånger på 30 år, och har månaden Du-l-hídje då 30 dagar i stället för 29. Vid förvandling af ett muhammedanskt årtal till motsvarande i den kristna tidräkningen kan man gå tillväga så, att det muhammedanska årtalet divideras med 33, och att qvoten, till hvilken adderas 1, om resten är 17 eller mera, subtraheras från det muhammedanska årtalet, hvarefter till återstoden adderas 622. Slutsumman utvisar det kristna år, på hvilket det muhammedanska till större delen eller helt och hållet infaller. För att förvandla ett kristet årtal till det motsvarande muhammedanska kan man från det förra subtrahera 622, dividera återstoden med 32 och addera qvoten (hvilken ökas med 1, om resten är 16 eller mera) till nyssnämnda återstod. Slutsumman utvisar då det muhammedanska året. Hedlinger, Johan Karl, Sveriges förnämste medaljör, föddes d. 28 Mars 1691 i staden Schwyz i Schweiz. Vid aderton års ålder sattes han i lära hos en guldsmed och myntmästare Crauer i Sion (Valais), som 1715 flyttade till Montbéliard och Porrentruy, emedan han förpaktat biskopens af Basel myntverk, och der började H. gravera medaljer. För att vidare utbilda sig for han 1716 till Nancy och 1717 till Paris, der han lärde under Roettiers och Launay, båda berömda medaljörer. Efter att hafva uppehållit sig der i ett och ett halft år erhöll han anbud af baron Görtz, som i svenska statens angelägenheter vistades i Paris, att öfvertaga ledningen af Sveriges myntverk. H. mottog detta af lysande ekonomiska vilkor åtföljda anbud och utnämndes till k. medaljör. -- H:s första arbete efter ankomsten till Stockholm var en