mycket. Oberhessen fylles i ö. af Vogelsberg, en stor basaltmassa, hvars mellersta del hyser landets högsta punkt, Taufstein (783 m.), och från hvilken strålformigt utgå bergsryggar åt alla håll; i s. v. intränger en gren af Taunus. Mellan dessa båda höjdtrakter utbreder sig ett fruktbart, af kullar genomdraget slättland, Wetterau. Den södra af de båda hufvuddelarna upptages i s. ö. af Odenwald, som i Seidenbucher Höhe når 598 m. höjd. Åt v., utmed den natursköna, af romarna anlagda "Bergstrasse", stupar Odenwald ganska brant ned mot Rhenslätten, åt n. sänker det sig småningom mot Mainslätten, hvilka båda bilda ett sammanhängande lågland. På venstra Rhenstranden är landskapet fyldt af kullar och lägre åsar och har sin högsta punkt i Eichelberg (320 m.). -- Hufvudfloden är Rhen, till hvars system nästan utan undantag de öfriga vattendragen höra. Den gör sitt inträde vid Worms, skiljer prov. Starkenburg och Rheinhessen, löper derefter på gränsen mot Preussen samt lemnar landet vid Bingen. Af dess bifloder märkas på högra sidan Neckar, som likväl endast snuddar vid sydgränsen, Weschnitz, Modau, Main (jämte Rhen gränsflod mot Preussen) samt Nidda och Lahn, de båda sistnämnda från Oberhessen; på venstra sidan Selz och Nahe (gränsflod mot Rhenprovinsen). Till Wesers system hör Fulda, som på en kort sträcka vattnar Oberhessen, samt dess tillflöden Schlitz och Schwalm, hvilka nedrinna från Vogelsberg. Insjöar saknas. Deremot är H. rikt på mineralkällor såsom Ludwigsbrunn (surbrunn), Nauheim och Salzhausen (koksalt), Oppenheim (svafvel) m. fl. Klimatet är i de södra, låglända trakterna kring Rhen och Main så mildt, att vin och allahanda frukter, t. o. m. kastanjer och mandlar, förträffligt trifvas; i de nordligare och högre liggande delarna är det rått och kallt, så att t. ex. högst uppe på Vogelsberg odlingen är inskränkt till hafre och potatis. Befolkningen uppgick 1880 till 936,340 pers., nästan uteslutande af tysk nationalitet. Den årliga tillväxten har för perioden 1876--80 varit 1,15 proc. Till religionsbekännelsen äro 67 proc. protestanter, spridda öfver hela landet, 29 proc. katoliker, hufvudsakligen i s., 3 proc. judar och ett fåtal andra trosbekännare. -- Materiel kultur. Hufvudnäringen är jordbruk, hvars rika afkastning medgifver en betydlig utförsel. Utom de vanliga sädesslagen och potatis odlas raps, hvitbetor, tobak och lin. Den bördigaste delen är Rheinhessen, af hvars område 4/5 äro åker. Fruktodlingen är utbredd öfver hela landet, mest likväl i södra delen, som äfven är hufvudort för vinodlingen, på venstra Rhenstranden. Åker, trädgårds- och vinland upptaga mer än hälften af hela arealen; nästan hela återstoden är delad mellan skogarna (31 proc.), hvilka kläda de flesta höglända nejderna, samt ängs- och betesmarker (13 proc.). Boskapsskötseln, hvari prov. Oberhessen står främst, är högt uppdrifven, och dess produkter bilda vigtiga utförselvaror. Ett stuteri finnes i Darmstadt. Fjäderfä hålles i mängd; biskötseln är i flere trakter af icke ringa betydenhet. Bergsbruket, som är mycket gammalt i landet, är inskränkt till Oberhessen och lemnar brunkol, jern, mangan och salt. Bristen på stenkol ersättes genom torf, som har stor utbredning i prov. Starkenburg. Stenbrott finnas på många ställen; vid Auerbach brytes marmor. Inom industrien intages första rummet af fabrikerna för lackeradt och färgadt läder (Worms och Mainz), hvaraf årliga tillverkningsvärdet uppgår till 20 mill. kr. Inom portföljmakeriet står Offenbach främst i hela Tyskland. Vidare märkes tillverkningen af lyxmöbler (Mainz), vagnar, maskiner och musikaliska instrument, tobak och cigarrer, kemikalier, skodon, felb- och halmhattar samt papper (40 fabriker). Handeln är betydlig och har sin medelpunkt i Mainz. H. eger 5 handelskamrar. Samfärdseln gynnas af de segelbara floderna Rhen, Main och Neckar. Jernvägarna hade år 1882 en sammanlagd längd af 889 km. -- Andlig kultur. Undervisningen står högt. Kommunerna underhålla folkskolorna, om hvilkas verksamhet pröfningarna af det värnpligtiga manskapet under åren 1868--80 vittna särdeles fördelaktigt genom den låga siffran af 0,33 proc. icke läs- och skrifkunnige. Öfriga bildningsanstalter äro: 6 gymnasier, 4 högre och 12 lägre realskolor, 2 högre flickskolor, 1 militärskola, flere seminarier och slöjdskolor, 1 Polyteknisk skola i Darmstadt samt Ludvigsuniversitetet i Giessen. -- Författning och förvaltning. H. är, enligt författningen af d. 17 Dec. 1820, en ärftlig konstitutionel monarki. Regenten antog 1806 titeln storhertig och förer sedan 1816 titeln "storhertig af Hessen och vid Rhen", med predikatet "kunglig höghet", samt styr landet i spetsen för ett statsministerium, deladt på 4 departement. Representationen, som sammanträder hvart tredje år, består af tvänne kamrar. I den första sitta de till myndig ålder komna storhertigliga prinsarna, hufvudmannen för de mediatiserade ätterna, hufvudmannen för friherrliga von Riedeselska familjen, den katolske biskopen i Mainz, en protestantisk prelat, kansleren för universitetet i Giessen, 2 af den besutna adeln valde medlemmar och ett antal (högst 12) af storhertigen för lifstid utsedda medlemmar. Den andra kammaren är sammansatt af genom medelbara val för 6 år utsedda medlemmar, nämligen 10 representanter för de 8 större städerna och 40 för de mindre städerna och landsbygden. Valbarhet till representant är bunden vid fyllda 30 år och en viss inkomst. För förvaltningen är landet indeladt i 3 provinser (Starkenburg, Rheinhessen och Oberhessen), hvilka vidare delas i 18 kretsar. Hufvudstad är Darmstadt. Högsta domstolen (oberappellations- und kassationsgericht) har sitt säte i hufvudstaden; derunder lyda 2 hofrätter och 1 öfverrätt, hvilka döma i andra instansen, samt 7 distrikts-, 37 lands- och 12 fredsdomstolar för första instansen. Budgeten för finansperioden 1882--85 upptager de årliga inkomsterna till 17,558,207 mark (deraf 5,3 mill. af domäner och skogar) och utgifterna till 17,306,747 mark (deraf civillistan 1,23 mill.). Statsskulden belöpte sig d. 1 Maj 1882 till 21,4 mill. mark. Krigshären är ordnad efter preussiskt mönster och bildar (enl. konvention