Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Humboldt, Friedrich Wilhelm Heinrich Alexander von - Humboldt river
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom såsom sin medlem. - 1827 återvände han till
Berlin och höll der vintern 1827-28 för en stor
åhörarekrets, till hvilken hörde de berömdaste
vetenskapsmän, de högsta statsämbetsmän
och äfven medlemmar af konungafamiljen,
tvänne serier föreläsningar öfver den fysiska
verldsbeskrifningen. Men redan 1829 företog han,
på uppdrag af kejsar Nikolaus, tillsammans med
K. G. Ehrenberg och G. Rose, en expedition till
Ural och Altai, kinesiska Dsungariet och Kaspiska
hafvet. Ehuru H. redan förut varit anställd i
konungens af Preussen omedelbara närhet, var det
i synnerhet efter 1830 som hans verksamhet fick en
mera politisk riktning; och hans vistelse i Berlin
blef ofta afbruten genom beskickningar till Paris
och resor med konungen, hvars ynnest han i hög grad
åtnjöt. De sista åren lefde han mera i stillhet,
dels i Berlin, dels på det närbelägna familjegodset
Tegel. Död i Berlin d. 6 Maj 1859. Han var aldrig
gift. Sin stora förmögenhet använde han på resor
och vetenskapliga arbeten. - Resultaten af hans
resor i Amerika sammanfattades af H. och Bonpland,
biträdda af de skickligaste fackmän (Oltmanns, Kunth,
Cuvier, Latreille, Gay-Lussac, Thénard, Vauquelin
m. fl.) och konstnärer, i ett stort verk af 30
folio- och qvartband, med 1,425 kopparstick (en
mindre upplaga, i oktav, innehåller några särskilda
afdelningar af den stora, ofta med förkortningar och
tillägg). Den fullständiga upplagan har titeln Voyage
aux régions équinoxiales du Nouveau continent,
jait en 1799-1804 par Alexandre de H. et Aimé
Bonpland, rédigé par Alexandre de H. och består af
följande 6 afdelningar: I. Relation historique
(3 bd 4:o, 1811-29, l. 13 bd 8:o, 1816-32;
ofullbordad; beskrifningen sträcker sig blott till
resan till Perú, Apr. 1801). Till originalupplagan
höra Atlas géographique et physique (39 blad) och
Atlas pittoresque, vues des Cordillères et des
monuments des peuples indigènes de l’Amérique (69
blad). II. Observations de zoologie et d’anatomie
comparée (2 bd, 1805-32), tillsammans med Cuvier,
Latreille och Valenciennes. III. Essai politique
sur le royaume de la Nouvelle Espagne (2 bd, 1811:
2:dra uppl., förökad med Essai politique sur l’isle de
Cuba, 6 bd, 1826-27); dit hör Atlas géographique et
physique du royaume de la Nouvelle Espagne (21 blad,
1812). IV. Observations astronomiques, operations
trigonométriques et mesures barométriqiies,
rédigées et calculees par Jabbo Oltmanns (2 bd,
1808-10). V. Physique générale et géologie:
essai sur la géographie des plantes (1807). VI:
1. Plantes équinoxiales, rédigées par A. Bonpland
(2 bd, 1809-18); 2. Melastomes et autres genres
du méme ordre, redigés par A. Bonpland (2 bd,
1806-23); 3. Nova genera et species plantarum
etc. adumbraverunt A. Bonpland et Alex. de H.,
in ordinem digessit C. S. Kunth (7 bd, 1815-25),
med inledning af H.: De distributione geographica
plantarum secundum coeli temperiem et altitudinem
montium (1817); 4. Mimoses et autres plantes
légumineuses, rédigées par C. S. Kunth (1819-24);
5. Revision des graminées
par C. S. Kunth, (2 bd, 1829-34); 6. Synopsis
plantarum, auct. C. S. Kunth (4 bd, 1822 -26). Den
asiatiska resan behandlades i Fragments de géologie
et de climatologie asiatiques (1832) och Asie
centrale. Recherches sur les chaines de montagnes et
la climatologie comparée (1843). Bland H:s öfriga
arbeten må nämnas Ansichten der natur (1808), i
hvilket han sökte gifva en populär öfverblick öfver
sina vetenskapliga forskningar, och det i hans höga
ålderdom utarbetade storartade och omfångsrika verket
Kosmos, entwurf einer physischen weltbeschreibung
(4 bd, 1845-58), i hvilket han ville hela sitt vetande
i systematiskt sam manhang, och som tillika är en stridsskrift mot
den schelling-hegelska naturfilosofien. Arbetet,
som blef ofullbordadt och redan är i flere afseenden
föråldradt, till följd af naturvetenskapernas snabba
utveckling under de sista årtiondena, öfversattes till
de flesta europeiska språk (på svenska af G. Thomée:
"Kosmos. Utkast till en physisk verldsbeskrifning",
1852-60), men hör det oaktadt till de böcker,
som läsas af jämförelsevis få och förstås af ännu
färre. Bland de förklarande verk, som hafva till
ändamål att göra "Kosmos" begriplig för större
kretsar, må nämnas B. von Cottas "Briefe über
Humboldts Kosmos" (1848-51; "Kosmos. Kommenterad i
populära bref", 1853-54) samt kommentarier af Schaller,
Wittwer och Girard m. fl. I sina sista år påbörjade
H. en samlad upplaga af sina Kleinere schriften,
hvaraf endast 1 band utkom: Geognostische und
physische erinnerungen (1854). Efter hans död
utgafs hans brefvexling med Varnhagen von Ense
(1860), H. Berghaus (1863), Pictet (1868), Bunsen
(1869), Cancrin (s. å.), Göthe (1876) m. fl. - H. var
en af de mångsidigaste och tillika grundligaste
lärde, som någonsin lefvat. Han lemnade arbeten af
bestående värde på astronomiens, meteorologiens,
zoologiens, botanikens, mineralogiens, geologiens,
växt- och djurgeografiens områden. Han var icke blott
en omsorgsfull och flitig samlare samt begåfvad med
en skarp iakttagelseförmåga, utan förmådde också i
hög grad draga konsekvenserna af sina iakttagelser,
kombinera dem och belysa dem genom hvarandra. Genom
sin verksamhet gjorde han epok i naturforskningen och
gaf henne nya impulser på de mest olika områden. - Den
bästa biografien öfver H. är utgifven af Karl Bruhns,
"Alex. v. H., eine wissenschaftliche biographie,
herausgegeben im verein mit Avé-Lallemant, Carus,
A. Döve u. a." (3 bd, 1872). Jfr äfven H. Klencke,
"Alex. von Humboldts reisen, leben und wissen"
(7:de uppl. 1875; "A. v. H:s lif och resor", 1879).
Humboldt river [rivör], flod i nord-amerikanska
territoriet Nevada, upprinner i nordöstra delen af
territoriet, flyter i vestlig och sydvestlig riktning
samt faller ut i Humboldt-sjön, som jämte det med
denna sammanhängande Carson Sink har en areal af
648 qvkm. och ligger 1,200 m. öfver hafvet. Längd
omkr. 450 km. Central-Pacific-banan följer största
delen af floddalen. Söder om floden sträcka sig. i
n. och s. riktning, bergen Humboldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
