Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husby - Husby kloster (Husaby kloster) - Husch - Huschke, Emil - Husdjur - Husdjursafvel - Husdjursskötsel - Huseby - Husemann, August Heinrich - Husen, Friedrich von - Husesyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1881). H. utgör ett regalt pastorat af 3:dje kl.,
Upsala stift, Trögds kontrakt. - 9. Vestra H., socken
i Östergötlands län, delad med en större del, 5,751
har, 1,155 innev. (1881), å Hammarkinds härad och
med en mindre, 96 har, 18 innev. (1881), å Lösings
härad, tillsammans 5,847 har. 1,173 innev. V. H. utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings
stift, Hammarkinds kontrakt. - 10. Östra H., socken
i Östergötlands län. Östkinds härad. Arealen 7,068
har. 1,874 innev. (1881). Ö. H. utgör ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Linköpings stift, Vikbolands
kontrakt.
Husby kloster (Husaby kloster). Se Gudsberga.
Husch, stad i Rumania. Se Husi.
Huschke, Emil, tysk anatom och fysiolog, f. 1797,
d. 1858, blef 1818 med. doktor, 1819 docent i
Jena, 1824 e. o. och 1827 ordinarie professor i
anatomi derstädes. H. slöt sig i sin ungdom med
hänförelse till den då i full blomning stående
naturfilosofiska riktningen, utan att dock i
sina morfologiska och fysiologiska arbeten låta
denna inverka på den exakta forskningen. Bland
hans många arbeten böra framhållas hans mästerliga
och i vissa delar ännu mönstergilla bearbetning af
läran om inelfvorna och sinnesorganen (i Sömmerings
"Anatoinische encyklopädie"), hans undersökningar
öfver hufvudskålen, hjernan och själen hos
menniskan och de högre djuren i Schädel, hirn und
seele des menschen und der thiere (1854) samt hans
embryologiska verk, såsom De embryologien hominis
(1820) och Ueber die umbildung des darmkanales
und des kröses bei den froschquappen (1825).
R. T-dt.
Husdjur, sådana djur, som menniskan för ett eller
annat ändamål håller tama, och hvilka i det tama
tillståndet fortplanta sig. I jämförelse med det
stora antalet af vilda djurslag äro husdjuren mycket
få. De flesta af dem anses härstamma från Asien. I
Europa underhållas följande slag af husdjur: häst,
åsna, nötboskap, buffel, får, get, svin, hund,
katt, kanin, marsvin, dufva, höns, perlhöns, fasan,
kalkon, påfogel, svan, gås. anka, silkesfjäril och
bin. I halfvildt tillstånd förekommer äfven ren. Inom
andra verldsdelar underhållas derjämte såsom husdjur:
kamel, dromedar, lama, alpaka, grymtoxe och zebu. Till
dessa kan äfven räknas elefant, ehuru denne endast
undantagsvis fortplantar sig i fångenskap. Alla
dessa djurslag funnos redan i den förhistoriska
tiden såsom husdjur, och det är först i senare
tider som man gjort några försök att af åtskilliga
vilda djurslag utbilda husdjur. Jfr Acklimatisation.
C. A. L.
Husdjursafvel, veterinärv., den del af
husdjursskötseln, som handlar om valet af de husdjur,
hvilka skola användas till slägtets förökning, om
deras skötsel under parnings- och drägtighetstiden
samt om de unga djurens vård intill dess de blifvit
fullvuxna eller kunna användas för menniskans behof.
C. A. L.
Husdjursskötsel. Se Fårafvel, Fårskötsel, Getskötsel,
Hundskötsel, Husfogelskötsel, Hästafvel, Hästskötsel,
Nötboskapsskötsel och Svinskötsel.
Huseby, Jernbruk samt landt- och skogsegendom i
Skatelöfs socken, Kinnevalds härad, Kronobergs län,
vid Heligeån, mellan de af henne förenade sjöarna
Salen och Åsnen. Jordegendomen omfattar H., 4 1/4 mtl.,
dels skatte, dels frälse. 4 mtl underlydande i
Skatelöf, 1/8 mtl i Jät, 1/2 mtl i Kalfsvik, 1 3/8 mtl i
Vederslöf, 1 1/8 mtl i Öja samt 4 1/2 mtl i Almundsryd,
1/6 mtl i Urshult och 4 mtl i Blädinge, tillsammans
20 mtl, taxerade till omkr. 500,000 kr. Arealen
omkr. 5,700 har, hvaraf 900 har åker och 3,500 har
skog. Bruket, som är ett af de äldsta i riket och
på 1600-talet var ett kronostyckebruk, består af
gjuteri, masugn, kupolugn och mekanisk verkstad,
hvarjämte finnas qvarn och såg, hvilka verk drifvas
af Heligeåns vatten. Sjöarna lemna rik tillgång på
jernmalm (s. k. sjömalm). Tillverkningarna bestå
af maskin- och gjutgods samt gjuttackjern, till ett
värde af 40,000 kr. årligen, hvilken summa mer än
fördubblas de år, då masugnen är i gång. Egendomen,
som var hufvudgården i friherreskapet Bergqvara och de
sista 100 åren tillhört grefvarna Hamilton, köptes
1867 af brukspatronen J. S. F. Stephens, som ännu
(1883) är dess egare.
Husemann, August Heinrich, tysk kemist och farmacevt,
f. 1833, d. 1877, blef 1860 assistent vid kemiska
laboratoriet i Göttingen och s. å. filos. doktor samt
1862 docent dersammastädes. Han författade (jämte
sin kusin Th. Husemann) de betydande arbetena Handbuch
der toxicologie (1862-67) och Die pflanzenstoffe in
chemischer, physiologischer, pharmakologischer und
toxicologischer hinsicht (1871) samt utgaf dessutom
bl. a. ett supplement-band till Gmelins stora
"Handbuch der chemie".
Husen, Friedrich von. Se Friedrich, tysk minnesångare.
Husesyn, jur. Den, som brukar annans jord, har
vissa skyldigheter i afseende på egornas häfd samt
husens underhåll och nybyggande, understundom kan
äfven innehafvaren af en bostadslägenhet hafva
viss underhållsskyldighet af denna eller åtminstone
vissa skyldigheter i afseende på vården af densamma,
såsom förhållandet är med dem, som hafva bostäder i
kronans hus. Den åtgärd, hvarigenom egaren till en
jordegendom eller bostadslägenhet får med rättslig
verkan undersökt huru brukaren af jordegendomen eller
innehafvaren af bostadslägenheten fullgjort sina
skyldigheter i afseende på denna, kallas husesyn eller
endast syn, understundom ock laga syn med afseende
på åtgärdens ofvannämnda verkan.
Sedan landbos skyldighet att bygga blifvit
allmänneligen stadgad i 15:de seklet, blef husesyn,
såsom ett sätt att utröna huru landbo fullgjort sina
skyldigheter, bestämd genom Vexiö stadga 1514 och
i mandatet af d. 15 April 1541. Detta angick dock
endast skattebönder och kronans landbönder. Den
första fullständiga husesynsordningen (den angifves
vara af 1590) omtalar äfven husesyner, men endast för
kronans landbor och skattebönder, samt, märkligt nog,
å prestgårdar, å hvilka byggnadsskyldigheten der
närmare bestämmes. I Karl XI:s husesynsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
