Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskap - Husi l. Husch - Husie - Husiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framförallt, den femtedel af bränvinsutskänknings- och
minuteringsafgifterna, som, enligt
lagen d. 18 Jan. 1855, tillkommer dem. (Se
Bränvinslagstiftning.) Denna femtedel uppgick 1880
till 856,321 kr. 44 öre, hvaraf Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskap ensamt uppbar 132,229
kr. 41 öre, Östergötlands läns 75,189 kr. 47 öre,
Malmöhus läns 72,806 kr. 63 öre o. s. v. ända ned till
Jämtlands läns, på hvars del ej kom mera än 2,844
kr. 30 öre. Bland utgiftsposter, som förekomma i
flere eller färre sällskaps räkenskaper, må nämnas:
utgifter för jordbruksstatistiken, sällskapets
tidskrift, landtbruksmöten, jordförbättringar,
hästskötseln, boskapsskötseln, veterinärväsendet,
mejerihandteringen, trädgårdsskötseln,
skogshushållningen, fiskerinäringen, hemslöjden,
biskötseln, för aflöning af agronomer, dikningsförmän,
maskiningeniörer, bidrag till landtbruksskolor,
kemiska stationer o. s. v. I synnerhet sedan
sällskapen, såsom ofvan nämnts, fått andel af
bränvinsmedlen och sålunda vunnit ökade tillgångar, hafva
de utvecklat en synnerligen omfattande och gagnelig
verksamhet. Jfr Finska hushållningssällskapet.
E. A.
Husi [husch] l. Husch, stad i Rumania, vid högra
stranden af Prut. Omkr. 18,000 innev. I denna stad
undertecknades d. 22 Juli 1711 den s. k. freden
vid Prut mellan Ryssland och Turkiet, genom hvilken
Peter den stores af storvisiren inneslutna här erhöll
fritt aftåg.
Husie, socken i Malmöhus lan, Oxie härad. Areal
1,282 har. 1,000 innev. (1881). H. bildar med
Vestra Skreflinge ett prebendepastorat (till Lunds
universitet) af 2:dra kl., Lunds stift, Oxie kontrakt.
Husiter kallades efter Johannes Hus anhängarna af den
böhmiska kyrkoreformationen i 15:de årh. Brytningen
med den romerska kyrkan var i Böhmen sedan lång tid
förberedd. Då Böhmens furstar blefvo vasaller under
tyska kronan, kom äfven dess kyrka i beroende af
den tyska, som der länge förgäfves sökte införa
romersk ritual i st. f. det förut begagnade
slaviska kyrkospråket. Först i 12:te seklet
lyckades den romerska kyrkan - med bistånd af de
delvis förtyskade landsfurstarna - att öfverallt
undertrycka det slaviska kyrkospråket och införa
den latinska mässan. Men folkets motstånd var ej
dermed brutet. Tsjecherna hyste stor kärlek för
sitt modersmål och sina nationella minnen. I det
tsjechiska folklynnet låg en afgjord benägenhet för
religiös mysticism och sjelfständig spekulation. Man
hade derför svårt att förlika sig med den obetingade
underkastelse och den stela likformighet, som den
romerska kyrkan kräfde. Deraf kom sig den snabba
spridning "kätterska" läror vunno i Böhmen. Så
t. ex. utöfvade i 13:de årh. valdenserna der ett
stort inflytande och bidrogo till att undergräfva
kyrkans auktoritet, hvilken dessutom minskades äfven
genom den växande lyxen och sedeförderfvet hos det
rika och förverldsligade böhmiska presterskapet. Mot
de kyrkliga missbruken kämpade i senare hälften
af 14:de årh. med stor kraft augustinmunken Konrad
Waldhauser och kaniken Milic från
Kremsier, men de angrepo icke kyrkans lära. Ett steg
längre gick teologen Mattias Janov, som betonade, att
bibeln allena är rättesnöret för den kristna tron,
och att kyrkans tradition icke får med den ställas
i jämnbredd. Äfven en högt bildad lekman, Thomas
Stitny, verkade i religiöst reformatorisk anda genom
sina populära skrifter. De nya idéernas spridning
främjades i Böhmen genom en tidigt uppblomstrande
vetenskaplig odling och en tidigt begynnande literatur
på landsspråket. Då i slutet af 14:de årh. Wycliffes
läror vunno insteg vid universitetet i Prag, och då
snart derefter Johannes Hus och Hieronymus från Prag
började sprida dem bland folket, var alltså jordmånen
väl beredd för en genomgripande religiös rörelse,
och det låg i sakens natur, att denna rörelse tillika
skulle blifva en nationel. Desse mäns reformatoriska
uppträdande och ännu mera deras martyrskap bragte
endast till utbrott den länge förberedda religiösa
revolutionen. - Budskapet om Hus’ död på bålet (1415)
framkallade en orolig rörelse hos folket i hela Böhmen
och Mähren. Bannlysningsdomarna öfver Hus’ anhängare,
de kyrkliga myndigheternas försök att bringa dessa
domar till verkställighet och slutligen det nya
sorgebudskapet från Kostnitz om Hieronymus’ från Prag
död (1416) stegrade förbittringen än mera. Till en
fullständig brytning kom det dock ej på denna tid,
emedan husiterna i sjelfva verket voro de maktegande
i landet och således ej behöfde göra uppror. Nästan
hela universitetet i Prag, en del af högadeln,
flertalet af den lägre adeln och af allmogen höllo
sig till dem. Den svage konung Venceslav förhöll
sig neutral; men drottningen och hofvet ställde
sig öppet på husiternas sida. Slutligen (1419)
underkastade sig konungen Kostnitz-konciliets beslut
och påfvens föreskrifter om skydd för katolska kyrkan,
de fördrifna presternas återinsättande i deras
"beneficier" och kätteriets undertryckande. Då han nu
ville vidtaga stränga åtgärder mot husiterna, reste
sig folket i Prag, stormade rådhuset och tillsatte
en husitisk stadsstyrelse. Venceslav dog s. å., och
kejsar Sigismund, som efter honom blef Böhmens konung,
tillbakavisade på det hänsynslösaste sätt de böhmiska
ständernas vördnadsfullt och hofsamt framställda kraf
på fri religionsöfning för husiterna och fordrade
ovilkorlig underkastelse samt kätteriets fullständiga
utrotande. Han aflägsnade alla husitiska borggrefvar
och befälhafvare från kronans slott, besatte deras
platser med katoliker och utfärdade i hela landet
befallning om att alla husiter skulle omvändas och med
våld återföras till kyrkan eller också förgöras. Nu
uppstodo oroligheter och ingingos konfederationer
i alla delar af Böhmen och Mähren. Konung Sigismund
lät genom, den påflige legaten predika korståg mot
böhmarna i alla närgränsande land i Tyskland. Detta
väckte i Prag en oerhörd jäsning. Skrifvelser
utsändes, i hvilka Sigismund förklarades för böhmiska
nationens fiende, emedan han beslutit dess undergång
genom tyskarna. Resningen blef allmän, och de
s. k. husitkrigen, (1419-34) togo sin början. Striden
antog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
