Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus-spindlar - Hus-svala - Hus-svamp - Hustaflan - Hustjufnad - Hustrupper - Husum (sågverk) - Husum (stad) - Huswedel, Johan Albert - Huså - Hutcheson, Francis - Hutchinsia - Hutchinson, John - Hutchinson, John Hely
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i nätet. T. domestica L., är den allmännaste arten
af dessa spindlar. O. T. S.
Hus-svala. Se Hirundinidae.
Hus-svamp, Merulius lacrimans L., bot., en medlem
af nat. fam. Hymenomycetes Fr., kl. Cryptogamia
L. Hus-svampen hör närmast till rörsopparnas
familj bland hattsvamparna och igenkännes genom
sitt läderartade eller köttiga befruktningslager,
som är vidt utbredt öfver det underlag, hvarpå
svampen växer. Svampens massa afsöndrar vanligen
vatten i stora droppar eller tårar, hvaraf artnamnet
lacrimans, "den gråtande". Sjelfva sporgömmelagret
bekläder nätformigt förgrenade veck å fruktlagrets
yta. Hus-svampen (äfven kallad Tårsvamp) föröder
golfplankorna och väggarnas trävirke i fuktiga
byggnader, i det den utbreder sig vidsträckt såsom ett
höggult eller rostbrunt lager eller klumpformiga kakor
öfver bräder och bjelkar, intränger i trämassan och
bringar denna till förmultning. Svampen genomtränger
småningom golf och panel samt utbreder en svår lukt
i de rum, der den växer. Det uppgifves, att densamma
i yngre tillstånd kan tillintetgöras med petroleum.
O. T. S.
Hustaflan. Se Katekes.
Hustjufnad, jur., olofligt tillgrepp, begånget
af tjenstehjon eller annan enskild tjenare
från husbondfolket eller dettas gäst. Enligt
Missgerningsbalken i 1734 års lag låg hustjufnad
i tveböte mot annan tjufnad. Detta stadgande gäller
ännu i Finland. Efter Sveriges nu gällande strafflag
anses sådan tjufnad vara begången under en försvårande
omständighet; och i fall den utgör stöld (tillgrepp
af mer än 15 kr. värde), får tiden för straffarbetet,
hvilken eljest är högst 6 månader, höjas till ett
år. Norges strafflag innehåller ej någon särskild
bestämmelse om hustjufnad. Enligt Danmarks strafflag
får deremot vid tjufnad från husbonde det allmänna
tjufnadsstraffet, som är fängelse vid vatten och
bröd, skärpas till förbättringshusarbete i två år.
J. H-r.
Hustrupper kallas egentligen och ursprungligen de
trupper, som hafva till åliggande att utgöra
hedersvakt hos den regerandes person. De
sammanfalla vanligen med gardestrupperna (se
Garde). Såsom egentliga hustrupper förekomma
numera endast slottsgardeskompaniet i Preussen,
slottsgrenadierkompaniet i Ryssland samt hofborgvakten
och ungerska kronvakten i Österrike-Ungern. I Sverige
bära gardestrupperna, lifregementets kårer och de båda
lifgrenadierregementena benämningen K. M:ts Lif- och
hustrupper. C. O. N.
Husum, sågverk och lastageplats i Grundsunda socken,
Vesternorrlands län, vid Husumsåns utlopp i Bottniska
viken. H. anlöpes regelbundet af de på Stockholm
gående kustångbåtarna samt har post-, telegraf-
och tullstation. Sågverket, vid hvilket årligen
sågas omkr. 130,000 timmer, tillhör Gideå och Husums
aktiebolag.
Husum, stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, vid
den kanaliserade Husums-ån, 4 km. från Nordsjön. 6,267
innev. (1880). Stora kreatursmarknader samt export
af nötkreatur till England. H. namnes mycket tidigt,
men fick stadsrättigheter först 1603.
Huswedel, Johan Albert, läkare, f. i Rostock 1618,
blef med. doktor i Padua samt praktiserade sedan
i Hamburg, der han 1659 blef ordinarie och kort
derefter förste stadsfysikus. 1672 kallades han
af Karl XI och enkedrottningen till Stockholm och
erhöll straxt arkiaters fullmakt jämte säte och stämma
i Collegium medicorum. Död 1674. Skrifter: Kurtze
bericht, wie bey einfallender krankheit ein jeder sich
verhalten solle (1663) och Consilium quaternionis
unice medicum ab ipso et colleget Joh. Gamero.
R. T-dt.
Huså, kopparhytta och jordegendom i Kalls socken,
Jämtlands län, tillhörigt Gustafs och Carlbergs
kopparverk i Åre socken. Vid hyttan nedsmältes 1879
518,550 kg. malm (från Bjelkesfältet i Kalls socken
och Fröåfältet i Åre socken), hvaraf erhöllos 14,129
kg. garkoppar.
Hutcheson [höttsjisön], Francis, engelsk filosof,
född 1694, död 1746 såsom professor i filosofi i
Glasgow, tillhörde de s. k. skotska moralfilosoferna
och står bland dem närmast Shaftesbury, hvars
läror han gaf en mer systematisk form. Nästan alla
hans skrifter röra sig på det estetiska och det
moraliska området: Inquiry into the original
of our ideas of beauty and virtue (1725),
Philosophiae moralis institutio compendiaria
(1742), System of moral philosophy (1755)
m. fl. H:s verk utgåfvos samlade i 5 band, 1772.
L. H. Å.
Hutchinsia R. Br., bot., ett örtslägte inom
nat. fam. Cruciferae Adans., kl. Tetradynamia L.,
utbrutet från det linnéanska slägtet Lepidum,
igenkännes derpå att fodret är öppet och kortare än
blomskaftet, kronbladen lika stora och hela samt
ståndarna utan bihang. De sex europeiska arterna
växa på torra ställen, klippor o. d. I Sverige
finnes en art, H. petrcea K. Br. (L.), som tillhör
Öland och Gotland samt sparsamt förekommer i Skåne,
å Kinnekulle, å Utön och andra ställen i Stockholms
skärgård.
O. T. S.
Hutchinson [höttsjinsön], John, engelsk filosof
och teolog, f. 1674, d. 1737. I sin skrift
Moses’ principia (1724-27) angrep han Newtons
gravitationsteori och förfäktade den mosaiska
kosmogonien. Hans filosofiska skrifter utkommo samlade
i 13 bd 1749-65. H. stiftade en religiös sekt,
Hutchinsonians, som en tid hade många anhängare
i Oxford, men nu är fullkomligt utgången. Dess
religionssystem, som är bäst utveckladt i arbetet
Thougts concerning religion (1743), går hufvudsakligen
ut från den grundsatsen att den heliga skrift
innehåller alla element till en rationel filosofi,
liksom till den sanna religionen.
Hutchinson [höttsjinsön], John Hely, grefve af
Donoughmore, engelsk general, f. 1757 i Dublin,
tog 1774 militärtjenst och begaf sig, sedan han
1783 blifvit öfverstelöjtnant, till kontinenten
för att der vidare utbilda sig i krigskonsten. Vid
den stora revolutionens utbrott befann han sig i
Frankrike. Efter utbrottet af kriget mellan England
och Frankrike värfvade han på egen bekostnad ett
regemente och deltog såsom öfverste och adjutant hos
general Abercromby i fälttåget i Flandern. Derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
