Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvete - Hvetlanda - Hvide-ätten - Hvidinge - Hvidkilde - Hvidsten - Hvidt, Laurids Nikolaj - Hvifva - Hvil - Hvila - Hvilostånd - Hvirfveldjur, Hjuldjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraftigare än vanligt hvete bröd och verkar lösande
eller åtminstone mindre stoppande på tarmkanalen
än det sistnämnda. Af hvete beredes en särskild
art stärkelse (se d, o.)- - Förutom vanligt hvete
odlas i Sverige stundom s. k. enkorn, T. monococcon
L., med ett korn i hvarje småax, och kubbhvete,
T. turgidum L., med korta, nästan rundade, vid
mognaden upprättstående ax, hvasst kölade skärmfjäll
och upptill fyldt strå. En annan hveteart är spelten,
T. spelta L., med tvärt afhuggna skärmfjäll och
4-blommiga småax. De tvåkönade blommorna äro
borstbärande, honblommorna borstlösa; agnfjällen
sitta fast vid frukten, som lemnar hvitare mjöl
än vanligt hvete och af romarna ansågs såsom det
förnämsta hveteslaget. Spelt odlas mycket i södra
Tysklands bergstrakter och har äfven blifvit med
framgång försökt i Sverige. Från Ungern och södra
Ryssland fås större delen af det hvete, som förbrukas
i Europa, hvarjämte Amerika under senaste åren sändt
till Europa en betydlig mängd af detta sädesslag. 1880
skördades i Sverige 1,245,000 hl. hvete, hvaraf
73,000 hl. värhvete. S. å. infördes 110,000
hl. hvete och 32,5 mill. kg. hvetemjöl, hvaremot
utförseln uppgick till endast 71,000 hl. hvete och 1,8
mill. kg. hvetemjöl, allt i runda tal. I Toscana sår
man hvete mycket tätt på mager jord för att erhålla
fin halm, hvaraf de bekanta italienska halmhattarna
flätas. O. T. S.
Hvetlanda, socken i Jönköpings län,
Östra härad. Arealen 11,049 har. 2,481
innev. (1881). H. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Vexiö stift, Östra härads kontrakt.
Hvide-ätten, Danmarks mäktigaste adelsslägt under
medeltiden, härstammade från den berömde Skjalm
Hvide (se d. o.) och var inflytelserik i synnerhet i
Skåne och på Själland. I början var den konungamaktens
trognaste stöd, men blef senare dess farligaste
fiende. De märkligaste medlemmarna af denna slägt voro
Absalon, Esbern Snare, Sunesönerna, Jakob Erlandsson,
Peder Bang, Stig Anderssön och Jens Grand. Man känner
ej när slägten utdog. En obevisad sägen sätter den
i förbindelse med den yngre slägten Bang (se d. o.).
Hvidinge. 1. Norr-H., socken i Malmöhus län, delad
med en större del, 1,243 har, 878 innev. (1881),
å Onsjö härad och med en mindre, 650 har, 423
innev. (1881), å Harjagers härad, tillsammans
1,893 har, 1,301 innev. N.-H. bildar med Dagstorp
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl, Lunds
stift, Harjagers kontrakt. - 2. Söder-H., socken
i Malmöhus län, Harjagers härad. Arealen 905
har. 676 innev. (1881). S.-H. bildar med Annelöf
ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl, Lunds stift,
Harjagers kontrakt.
Hvidkilde, dansk herregård i södra delen
af Fyen, omkr. 7,5 km. v. om Svendborg,
i en af Danmarks naturskönaste trakter. 1725
inköptes gården af J. Lehn, som 1742 uppförde
den nuvarande hufvudbyggnaden. Abr. Lehn fick
H. inkorporeradt i sitt 1781 upprättade baroni Lehn.
E. Ebg.
Hvidsten, lastageplats i Akershus amt, i Norge,
på Kristianiafjordens östra kust, 18 km. s. om
Dröbak. Omkr. 160 innev. Platsen, som i förhållande
till sitt innevånareantal eger det största antal
fartyg i Norge, exporterar is och virke i ej obetydlig
mängd samt är om sommaren mycket besökt för sina
hafsbad. O. A. Ö.
Hvidt, Laurids Nikolaj, dansk affärsman och
politiker, född i Köpenhamn d. 27 Oktober 1777, blef
1791 student och 1795 teologisk kandidat, men måste
vid faderns död öfvertaga dennes handelsrörelse
samt dref vidsträckta affärer, till dess kriget
1807 ödelade hans förmögenhet. Under Köpenhamns
belägring (1807) utmärkte H. sig som adjutant vid
borgare-artilleriet, 1809-16 var han börskommissarie,
upptog s. å. å nyo sina affärer och öppnade 1819
den första ångbåtskommunikation i Danmark. 1835
blef han bankdirektör och var 1840-53 formand
för Köpenhamns "borgerrepresentanter" samt 1842-56
Grosserer-societetets formand. I det politiska lifvet
intog H. derjämte en så framstående plats, att man
icke utan skäl jämfört honom med H. Nansen. 1832
utsågs han af konungen till en af de "upplyste män",
som skulle granska utkastet till ständerförfattning,
och uttalade sig varmt för offentlighet vid ständernas
sammankomster. 1835-42 var han medlem af östiftens
ständerförsamling och uppträdde alltid till häfdande
af frihet och nationelt lif. H. var den egentlige
stiftaren af "trykkefrihedsselskabet" (1835) och
tog en verksam del i "den slesvigske hjälpeforening"
1844. I Mars 1848 var han ledare af Casino-mötena
och af den stora folkvandringen till konung Fredrik
VII, blef derefter minister utan portfölj (till
Okt. s. å.) och tog säte i den grundlagstiftande
riksförsamlingen, men afslog 1849 val till
landstinget. Deremot uttalade han sig 1854 med
styrka mot helstatsreaktionen. Död d. 16 Mars 1856.
E. Ebg.
Hvifva, bot. Se Primula.
Hvil, sjöv., en liten stoppad dyna af segelduk, som
hänges på utsidan af en båt för att skydda mot stötar
och nötning. Så snart båten ej är under rodd eller
segling, utläggas hvilar. Hvil kallas ofta Frihult
(se d. o.). R. N.
Hvila, mek. Se Rörelse.
Hvilostand, bergsv., kallas den tid, under
hvilken en grufegare har tillåtelse att, med
behållande af eganderätten till grufva, inställa
grufdriften. Ansökning om hvilostånd jämte uppgift
om skälen derför skall ingifvas till bergmästaren,
som eger att bevilja hvilostånd från 1 till 3
år. Ytterligare förlängning (högst 2 år) kan äfven
gifvas af bergmästaren; men rätt till än längre
hvilostånd sökes hos Bergsöfverstyrelsen, som
eger förlänga hviloståndstiden, dock icke utöfver
10 sammanräknade ar från den tid hviloståndet
första gången medgafs, såvida ej särskilda
omständigheter dertill föranleda. Är grufva icke
försedd med utmål, fordras dessutom jordegarens
tillstånd för åtnjutande af hvilostånd. Jfr
Grufstadgan af d. 12 Jan. 1855, kap. 7.
Th. N-m.
Hvirfveldjur, Hjuldjur, Rotatoria, zool., hafva
hufvudet besatt med en krans af hår,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
