Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyrynsalmi - Hysing - Hysing (Huyssing), Hans - Hysna - Hyssopus - Hysteralgi - Hysteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hyrynsalmi, finsk socken af Kajana härad och
domsaga, Uleåborgs län, Finland. Arealen uppskattad,
sannolikt för högt, till 3,169 qvkm. 1,654
innev. (1880). Med Ristijärvi kapell bildar H. ett
imperielt pastorat af 3:dje kl., Kuopio stift,
Kajana prosteri. O. I.
Hysing, sjöv., en af tre garn sammantvinnad
lina, något tjockare än märling, men finare än
sticklina, nyttjas mest till bänsling, klädsel m. m.
R. N.
Hysing (Huyssing), Hans, porträttmålare, föddes i
Stockholm 1678 och blef lärjunge af David Krafft,
men lemnade 1700 sin födelsestad och begaf sig till
London, der hans landsman Dahl då var mycket uppburen
som porträttör. Hos denne arbetade han i många
år. Småningom blef äfven H. erkänd och fick, såsom
det uppgifves, "göra porträtter med stor approbation
för det storbritanniska hofvet", bland andra af
konungens tre äldsta döttrar i de drägter de buro
vid kröningen. Han lär hafva lefvat ännu 1740. Några
arbeten af honom äro ej kända i Sverige. Deremot
finnas åtskilliga af hans engelska bilder graverade
af J. Faber, Pelham, Chereau m. fl. -rn.
Hysna, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Arealen
7,925 har. 2,085 innev. (1881). Annex till Sätila,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Hyssopus Tourn., bot., ett litet slägte af halfbuskar
inom nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia L.,
som har blomfodret nästan likformigt 5-tandadt och
utan bukig utvidgning; ståndarna äro utskjutande,
med upptill sammanstötande knappar. Den vanliga
isopen, H. officinalis L., har sitt hemland i
medelhafstrakterna och odlas ganska ofta äfven
i Sveriges trädgårdar, numera oftast såsom en
kantinfattning vid blomsterrabatter. Dess mörkblå
blommor sitta i ensidiga kransar, närmade till
en axlik blomställning eller upprät blomsvans
i stjelkens och grenarnas toppar. Den blommande
växtens öfre delar äro fortfarande officinella under
namnet Herba Hyssopi, och isop ingår i farmakopéns
kryddor till bröst-te samt i sjölökssyrup. På
landsbygden är isop-te med honing en huskur mot
akuta katarrer i lungorna ("förkylningshosta"),
O. T. S.
Hysteralgi (af Grek. hystéra, lifmoder, och algos,
smärta), nevralgi eller smärta i lifmodern,
äfven kallad neuralgia uteri, af engelsmännen
irritable uterus, förekommer företrädesvis hos
hysteriska, anemiska qvinnor och är ytterst plågsam.
F. B.
Hysteri. Ingenting är svårare än att gifva en
bestämd definition eller en sammanträngd bild af
denna mångskiftande, protevsartade sjukdom, som
icke har någon särskild anatomisk förändring till
utgångspunkt, icke ens lifmodern, som ofta blifvit
orättvist beskylld, och hvaraf sjukdomen fått sitt
nämn (af Grek. hystera, lifmoder). Rättast torde man
böra betrakta hysterien som en sjuklig funktionel
förändring i hela det cerebrospinala nervsystemet,
en nevros eller t. o. m. en psykonevros, beroende
på ett genom en mängd olika orsaker, såsom ärftliga
anlag, bleksot och blodbrist, genomgångna sjukdomar,
deprimerande affekter, utsväfningar m. m., försvagadt
nervsystem. Den utvecklar sig företrädesvis hos
qvinnan efter puberteten, men uppträder stundom
äfven hos män (hysteria virilis). Ursprungligen
angripande det sensitiva nervsystemet och yttrande
sig i en allmän eller partiel hyperestesi, parestesi
eller anestesi, springer den snart öfver jämväl på
det motoriska området i form af kramp, konvulsion,
pares eller förlamning och angriper förr eller senare
äfven den psykiska sferen, gifvande sig tillkänna
genom ytterlig lättretlighet och ombytlighet i
lynnet, nedslagenhet och förstämning, omvexlande med
uppsluppenhet och exalterad sinnesstämning. Dessa
symtom kunna småningom stegras till melankoliska
eller maniakaliska utbrott, till sinnesvillor
och förryckthet samt slutligen till slöhet och
fånighet. Karakteristiskt för hysterien är icke
något bestämdt enstaka symtom, såsom man velat
finna i globus hystericus, i gasbildningen i
tarmarna, i äggstockarnas ömhet (ovaralgia) m. m.,
utan framförallt den brokiga blandningen, den hastiga
omvexlingen af alla möjliga nervösa symtom. Så träffar
man än öfverdrifven känslighet (hyperestesi) i alla
möjliga kroppsdelar, än åter känslolöshet (anestesi)
i enstaka partier eller i hela ena kroppshalfvan
(hemianestesi), än öfverdrifvet skarpa, än förslöade
sinnen (syn, hörsel, lukt, smak), än känsla af styrka,
lätthet, vighet i muskelsystemet, än trötthet,
svaghet, utmattning, än partiel eller allmän kramp
i musklerna, såsom hicka, skratt- och gråtkramp,
gäspning, kontrakturer (genom ensidig kontraktur
af fotens böjmuskler uppstår den "hysteriska
klumpfoten", som kan räcka i åratal) eller allmänna
hysteriska konvulsioner, som i hög grad likna det
epileptiska anfallet, från hvilket det vanligen
skiljer sig genom bibehållet medvetande m. m. (fall
finnas dock, som stå på gränsen till epilepsi och
derför fått namn af hysteroepilepsi), än plötsligt
uppträdande förlamning af en eller flere lemmar,
än ökad, än minskad afsöndring af sekret (svett,
tårar, urin m. m.), än sömnlöshet, än sömnsjuka, än
kataleptiskt tillstånd, än samma fenomen som hos en
hypnotiserad eller en somnambul, än sexuel motvilja,
oftare dock sexuel öfverretning med aggressiva begär
(nymfomani). - Liksom hysterien grundlägges och
utvecklar sig långsamt genom förvänd uppfostran
till kropp och själ samt alla slags försvagande
inflytelser, så förlöper den långsamt och botas
endast med svårighet. Sällan inträffar döden genom
glottiskramp under ett häftigt krampanfall. Oftare
utvecklar sig småningom lungsot under inflytelse af
den störda nutritionen, och det redan från början
abnorma själslifvet utvecklar sig vanligen alltmer
till verklig sinnessjukdom, i det den tryckta
sinnesstämningen urartar till verklig melankoli,
som afbrytes af våldsamma maniakaliska utbrott,
och den öfverspända, sjukliga fantasien antager förr
eller senare karakteren af full förryckthet, tills
slutligen både känsla och fantasi förlamas och domna
i en apatisk slöhet. Hysteriens behandling kan med
få ord innefattas i stärkande behandling till kropp
och sjal samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
