- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
305-306

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästkraft - Hästlatituder - Hästräfsa - Hästskobåge - Hästskomagnet - Hästskonosen - Hästskonäsorna - Hästskor - Hästskötsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likväl numera väsentligt olika betydelser vid begreppet
hästkraft. Sålunda betecknar den effektiva l. nyttiga
hästkraften den effekt, som kraftmaskinen verkligen
utöfvar på maskinaxeln. Den motsvarar ett arbete af
600 skålpundfot på en sekund (d. v. s. förmår på 1
sekund lyfta 600 skålpund 1 fot högt), eller 36,000
skålpundfot på en minut efter det hittills gällande
svenska måttet, eller 75 kilogram-meter på en sekund
efter det franska måttet, eller 550 skålpundfot på
en sekund efter det engelska måttet. Deraf följer att
den effektiva hästkraften är något olika efter olika
mått- och vigtsystem, men i alla fall större än den
effekt, som en häst verkligen förmår utöfva under
fortsatt arbete. Den indicerade hästkraften är den,
som motsvarar ångans i cylindern till en ångmaskin
förrättade arbete (se under Indicera). Slutligen har
man den nominella hästkraften, hvilken endast är en
kommersiel enhet, hvars användande förorsakat mycken
förvirring. Vid Watts ångmaskiner öfverensstämde den
effektiva hästkraften med den nominella; men sedan
man numera gör bruk af högre ångtryck och större
hastighet hos maskinen, än hvad Watt begagnade,
har förhållandet blifvit helt annorlunda. I
England bestämmes den nominella hästkraften för
kondensationsmaskiner genom att multiplicera den i tum
uttryckta cylinderdiameterns qvadrat med kubikroten
ur slagets längd i fot och dividera produkten med 47
samt för högtrycksmaskiner genom att dividera nämnda
produkt med 15,6. Den nominella hästkraften är vid de
förstnämnda maskinerna väsentligt större och vid de
sistnämnda än större, än mindre än den effektiva. Man
bör vid en maskin endast fästa afseende vid den
effektiva hästkraften, hvilken medelst dynamometer
kan bestämmas. Den utgör vanligen 70 a 90 proc. af
den indicerade hästkraften. G. R. D.

Hästlatituder, sjöv., kallas de breddgrader i norra
delen af Atlantiska hafvet, i närheten af norra
vändkretsen, der stiltje ofta förekommer alla tider
på året till följd af att olika vindar råda på båda
sidor derom, nämligen sydöstpassaden på södra och
öfvervägande vestlig vind på norra sidan. Namnet
härleder sig derifrån att de segelfartyg, som fordom
förde hästar från Europa till Amerika och Vestindien,
genom att gå den kortaste vägen kommo in i detta
stiltjebälte, hvarigenom deras resor så fördröjdes,
att hästarna dogo af brist på foder och vatten.
R. N.

Hästräfsa, landtbr., åkerbruksredskap, som har till
ändamål att hopsamla de efter bindningen på åkern
qvarliggande sädesstråna samt att sammanrafsa
höet på vallar och jämna ängar. De amerikanska
hästräfsorna äro de fullkomligaste och hafva vunnit
stor användning äfven i Sverige. En sådan består af
en på tvänne hjul gående ställning, i hvilken krökta
jerntenar äro fästa, som hvar för sig höja och sänka
sig efter markens ojämnheter. Räfsan drages af en
häst, och framtill, på ett särskildt säte, sitter
köraren, hvilken kan genom en enkel mekanism på en
gång upplyfta alla jerntenarna och sålunda aflägga
det hopsamlade "räfset".

Hästskobåge, byggnadsk. Se Båge 4. -
Hästskobågen tillhör den islamitiska

illustration placeholder


byggnadskonsten och förekommer dels å egyptiska, dels,
och hufvudsakligen, å spansk-moriska minnesmärken,
t. ex. Alhambra. Figuren visar en rund hästskobåge
(från Cordova). Upk-

Hästskomagnet, fys. En rätlinig magnet kan ej
erhålla synnerligt stor bärkraft. Böjes deremot
jernet i U-form, hvarigenom polerna komma att ligga
bredvid hvarandra, så ökas magnetens bärighet
i hög grad. Denna form, som nyttjas såväl för
permanenta magneter som för elektromagneter,
liknar en hästsko; deraf benämningen.
L. A. F.

Hästskonosen. Se Hästskonäsorna.

Hästskonäsorna, Rhinolophidce, zool., bilda en
familj inom bladnäsornas grupp (Istiophora)
och fladdermössens ordning bland däggdjuren samt
igenkännas derpå att mellankäksbenen äro rudimentära
och att öronen äro stora och skilda samt sakna
lock. På och öfver näsan utbreda sig hinnaktiga
bihang, hvilka bestå af ett hästskoformigt främre
blad, en mellanliggande sadel och ett bakre, vanligen
lodrätt blad ("lansetten"). I Europa finnas fyra
arter. Lilla hästskonäsan (l. hästskonosen),
Rhinolophus hipposideros, förekommer öfver hela
mellersta och södra Europa samt blir 6 cm. lång, med
22 cm. bred flyghud. Färgen är gråhvit, ofvantill
något mörkare. Den lefver af insekter, men suger
äfven blod af mindre djur. Stora hästskonäsan
(l. hästskonosen), Rh. ferrumequinum, blir 9
cm. lång, med 33 cm. bred flyghud. Hannen är ofvan
askgrå, undertill ljusgrå; honan deremot ofvan
rödbrun, under rödgrå. Arten är hemma i största delen
af mellersta och södra Europa. c. R. S.

Hästskor. Se Hofbeslagskonst.

Hästskötsel omfattar hästarnas utfodring, vattning,
rykt, skoning och användning samt anordningen af
lämplig uppehållsort eller stall för djuren. De
fodermedel, som användas till detta husdjur,
äro vanligen - förutom gräs - hö, hafre och halm;
undantagsvis erhåller hästen kli, krossad majs eller
krossade hästbönor, oljekakor och torkadt löf samt
morötter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free