Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höegh, Ove Guldberg - Höegh-Guldberg - Höfeber, höastma, sommarkatarr l. Bostocks sjukdom - Höfer, Albert - Höfer, Edmund - Höfer, J. C. F. - Höfft - Höfler, Karl Adolf Konstantin von - Höfling, Johann Wilhelm Friedrich - Höft l. ro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sökte han verka äfven genom skrifter. Han författade
nämligen arbetet Sundhedspleien i almueskolerne
(1863) och utgaf den populära tidskriften
"Folkets helse". Död i Kristiania d. 7 Febr. 1863.
O. A. Ö.
Höegh-Guldberg [hög-] dansk adelsslägt. Se Guldberg.
Höfeber, höastma, sommarkatarr l. Bostocks sjukdom,
Catarrhus cestivus, med., en först af den engelske
läkaren Bostock (1819) upptäckt, sedermera mest i
England och Amerika vanligen samtidigt med första
eller andra höskörden iakttagen egendomlig katarral
affektion af näsans, ögonens, svalgets, strupens och
luftrörens slemhinnor. Landtfolk, som sysselsätter
sig med höbergning, angripes sällan af sjukdomen,
ofta deremot personer ur de icke kroppsarbetande
klasserna och stadsinnevånare vid tillfällig vistelse
på landet. Man trodde först, att katarren föranleddes
af vissa luktande ämnen hos gräs och hö, såsom
kumarinet hos Anthoxanthum odoratum, benzoesyra,
ozon. Senare forskningar, i synnerhet Blackleys,
hafva dock ådagalagt, att det i luften kringsväfvande
frömjölet eller pollenkornen af åtskilliga blommande
växter, i synnerhet gräsarter, cerealia, t. ex. råg,
äro den egentliga orsaken, och att olika individers
mottaglighet är högst olika. Somliga kunna icke närma
sig ett blommande rågfält eller en doftande äng,
utan att angripas, och hos sådana personer återkommer
katarren lätt vid minsta anledning. Katarren är ganska
envis, räcker ofta i veckor och medför icke blott
en lindrig feber, rinnande näsa och ögon, heshet
och hosta, utan stundom äfven häftiga astmatiska
anfall. Medel att förkorta katarren finnas knappast,
sedan pollenkornen innästlat sig på slemhinnorna. Den
kan endast förekommas genom att undvika sådana
ställen, der frömjöl sväfvar i luften. På sjön är
man mest säker, och ombyte af vistelseort är vanligen
nödvändigt. F. B.
Höfer, Albert, tysk språkforskare, f. 1812,
d. 1883, blef 1840 e. o. professor och 1847
professor i Greifswald. Under en studieresa (1841)
till London, Oxford och Paris förvärfvade han en
stor samling handskrifter på prakritspråket. Bland
hans arbeten märkas: Beiträge zur etymologie und
vergleichenden grammatik der hauptsprachen des
indogermanischen stammes (1839), Vom infinitiv
als probe des sanskritsyntax (1840), Zeitschrift
für die wissenschaft der sprache (1845-54) och
Sanskrit-lesebuch (1849).
Höfer, Edmund, tysk romanförfattare, f. 1819,
d. 1882, grundade 1855, tillsammans med Häckländer,
"Hausblätter". Sin första ryktbarhet vann H. såsom
novellförfattare genom novellsamlingen Aus dem volk
(1852), på hvilken följde Aus alter und neuer zeit
(1854), Landbaugeschichten (1855), Schwanwiek, ein
skizzenbuch aus Norddeutschland (1856) samt Bewegtes
leben (s. å.). En af honom 1856 utgifven samling
ordspråk, Wie das volk spricht, upplefde 1876 sin
8:de upplaga. I Norien, erinnerungen einer alten
frau (1858) visade han sig vuxen äfven den stora
romanen. Derefter utsände han i rask
följd ett stort antal romaner och noveller
bland hvilka märkas: Auf deutscher erde (1860),
Unter der fremdherrschaft (1863), Altermann Ryke
(1865), Ein findling (1868), Zwei familien (1869),
Der verlorne sohn (s. å.; 2:dra uppl. 1871), In der
welt verloren (1869), Erzählungen aus der heimat
(1874), Dunkle fenster (1879) och Von ihr und mir
(s. å.). H:s arbeten utmärka sig genom lefvande
karakteristik och stämningsfulla skildringar; dock
kunde icke hans diktareförmåga hålla jämna steg med
hans stora produktion.
Höfer, J. C. F. Se Hoefer.
Höfft. Se Danzigerhaupt.
Höfler, Karl Adolf Konstantin von, tysk
historieforskare, f. 1811, var 1841-47 professor vid
universitetet i München och blef 1851 professor i
historia vid universitetet i Prag, hvarest han tog en
framstående del i universitetsreformen och fortfarande
är en af det tyska partiets förkämpar. 1872 blef han
lifstidsmedlem af österrikiska herrehuset. Han har
utvecklat en mångsidig och genom lyckliga arkiv-fynd
gynnad literär verksamhet. Hans vigtigaste arbeten
äro Die deutschen päpste (1839), Kaiser Friedrich II
(1844), Albert von Beham und regesten papst Innocenz
IV (1847), Quellensammlung für fränkische geschichte
(1849-52), Fränkische studien (1852-53), Über die
politische reformbewegung in Deutschland im 15
jahrhundert und den antheil Bayerns an derselben
(1850) samt Die geschichtschreiber der hussitischen
bewegung (1856-65).
Höfling, Johann Wilhelm Friedrich, tysk luthersk
teolog, f. i Neudrossenfeld i Bajern 1802, d. i
München 1853, blef 1827 pastor i S:t Jobst,
1833 professor i praktisk teologi i Erlangen
och 1852 öfverkonsistorialråd. H. utöfvade ett
mycket stort inflytande såsom skriftställare. Hans
teologiska ståndpunkt var den ortodoxt lutherska,
men han bekämpade den s. k. nylutheranismen med dess
katolska uppfattning af kyrkans och det kyrkliga
ämbetets betydelse. H:s förnämsta arbeten äro Das
sakrament der taufe (1846-48) och Grundsätze der
evangelisch-lutherischen kirchenverfassung (1850). Han
skref äfven många artiklar i den i Erlangen utkommande
"Zeitschrift fur protestantismus und kirche". Såsom
teolog åtnjöt han ett stort anseende bland den
"bekännelsetrogna" lutheranismens anhängare.
Höft l. ro (Lat. coxa), anat., den af bäckenets
sidokant orsakade knölen och dess omgifning nedåt. De
i bäckenet ingående höftbenen hafva en öfre, framåt
och bakåt löpande, tjock, rundad kant, höftbenskammen,
som fram mot ljumsken slutar i en knöl. Höftbenskammen
ligger omedelbart under huden och skiljer i det yttre
nedre delen af bålen (veklifvet) från bäckendelen;
nedom vidtager den öfre, tjocka delen af låret,
med väldig muskelmassa, som der likväl ligger utanpå
bäckenets ben. Omkr. 15 cm. nedom höftkammen, rätt
utefter sidan, finnes en framstående, långsträckt,
rundad knöl, lårbenets stora vändknöl (trochanter
major), hvilken äfven hör till och i dagligt tal
kallas höften,höftknölen, höftknotan. (Se Bäcken och
Lårben.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
