Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höjd - Höjdcirkel l. vertikalcirkel - Höjdkarta - Höjdkurva - Höjdmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Höjd. 1. Astron. En himmelskropps vinkelafstånd
från horisonten, räknadt utefter en vertikalcirkel,
d. v. s. utefter en storcirkelbåge, gående genom
zenit vinkelrätt mot horisonten. Den skenbara höjden
behöfver korrigeras för refraktion och parallax
(se d. o.) för att gifva sann höjd. - 2. Sjöv. En
orts höjd är detsamma som en orts latitud,
d. v. s. afstånd från eqvatorn. Man säges vara på
höjden af en viss ort, då man befinner sig på samma
latituds parallel, som genomgår den ifrågavarande
orten. - 3. Topogr. Längden af den från en punkt
mot ett plan fällda lodlinien benämnes punktens höjd
öfver planet. En punkts höjd öfver en sferisk yta är
den del af en från punkten till sferens medelpunkt
dragen rät linie, som ligger utom sferen. Höjden hos
föremål på jordytan räknas antingen i förhållande till
andra föremål, relativ höjd, eller i förhållande till
hafvets yta, absolut höjd. Vid angifvande af ett
lands, en orts, ett bergs höjd menas inom geografien
alltid höjden öfver hafvet. Se vidare Afvägning,
Hypsotermometer, Höjdmätning, Triangelmätning.
1. E. J. 2. L. H. 3. H. W. W.
Höjdcirkel l. vertikalcirkel, astron. 1. En genom
zenit (således vertikalt) gående storcirkel å
himlahvalfvet. En stjernas höjd öfver horisonten
räknas utefter en höjdcirkel. Småcirklar å
himlahvalfvet, som ligga parallelt med horisonten
(i hvilka således alla punkter äro på samma
höjd), kallas höjdparalleller. - 2. En
å astronomiska och geodetiska instrument till
höjdvinklars uppmätning ofta anbragt cirkel.
E. J.
Höjdkarta, en karta, ämnad att gifva en så vidt
möjligt trogen bild af en trakts eller ett lands
allmänna höjdförhållanden och dess höjd öfver ett
antaget horisontalplan, vanligen hafsytan. Alltefter
skalans storlek är kartan utförd mer eller mindre i
detalj. För upprättande af en höjdkarta erfordras
att höjden hos en mängd punkter på markens yta är
bestämd. Alla de punkter, som ligga vid samma nivå
(denna bestämd för hvarje tiotal eller hundratal fot
eller meter), omgifvas på kartan af en i de flesta
fall sluten linie, höjdkurva, och på sådant sätt
erhållas på kartan uppdragna, till ett större eller
mindre antal, mer eller mindre tätt löpande kroklinier
eller kurvor, af hvilka hvar och en representerar en
viss höjd öfver hafvet, t. ex. 10 m., 20 m. etc. eller
100 m., 200 m. o. s. v., och hvilka således
begränsa områden, som uppgå till samma höjd. Om
sedermera fälten emellan de olika höjdkurvorna
färgläggas med skilda färger eller på annat sätt
betecknas, erbjuder kartan en tydlig öfverblick
af landets allmänna höjdförhållanden. Beläggas de
särskilda fälten med plana skifvor, allt tjockare
efter den höjd de skola angifva, erhålles en
s. k. reliefkarta. (Se d. o.) Jfr Afvägning.
E. E.
Höjdkurva. Se Höjdkarta.
Höjdmätning har till ändamål att beräkna en viss
orts höjd öfver hafsytan eller öfver en annan
punkt. Förfaringssättet dervid kan vara antingen
geometriskt, medelst nivellering (se
Afvägning och Nivellering), eller trigonometriskt,
medelst triangulering (se Triangelmätning), eller
fysikaliskt, medelst termometer (se Hypsotermometer)
eller medelst barometer. För det sistnämnda
förfaringssättet l. höjdmätning med barometer skall
här redogöras. Redan Pascal anställde försök, som
visade, att lufttrycket aftager i högre lager, och han
uttalade den åsigten att man medelst barometern kan
bestämma om två orter ligga i samma horisontalplan,
eller hvilkendera af dem är den högre belägna. På
hvarje luftlager hvilar hela den ofvanför liggande
luftmassan ända till atmosferens gräns. De undre
lagren sammanpressas af de öfre, och spänstigheten
i de förra måste således hålla jämnvigt mot den
tyngd, hvarmed de äro belastade. Men ju mindre
luften sammantryckes af ofvanför liggande lager,
dess mindre är ock hennes täthet eller vigten af
volym-enheten. Ju högre man stiger i atmosferen, dess
mindre blir alltså tätheten hos den ofvanför liggande
luftkolonnen. Men om det på luften hvilande trycket
aftager med tilltagande höjd, så gäller det äfven för
spännkraften hos den luft, som håller jämnvigt mot
det nämnda trycket, d. v. s. för lufttrycket sådant
det angifves af barometern. Emedan luftens såväl
täthet som spänstighet är beroende af temperaturen,
blir lufttryckets aftagande med höjden äfven beroende
af temperaturen. Nedanstående siffror visa huru hög
vid olika tryck och temperatur den luftpelare är, som
svarar mot en förändring af 1 mm. i barometerståndet,
eller m. a. o. huru många meter man vid de angifna
barometerstånden och temperaturerna måste höja eller
sänka sig i atmosferen för att framkalla en förändring
af 1 mm. på qvicksilfret i barometern. Lufttryck
<tabell>
i mm. vid +20° +10° ±0° -10° -20°
780 11,1 10,7 10,2 9,8 9,4
760 11,4 10,9 10,5 10,1 9,7
740 11,7 11,2 10,8 10,4 9,9
720 12,0 11,5 11,1 10,6 10,2
700 12,3 11,9 11,4 11,0 10,5
680 12,7 12,2 11,8 11,3 10;8
</tabell>
Vid medelbarometerståndet, 760 mm., och 0° svarar
således 10,5 m. mot 1 mm. förändring på barometern;
är temperaturen deremot + 20° och luften således
lättare samt tunnare, måste man stiga 11,4 m.,
för att barometern skall falla 1 mm. På en höjd af
2,500 m. råder ett lufttryck af ungefär 555 mm. Der
är således lufttrycket 555/760 eller mindre än 3/4 af
trycket vid hafsytan. Af det nu nämnda följer huru man
kan beräkna en orts höjd öfver hafsytan eller öfver
en annan punkt, då man känner barometerståndet och
temperaturen på de båda punkterna. (Dessa få dock
ej ligga alltför långt från hvarandra.) Exempel
på beräkning af orters höjd medelst termometer:
Barometerståndet vid hafsytan är 750 mm. och på en
högre belägen punkt i närheten 730 mm.; medeltalet
af barometerstånden är alltså 740 mm. Temperaturen
vid den lägre stationen är + 12° och vid den högre
+ 8°, mediet alltså + 10°. Vid 740 mm. och
+10° svara 11,2 m. mot 1 mm., alltså svara 20 X 11,2
mot 20 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
