Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Höpken, Anders Johan von - 3. Höpken, Karl Fredrik von - 4. Höpken, Karl Otto von - Höppener, Per (Johan) - Hör - Höra - Hörbarhet - Hörberg, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbildat sin stil, och han har blifvit kallad
"Sveriges Tacitus". Trots sina omfattande
kunskaper och sin makt öfver språket var han dock
till följd af medfödd tröghet nästan literärt
ofruktsam: af omständigheterna måste han tvingas
till författarskap. Han har utgifvit tal eller
äreminnen öfver A. Lindcreutz (1744), A. Celsius
(1745), K. Hårleman (1753), K. G. Tessin (1771)
och K. Ekeblad (1777). Hans statsskrifter äro
ännu icke utgifna. Vitterhet, vetenskap och konst
sökte han befordra: han deltog i grundandet
och ledningen af en svensk teater (1737) samt
stiftade 1739 Vetenskapsakademien, hvars stadgar
han utarbetade och hvars förste sekreterare han
var. Lovisa Ulrika uppdrog 1753 åt honom att författa
Vitterhetsakademiens stadgar och utsåg honom till dess
president. Af Gustaf III kallades han att intaga den
första stolen i Svenska akademien (1786). 1760-64 var
han kansler för Upsala universitet. Den 22 Juni 1762
upphöjdes han i grefligt stånd (grefvebrefvets datum
d. 24 Jan. 1761 är felaktigt). Död i Stockholm d. 9
Maj 1789. Jfr "Minne af riksrådet grefve A. J. von
H." af L. De Geer i Sv. akad:s handl. 57:de
d. (1882). V. K-r.
3. Höpken, Karl Fredrik von, friherre,
ämbetsman, den föregåendes broder, föddes d. 19
Aug. 1713. På uppdrag af Kommerskollegium företog
han 1732 tillsammans med Edvard Carlsson (adlad
Carleson) en resa till Österlandet för att samla
upplysningar angående den levantiska handeln.
I Konstantinopel inledde de på eget bevåg och
fortsatte sedermera enligt sekreta utskottets uppdrag
(1734) med den bekante renegaten Achmed Pascha
(Bonneval) underhandlingar, som syftade till
ett svensk-turkiskt förbund, samt förordnades
i Dec. 1734 till svenska chargés d’affaires
i Konstantinopel. Sedan de 1737 afslutit ett
handelsfördrag med Turkiet, utnämndes de 1738
till envoyés extra-ordinaires och lyckades 1739
afsluta med Turkiet ett mot Ryssland riktadt
försvarsförbund. 1744-47 var H. svensk minister i
Köpenhamn och kallades s. å. till statssekreterare
vid Krigsexpeditionen. Vid 1751-52 och
1755-56 års riksdagar var han medlem af sekreta
utskottet samt uppfördes under sistnämnda riksdag
fyra gånger på förslag till riksråd, men blef,
såsom synnerligen illa anskrifven vid hofvet,
förbigången vid utnämningen. Han utnämndes i
stället till president i Kammarkollegium, 1757.
Då hattpartiet vid 1760-62 års riksdag, för
att rädda sig sjelf, beslöt att uppoffra A. J. von
Höpken m. fl., var H. ifrigt verksam för att
rädda sin broder och närmade sig efter dennes
fall mösspartiet, med hvilket han dock inom kort
åter bröt. Genom byte med grefve M. von Hermanson
blef han 1767 president i Kammarrevisionen, men
tog s. å. afsked från denna befattning. Vid 1769
års riksdag uppträdde han åter i hattpartiets främsta
led och öppnade striden mot mössorna med ett angrepp
på den af dem 1766 utfärdade förordningen om
lagarnas verkställighet. Död i Stockholm d.
12 Okt. 1778.
4. Höpken, Karl Otto von, friherre, ämbetsman,
den föregåendes kusin, född 1715 i
Tönning, kom 1738 till Sverige samt blef 1739 e,
o. kanslist i Utrikesexpeditionen och s. å,
kommissionssekreterare i Köpenhamn, hvarifrån han
1745 förflyttades till Paris. 1749-54 var han
ministre plénipotentiaire och 1754-55 samt
1758-65 envoyé extraordinaire vid kur-sachsiska
och polska hofven. Efter att 1767 hafva erhållit
statssekreterare-fullmakt utnämndes han 1769 till
president i Wismarska tribunalet. Vid samma års
riksdag uppfördes han två gånger på riksrådsförslag,
och vid 1771 års riksdag var han äfven i
fråga till riksråd och vice ordförande i
Kanslikollegium, men mössorna förhindrade hans
uppförande på riksrådsförslaget. 1771 upphöjdes han
i friherrligt stånd. Död i Wismar d. 7 Mars 1782.
Höppener, Per (skref sig än Johan Per, än Per
Johan), skriftställare, född i Linköping d. 7 Mars
1726, studerade i Lund och i Upsala och blef filos.
magister i Greifswald 1750. H. lät s. å. inskrifva
sig i Svea hofrätt och i Riksarkivet, der han
1752 blef kopist samt omkr. 1759 fick på begäran
afsked. Han erhöll 1767 hofrättsassessors titel. Död
d. 5 Jan. 1802. H. gjorde sig känd genom åtskilliga
hänsynslösa partiskrifter, såsom Bondecuren för den
sjuka rikskroppen, Negotiorum gestio och Tertius
interveniens, samt tyckes hafva spelat en viss,
ehuruej ännu tillräckligt känd rol vid utfärdandet
af 1774 års tryckfrihetsförordning. 1773 inlemnade
nämligen Svea hofrätt i Justitierevisionen ett
memorial, hvars ändamål synes hafva varit att
erhålla en lagförklaring, som skulle göra all
tryckfrihet om intet. H. inlemnade d. 21 April
1774 en skriftlig ansökan om att erhålla del af
memorialet, och då Justitierevisionen vägrade att
emottaga densamma, lät han trycka den. Det uppgifves,
att läsningen af denna ansökan bidrog till Gustaf
III:s beslut att emot rådets afstyrkande genom
lag befästa tryckfriheten. Kort derefter anklagade
Öfverståthållaren K. Sparre honom för att hafva
framställt äreröriga påståenden mot rikets råd,
men kunde ej bevisa sin anklagelse och måste begära
konungens bemedling för att förmå H. att ingå på
rättegångens nedläggande. H. utarbetade en Förtekning
uppå alla Kongl. placater etc., som ifrån år 1522
till och med 1750 på Kongl. befallning af trycket
serskilt utgångne äro (1754), ett särdeles vigtigt
arbete. På k. biblioteket förvaras "Höppenerska
samlingen", bestående af handlingar och ströskrifter
rörande 1700-talet.
Hör, socken i Malmöhus län, Frosta härad. Arealen
6,206 har. 2,540 innev. (1881). H. bildar med Munkarp
ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift,
Frosta kontrakt.
Höra, f. d. socken i Skaraborgs län, är förenadt
med Hjerpås.
Hörberg, Per, målare, föddes d. 31 Jan.
1746 å ett soldattorp under gården Öfre Ön,
Virestads socken, Kronobergs län. Uppvuxen i de
knappaste förhållanden, måste han i sitt tionde år
taga tjenst som vallgosse och t. o. m. ibland gå
omkring i bygden med tiggarepåsen och sin "fela".
Hågen för teckning och målning vaknade hos honom
i hans späda ålder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
