Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hörselorgan. 2. Fysiol. - Hörsholm, den numera vanliga formen för Hirschholm (se d. o.) - Hörsne, socken, förenad med Bara, i Gotlands läns Norra härad - Hörsnäcka. Se Hörselorgan - Hörup, socken i Kristianstads län - Hörup, socken i Kristianstads län - Hörup, Viggo - Höskallra. Se Rhinanthus - Hösna, socken i Elfsborgs län - Höst, en af de fyra årstiderna - Höst, Jens Kragh - Höstdagjämning. Se Dagjämning - Höstmånad. Se September - Höstsäd, landtbruk., kallas den säd, som sås om hösten - Höttringslägtet l. Roskarlslägtet, Strepsilas, zool., hör till brockfoglarnas familj och vadarna inom foglarnas klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen en af dem, inträda mycket märkvärdiga störingar
i djurets rörelser: pendelartade rörelser af hufvudet
i den sårade kanalens plan och tvångsrörelser,
på det närmaste öfverensstämmande med dem, hvilka
uppstå genom skador, som träffa lilla hjernan (se
Hjernan). På grund af dessa företeelser, likasom
af den omständigheten att dessa kanaler alltid äro
anordnade i trenne mot hvarandra vinkelräta plan,
motsvarande rummets tre dimensioner, har man antagit,
att de skulle utgöra ett organ för förnimmelsen af
hufvudets absoluta läge eller dess rörelser. Mot dessa
åsigter hafva likväl vigtiga invändningar blifvit
gjorda. - Nyttan af två öron ligger företrädesvis
deri att den i alla fall osäkra uppfattningen af
den riktning, hvarifrån ljudet kommer, underlättas,
alldenstund oftast det ena örat träffas kraftigare
än det andra af luftens svängningar. Afståndet från
ljudkällan bedöma vi efter ljudets styrka. Ett ljud,
som icke genom trumhinnan, utan genom skallens ben
ledes till labyrintvätskan, förlägges icke utåt, utan
synes oss uppstå i sjelfva hufvudet. Jfr Klangfärg,
Ljud, Ton. 1.G.R. 2. R. T-dt.
Hörsholm, den numera vanliga formen för Hirschholm
(se d. o.).
Hörsne, socken, förenad med Bara, i Gotlands läns
Norra härad, Lina ting. Arealen 3,651 har. 409
innev. (1881). H. och Bara utgöra ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Visby stifts medelkontrakt.
Hörsnäcka. Se Hörselorgan.
Hörup, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. Arealen 1,334 har. 850 innev. (1881). Annex
till Löderup, Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Hörup, Viggo. dansk politiker, född i norra
Själland d. 22 Maj 1841, blef 1867 juris kandidat
och invaldes 1876 i folketinget, hvarest han är
den radikala vensterns förnämste eller åtminstone
mest till ytterlighet gående talare. 1877 valdes
han af folketinget till åklagare i riksrättsåtalen
mot de forne ministrarna Krieger, Hall o. a., men
lyckades icke få dem i någon punkt fällda. Sedan
1879 är H. statsrevisor, vald af folketinget, och
sedan 1881 utgifver han, tillsammans med K. Berg och
E. Brändes, tidningen "Morgenbladet", hvars redaktion
han tillhörde äfven under åren 1873-77. E. Ebg.
Höskallra. Se Rhinanthus.
Hösna, socken i Elfsborgs län, Redvägs härad. Arealen
6,277 har. 1,031 innev. (1881). H. bildar med Gullered
och Strengsered ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Skara stift, Redvägs kontrakt.
Höst, en af de fyra årstiderna, som
astronomiskt (men ej meteorologiskt) för norra
jordhalfvan begynner vid höstdagjämningen
(d. 23 Sept.) och för södra jordhalfvan vid
vårdagjämningen. Jfr Dagjämning och Årstider.
E. J.
Höst, Jens Kragh, dansk författare, född 1772,
blef student 1788, juris kandidat 1792 och sakförare
s. å. samt var 1801-08 assessor i Hof- og stadsretten,
men lefde sedermera som privatman på en liten gård i
närheten af Köpenhamn. Död 1844. I sitt tämligen
mångskiftande, men öfvervägande historiska författareskap
framhöll H. med förkärlek det nära sambandet mellan
de nordiska folken och sträfvade ständigt efter
att åstadkomma ett ömsesidigt godt förstånd mellan
de förut mot hvarandra fientliga grenarna af den
nordiska folkstammen. Då neutralitetsförbundet mellan
Danmark-Norge och Sverige 1794-95 på båda sidor om
Sundet väckt tanken om ett närmande, lyckades H. att
få en tidskrift i gång, "Nordia", som skulle vara ett
gemensamt organ för de skandinaviska språken. Försöket
misslyckades dock, i det endast en årgång
utkom. H. var sedermera den egentlige upphofsmannen
till stiftandet af "Skandinavisk literaturselskab"
(1795). Emellertid kom ledningen i händerna på mera
ansedda, men saken mindre varmt hängifna författare,
och oaktadt H:s ifver mötte det svårigheter att
anskaffa ständiga medarbetare på båda sidor. I
början innehöll sällskapets tidskrift, "Skandinavisk
museum", äfven svenska stycken, men småningom blef
den en vanlig dansk tidskrift. Emellertid arbetade
H. på egen hand för att i Danmark sprida kännedom
om Sveriges språk och literatur, bl. a. genom
utgifvande af Svenske blade (1799-1800), Svensk
håndordbog (1799) och Svensk sprogläre (1808). Efter
revolutionen 1809 sändes H. tillika med etatsrådet
Olsen till Stockholm för att verka för Fredrik VI:s
val till svensk tronföljare, ett värf, hvartill hans
personlighet och hans brist på andra förbindelser än
rent literära gjorde honom mindre lämplig. Äfven
var H. upphofsman till "ballongproklamationerna", med
hvilka man sökte främja Fredrik VI:s val till svensk
tronföljare efter Karl Augusts död (1810), men som
endast väckte löje. Hans ifver för språklig samverkan
framkallade (1815) från den ensidigt danske C. Molbech
en ytterst trångbröstad, men af allmänheten lätt
uppfattad och mycket uppburen opposition mot det
"rena" danska språkets förbättring genom lån från
svenskan. Sedermera egnade H. sig uteslutande åt
historien. Bland hans många större och mindre arbeten
må nämnas Grev Struensee og hans ministerium
(1824) och Erindringer om mig og mine samtidige
(1835). C. R.
Höstdagjämning. Se Dagjämning.
Höstmånad. Se September.
Höstsäd, landtbr., kallas den säd, som sås om
hösten. Dit höra i Sverige rågen och hvetet, hvilka
sädesslag dock på vissa orter sås äfven om våren. Jfr
Vårsäd.
Höttringslägtet l. Roskarlslägtet, Strepsilas,
zool., hör till brockfoglarnas familj och vadarna
inom foglarnas klass. Näbben är tämligen svag,
kägelformigt utdragen, vid roten hoptryckt, utåt
trind och något uppåtböjd, ofvan plattad och med tvär
spets samt lika lång som hufvudet. Benen äro korta,
framtill försedda med tvärsköldar; mellantån är lika
lång som tarsen, baktån liten oeh första vingpennan
längst. Den hithörande arten, Höttringen l.
Roskarlen, S. interpres, vistas nästan uteslutande vid
hafskusterna, der han lefver parvis på skär och
klippor samt föder sig af små kräft- och blötdjur,
som han uppsöker under små stenar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
