Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ifikles - Ifikrates - Ifing - Ifvarsson, Karl - Ifvetofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken såväl han som sedermera hans son lolaos deltog
i utförandet af åtskilliga bragder. A. M. A.
Ifikrates (Lat. Iphicrates), en af det forna
Greklands utmärktaste fältherrar, född i Athen
omkr. 413 f. Kr., gjorde sig ett berömdt namn både
genom den förträffliga öfning och disciplin, som
han förstod att upprätthålla bland de legotrupper,
af hvilka de grekiska krigshärarna på hans tid
till största delen voro sammansatta, och ännu
mera genom vigtiga förbättringar i beväpning och
stridssätt. Han bildade ett nytt slag af trupper,
s. k. peltaster, beväpnade med långt svärd och lans,
men liten sköld (pelte) och ett lätt linnepansar,
hvilka utgjorde ett slags mellanting mellan den äldre
tidens tungrustade fotfolk (hopliter) och egentlige
lättrustade. Peltasternas bestämmelse var mindre
att verka i sluten massa än att genom snabba och
opåräknade rörelser bringa fienden i förvirring,
och genom deras högt uppdrifna taktiska färdighet
lyckades det I. att vinna åtskilliga fördelar öfver
spartanerna, samtidens mest fruktade krigare. Vid
blott 20 års ålder erhöll han öfverbefålet Öfver en
af Athen under det s. k. korintiska kriget (395-387)
uppsatt legohär och led visserligen i början ett
nederlag vid en sammandrabbning med spartanerna i
Lechaion (393) vid Korint, men hämnades detta redan
följande året medelst en på samma ställe vunnen
lysande seger, hvilken med ens grundade hans rykte
såsom fältherre. Under den följande tiden var han
verksam dels i Tracien för återupprättandet af Athens
inflytande, dels i Egypten såsom öfverbefälhafvare
för en i perserkonungens sold stående grekisk
legohär. Efter återkomsten till Athen (374) skickades
han med en här och flotta till Kerkyra, som belägrades
af spartanerna, och lyckades tillfoga dessa flere
förluster. Efter fredsslutet (371) invecklades han i
en statsprocess, hvarvid hans frimodiga och kraftfulla
försvar icke blott medförde hans frikännande, utan
äfven förskaffade honom rykte såsom talare. Under
början af kriget mellan Sparta och Thebe (371-362)
var I. anförare för de trupper, hvilka Athen såsom
Spartas bundsförvandt skickade i fält. Kort derefter
uppträdde han å nyo på krigsskådeplatsen i Tracien
och sedermera, jämte Chares och Timotheos, såsom
befälhafvare öfver Athens flotta under det år 358
utbrutna bundsförvandtkriget. Hans lefnadslopp
är i kort sammanfattning tecknadt af Cornelius
Nepos. A. M. A.
Ifing, Nord. mytol., hette en aldrig isbelagd å,
som utgjorde gränsen mellan gudarnas och jättarnas
områden. Th. W.
Ifvarsson, Karl, politiker, föddes d. 13 Febr. 1818
i Voxtorps församling, Höks härad, Hallands län,
och flyttade 1838 till grannsocknen Renneslöf,
der han i Värestorp inköpte en mindre hemmansdel,
som han sedan dess brukat. Af sin kommun och sitt
härad hedrades I. snart med flere förtroendeuppdrag
och valdes slutligen 1859 af Halmstads, Höks och
Tönnersjö härad till fullmäktig i bondeståndet,
der han representerade samma tre härad äfven vid
riksdagarna 1862-63 och 1865-66. Redan vid den första
riksdag I. bevistade utsågs han till suppleant i
bevillningsutskottet, återvaldes 1862-63
till samma post och blef derjämte revisor af
riksbankens lånekontor i Göteborg samt suppleant
i statsutskottet och särskilda utskottet för
afgifvande af betänkande rörande förslag till
ny sjölag. Vid den sista ståndsriksdagen hade han
hunnit till ledamotskap i statsutskottet. Efter den
nya riksdagsordningens införande (1866) har I. vid
alla riksdagar suttit såsom Höks härads fullmäktig
i Andra kammaren, der han spelat en mycket betydande
rol såsom en sammanhållande länk inom denna kammares
majoritet l. landtmannapartiet. Det är under sådana
förhållanden icke underligt, att såväl Andra kammaren
som regeringen användt I. på platser, der man velat
begagna sig af hans politiska klokhet eller hedra
honom. Alltsedan 1867 har han varit ledamot af
statsutskottet, hvilket 1883 utsåg honom till sin
vice ordförande; 1867 valdes han till statsrevisor,
var 1868-80 vald ledamot i talmanskonferensen,
1869-73 fullmäktig i riksbanken, 1871 ledamot af
urtima riksdagens särskilda utskott (för behandling
af K. M:ts prop. rörande landtförsvarets ordnande)
samt 1878 och 1883 ledamot af riksdagens särskilda
utskott för pröfning af förslagen till försvars-
och skatteväsendets ombildning äfvensom sistn. år
detta utskotts vice ordförande. Af K. M:t har
I. varit kallad till ledamot af flere vigtiga
komitéer, nämligen för utarbetande af plan för
enskilda jernvägsbyggnader (1869), utarbetande af
förslag till författning rörande skjutsväsendets
ordnande (1876), skatteregleringskomitén (1879)
och komitén för utarbetande af fullständigt förslag
till landtförsvarets ordnande (1880). Mot slutet af
1880 års riksdag utnämndes han till Andra kammarens
vice talman, en förtroendepost, som han beklädt
äfven under 1881 -83 årens riksdagar. - Alltsedan
landstingsinstitutionen trädde i verket (1863),
har I. varit medlem af Hallands läns landsting,
vid hvilket han i flere år varit vice ordförande
och hvars förhandlingar han i denna egenskap ledde
1881. - De vigtigaste af de, trots de 21 riksdagar han
bevistat, icke många motioner I. väckt röra utvidgad
handelsfrihet på landsbygden, beviljande af löner åt
nämndemän (1859-60), hela personliga skyddsafgiftens
användande för folkskolorna (1862-63), öfverlemnande
af all bankrörelse i riket åt Rikets Ständers bank
(s. å.), postskjutsens skiljande frän jordbruket,
förändrade föreskrifter i afseende på grundskatternas
utgörande (1869), allmänna underdomstolarnas
på landet organisation (1870, 1871, 1872) och
understöd för jernvägsanläggning genom Halland
(1876, 1881, 1882). I. var ock en af dem, som främst
undertecknade sina namn, då 102 medlemmar af Andra
kammaren vid 1878 års riksdag framlade förslag till
ny härordning och grundskatternas samt rustnings-
och roteringsbesvärens afskrifhing äfvensom rörande
dermed sammanhängande förändringar i krigslagarna
och bevillningsstadgan.
Ifvetofta, socken i Kristianstads län, Villands
härad. Arealen 7,243 har. 2,373 innev. (1882). I. utgör
ett till Årups säteri patronelt pastorat af 2:dra kl,
Lunds stift, Villands kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
