Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristendomen gjort stora framsteg bland bergsstammarna
i Chota Nagpur), i Nordvestprovinserna 22,196, i
Pandjab 22,154, i Centralprovinserna 10,477, i Maisur
25,676 och i Britiska Birma 52,299 l. 1,9 proc. I
ofvanstående siffror äro ej vasallstaterna medtagna;
inberäknas dervarande kristna (omkr. 700,000),
får man en rund summa af 1,5 mill. kristna i hela I.
I:s växt- och djurlif är liksom klimatet väsentligen
olika i låg- och höglandet. Stiger man ned
utför södra sluttningen af Himalaja, kommer man
plötsligt från ett alplands kalla och rena luft
till det vattenrika Bengalens tropiska hetta och
fuktiga dunster, från skogar af koniferer, björkar
o. s. v. till de tropiska skogarna vid bergsfoten,
der man mötes af palmlunder. Der bevattning saknas,
uppstå till följd af de brännheta vindarna torra
ödemarker, såsom slätterna längs Indus och dess
venstra bifloder. Deremot når växtverlden i Bengalen
och de fruktbara låglanden samt kusttrakterna af
halfön, under inflytande af den tropiska solen
och den oceaniska fuktigheten, en rikedom, som
täflar med växtverldens i Brasilien. Der finnas
träd af mer än 30 m. höjd, trädlika ormbunkar, flere
arter bamburör, skogar af sandel-, ebenholz-, teak-
och drakblodsträd samt flere palmarter, deribland
kokos-, kål- och sagopalmer. De senare jämte banan-
och brödfruktträd äro af synnerlig vigt såsom
näringsväxter. Framförallt är I. utmärkt genom
rikedomen på träd och örter, som lemna kryddor, såsom
muskot, kanel, kryddnejlikor, ingefära samt flere
slags peppar. - Djurverlden har att uppvisa många egna
arter. Elefanten (Elephas indicns) förekommer vild i
den nedersta regionen af Himalajas södra sluttningar
(terai), i Kuttak, Chota Nagpur, Central-Indien samt
i Coorg, Maisur och Travancore. Jagten på elefanter
är öfverallt ett regeringens monopol, och de få ej
vid högt vite dödas eller fångas utom i det fall
att de blifva farliga för menniskor eller anställa
stor skada på skördarna. Lejonet synes numera vara
inskränkt till Gudjarats sandöcknar; noshörningar
förekomma, i fyra varieteter, i Brahmaputradalen
och flerestädes. Förnämsta föremålen för jagt äro
vildsvinet och tigern, hvilket sist nämnda djur
finnes i hela landet, från Himalaja till Sanderbans
sumptrakter. I den mån odlingen går framåt, blifver
tigern visserligen alltmer sällsynt i stora trakter
af landet, men sannolikt kan han aldrig fullständigt
utrotas. 1877 anmäldes 1,579 dödade tigrar, för hvilka
i belöning utbetalades 68,000 kr. S. å. uppgifvas
819 pers. och 16,137 nötkreatur hafva blifvit dödade
af tigrar. Öfriga uti I. förekommande kattdjur äro
pantern (Felis pardus), som är allmännare än tigern
och anställer minst lika stor skada som han, unzen
(F. uncia), F. macroscelis, F. marmorata, F. chaus,
F. viverrina samt geparden. Björnar, vargar, hyenor,
sjakaler äro likaledes vanliga rofdjur. I. är vidare
utomordentligt rikt på insekter och giftiga ormar,
bland hvilka den mest fruktade är glasögonormen. 1877
anmäldes, att 16,777 personer dödats af ormar, och
14,600 kr. utbetalades för 127,295 dödade ormar.
Materiel kultur. - Åkerbruket har från äldsta tider
varit innevånarnas uti I. hufvudnäring. Enligt 1872
års folkräkning utgjorde antalet fullvuxna män, som
uteslutande sysselsatte sig med åkerbruk, nära 35
mill. l. 56,2 proc. Om till dessa läggas daglönare -
7,5 mill. l. 12,3 proc. - uppgår antalet personer, som
direkt taga sin näring från jorden, till mer än 2/3 af
hela den manliga fullvuxna befolkningen, oberäknadt
dem, som indirekt eller tillfälligtvis deltaga i
jordbruksarbete. Ehuru åkerbruket således bildar
landets hufvudnäring, bedrifves det med olika framgång
och på olika sätt i skilda provinser. Öfverallt
finner man samma ihärdiga flit, men generationers
ärfda erfarenhet har lärt odlaren att lämpa sina
enkla metoder efter särskilda omständigheter. För
bevattningen hafva genom infödingarnas tålamod och
skarpsinne utförts storartade arbeten. Gödsling
nyttjas för mera värdefulla skördar, der den kan
vara fördelaktig, men fattigdom, ej okunnighet,
inskränker ofta användningen deraf. Vexelbruk är ej
allmänt infördt, men i praktiken är det väl kändt,
att en fortlöpande följd af skördar ej kan tagas från
samma fält, och fördelen af träde inses allmänt. Man
tager vanligen två, stundom tre skördar om året, men
icke nödvändigt eller ens vanligt från samma fält. I
bördighet och förmåga att qvarhålla fuktigheten under
ett torrt år kan ingen jord i verlden öfverträffa den
"svarta bomullsjorden" i Dekhan. - Om man undantager
flod-deltorna och den långa vestra kusten, odlas ris
endast undantagsvis i hela det öfriga landet; men der
ris växer, är det också det enda sädesslaget. 1877-
78 upptogos i Britiska Birma 90 proc. af den odlade
jorden af risfält, i Bengalen omkr. 88 proc.,
och nästan samma proportion intaga risfälten i
Orissa, Godavaris, Kistnas och Kaveris mynningsland
samt Travancores, Malabars, Kanaras och Concans
lågland. 1877-78, under hungersnöden i södra I.,
utfördes från Kalkutta öfver 800 mill. kg. ris, och
från Birma utföras årligen omkr. 600 mill. kg. Hvete
odlas i nästan hela I., men företrädesvis i Pandjab,
der 37 proc. af den odlade jorden 1877-78 voro
besådda med hvete, samt i Nordvestprovinserna, Audh
och Centralprovinserna. Den med hvete besådda arealen
antages vara lika stor i I. som i Nord-Amerikas
förenta stater. Det vigtigaste födoämnet är hirs,
som sannolikt är det mest gifvande sädesslag på
jorden och det, som bäst lämpar sig för ett tropiskt
klimats vexlingar. Med undantag af de trakter, der
ris växer, odlas hirs af flere slag (vanligast Sorghum
vulgare, Pinicillaria spicata och Eleusine coracana)
i större skala än något annat sädesslag i hela I.,
från Madras i s. till Radjputana i n. Majs odlas i
begränsad utsträckning i hela landet, korn i Ganges’
öfre dal, i hela Pandjab och i Himalajas dalar,
hafre endast försöksvis af européer. Oljeväxter spela
en stor rol i indernas hushåll och odlas derför
allmänt. Sockerproduktionen är ej tillräcklig för
landets eget behof, men bomull, jute, indigo, opium,
tobak, kaffe och te
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
