Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indragningsmakt, en af administrativ myndighet i Sverige förr utöfvad makt att förhindra spridning af tryckt periodisk skrift och återtaga ett en gång meddeladt privilegium eller tillstånd för sådan skrifts vidare utgifning - Indragningsstat, Allmänna indragningsstaten (se d. o.) - Indragningsstat, Flottans indragningsstat - Indre, flod i mellersta Frankrike - Indre, departement i mellersta Frankrike - Indre-departementet (Departementet for det indre), ett af Norges sju statsdepartement, inrättades 1846 - Indre-et-Loire, departement i mellersta Frankrike - Indrislägtet, Lichanotus, zool., innefattar den högsta formen af lemurernas familj och halfapornas afdelning inom de fyrhändtas ordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handhades, visade sig dessa bestämmelser på en gång
olämpliga och försåtliga, hvadan indragningsmakten
afskaffades, 1844. Åtskilliga andra bestämmelser i
Tryckfrihetsförordningen, som införts i samband med
indragningsmakten, qvarstodo emellertid. Man behöll
nämligen tillståndsbeviset (§ 1, mom. 4 T. F.) jämte
föreskrifterna (§ 1, mom. 8) att, när rättegång mot
dagblad eller periodisk skrift blifvit anställd,
utgifvarens namn skall af justitiestatsrministern,
enligt den hos honom gjorda anmälan, uppgifvas,
samt (i § 4, 2 mom.) att dagbladets utgifvande
skall inställas, så snart boktryckaren saknar nämnda
tillståndsbevis. Jfr H. L. Rydin: "Om yttrandefrihet
och tryckfrihet" (1859) samt konstitutionsutskottets
betänkanden 1869 n:o 14 och 1871 n:o 7.
H. L. R.
Indragningsstat. 1. Allmänna indragningsstaten (se
d. o.). - 2. Flottans indragningsstat. Då flottans
officers- och underofficerskårer 1866 ombildades,
inrättades en särskild s. k. indragningsstat, dit
de, som sådant önskade, då fingo öfvergå. För att
framdeles få öfverflyttas till denna indragningsstat
fordrades att vid omnämnda reglering hafva öfvergått
till K. M:ts flottas nya reservstat. De, som äro
placerade på indragningsstaten, få behålla sin
lön oafkortad äfvensom rättighet till pension
m. m., men mista tjenstgöringspenningar och
inqvarteringspenningar. De äro tjenstskyldige endast
i händelse af krig och intill uppnådda 55 lefnadsår
samt erhålla under tjenstgöring fulla löneförmåner
enligt grad. Det k. brefvet härom är dateradt d. 10
Juli 1866. L. H.
Indre [ängdör]. 1. Flod i mellersta Frankrike,
upprinner på Boussac-platån på gränsen mellan
depart. Creuse och Cher, flyter i nordvestlig
riktning genom de efter densamma uppkallade
departementen I. och Indre-et-Loire samt faller
genom två armar ut i Loire nedanför Tours. Längd
245 km. - 2. Departement i mellersta Frankrike,
bestående af delar af de gamla provinserna Berry,
Orléanais och Marche. Areal 6,795 qvkm. 287,705
innev. (1881). Departementet vattnas af öfre I.,
Creuse och flere bifloder till Cher samt utgör
ett fullkomligt slättland, som efter markens
beskaffenhet sönderfaller i tre delar: Bois-Chaud,
ett skogbevuxet, stenigt och föga fruktbart område i
s. ö., som upptager 7/10 af hela arealen, Brenne, en i
hög grad osund kärrtrakt v. om Indre, samt Champagne,
ett bördigt distrikt i nordöstra delen. Öfver hälften
af depart. är åkerjord, och spanmålsafkastningen
öfverstiger behofvet. Boskapsskötseln är äfven
en vigtig hufvudnäring. Industrien är betydlig,
i synnerhet jerntillverkningen. Departementet är
indeladt i fyra arrondissement: Cháteauroux,
La Chátre, Issoudun och Le Blanc. Hufvudstad:
Cháteauroux.
Indre-departementet (Departementet for det indre),
ett af Norges sju statsdepartement, inrättades
1846. Till detsamma höra de ärenden, som röra landets
näringar, såsom landtbruket, fabrikerna (så framt de
ej äro statens egendom), fisket, jagten, bergsbruket,
handtverkerierna, patentväsendet, handeln och
sjöfarten, konsulatväsendet, landtmäteriet,
kommunikationsanstalterna, byggnads- och
brandväsendet, justeringen af mått, mål och
vigt, allmänna brandförsäkringsverket och
andra försäkringsanstalter, städernas och amtens
styrelse, deras kommunal- och skatteangelägenheter,
den geologiska undersökningen, rikets gränser
och indelning samt den officiella statistiken
(med några undantag). Departementet består
af sex byråer, nämligen två byråer för "det
indre", vägkontoret, kontoret för handels-
och konsulatsangelägenheter, jernvägskontoret
och kontoret för brandförsäkringsväsendet.
O. A. Ö.
Indre-et-Loire [angdör-e-låar], departement
i mellersta Frankrike, bildadt af delar af
de forna provinserna Touraine, Orléanais,
Anjou och Marche. Areal 6,114 qvkm. 329,160
innev. (1881). Strömmar: Loire med dess
bifloder Cher, Indre och Vienne. Landet är
öfvervägande jämnt. Gâtine är ett vattenfattigt
och ofruktbart distrikt n. om Loire. Den bördiga
trakten mellan Loire och Cher kallas Varenne, en
rad vinranksklädda höjder mellan Cher och Indre
Champeigne, området mellan Loire och Vienne, den
bördigaste trakten i depart., Véron. Sainte Maures’
platåer bilda den ofruktbaraste delen af landet;
ö. om Creuse sträcker sig Brenne. Loire-dalen i
detta depart. har för sin skönhet och fruktbarhet
fått namnet "Frankrikes trädgård". Något öfver
hälften af arealen är uppodlad; åkerbruket har
gjort få framsteg, och spanmålsafkastningen
fyller knappt behofvet. Boskapsskötseln är
obetydlig. Mineraltillgångarna få. Departementet
är indeladt i 3 arrondissement: Tours, Loches och
Chinon. Hufvudstad: Tours.
Indrislägtet, Lichanotus, zool., innefattar den
högsta formen af lemurernas familj (Lemuridae)
och halfapornas afdelning inom de fyrhändtas
ordning. Slägtet har jämförelsevis litet hufvud;
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
