Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - In flagranti, jur., "på bar gerning" - Inflammation, med., kallas en särdeles vanlig form för sjukliga förändringar - Inflammera, upphetta, åstadkomma inflammation (se d. o.) - Inflexibel, oböjlig - Inflexionspunkt, matem., kallas en punkt på en kroklinie, der linien ändrar krökning - Inflexioskop, fys., instrument afsedt att förtydliga ljusets inflexion l. diffraktion - Inflorescens, bot., blomställning (se d. o.) - Influens, inflytande, inverkan - Influens, fys., verkan på afstånd mellan elektriska massor. Se Elektricitet - Influensmaskin, äfven kallad Holtz' maskin, fys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enligt den nyare rätten utöfvar den omständigheten
att en förbrytare träffats på bar gerning intet
inflytande å straffets storlek. Deremot är denna
omständighet icke utan betydelse i processuelt
afseende. Så får enligt svensk rätt förbrytare,
som träffas på bar gerning eller å flyende fot,
af en hvar gripas, i fall förhållandena äro sådana,
att häktning öfver hufvud är tillåten. Vidare gäller
det att, ehuru det i allmänhet ej är medgifvet en
person att sjelf taga åter gods, som blifvit honom
olofligen afhändt, en sådan rätt dock förefinnes,
"der stulet gods å färsk gerning finnes". J. H-r-
Inflammation (af Lat. inflammare, antända;
Grek. flogosis) med., kallas en särdeles vanlig form
för sjukliga förändringar, som på olika sätt kunna
uppträda i kroppens mest olika delar, men hvilka
alla hafva några gemensamma hufvudkarakterer, såsom
stegradt blodtillopp till det inflammerade stället
eller organet och deraf beroende svullnad (tumor)
och rodnad (rubor), ökad temperatur, såväl lokalt
(calor) som oftast äfven hos blodet i sin helhet
(inflammationsfeber), samt lokal ömhet och smärta
(dolor). Till dessa af de gamle uppställda
kardinalsymtomen för en inflammation: "tumor",
"rubor", "calor" och "dolor", kan man äfven lägga
upphäfd funktionsförmåga (functio laesa). De flesta
slag af inflammationer betecknar man genom att till
det inflammerade organets namn lägga ändelsen -itis
(af Grek. aitho, jag antänder, jag bränner). Så
betecknas hjerninflamination med enceplialitis,
muninflammation med stomatitis, samma process i
magsäcken med gastritis, i huden med dermatitös
o. s. v. Angriper inflammationen endast den
omgifvande hinnan kring ett organ, så uttryckes
detta genom ett före namnet satt peri- (Grrek.,
"omkring"), t. ex. pericarditis, inflammation
af hjertsäcken, perihepatitis, inflammation af
lefverhinnan. Har inflammationen sitt säte vid
sidan af ett organ, betecknas den med para- (Grek.,
"bredvid") framför namnet, såsom parametritis,
inflammation i bindväfven bredvid lifmodern
o. s. v. Vid hastigt förlopp kallas inflammationen
akut, vid mindre hastigt subakut, vid långsamt
förlopp kronisk. - Orsaker till inflammation är,
bland mycket annat, allt, som verkar retande på ett
organ eller en väfnad, t. ex. mekanisk skada, kemisk
inverkan af skarpa ämnen, termisk inverkan genom for
hög eller för låg temperaturgrad m. m. Den egentliga
inflammationsprocessen består i en blodkongestion till
det retade stället med exsudation, eller utträdande
ur kärlen, af blodserum och fibrin samt utvandring,
oftast genom hela kärlväggar, af både röda och hvita
blodkroppar. Då de senare samlas i så riklig mängd,
att de tränga sönder väfnaden, bilda de var eller
bulnad (suppuration). Utsipprar mest blodserum, så
blir exsudatet seröst, såsom ofta händer i lungsäcken
vid plevresi. Det serösa exsudatet kallas fritt,
då det samlar sig sålunda i en håla; ligger det åter
spridt i en fastare väfnad, som derigenom svullnar,
kallas det inflammatoriskt oedem. På slemhinnor, såsom
i näsan och svalget, blir exsudatet oftast slemmigt
l. katarralt. Består exsudatlt mest af fibrin,
såsom i lunginflammation, kallas det fibrinöst eller
krupöst; är det blandadt med röda blodkulor, kallas
det hemorragiskt. Stundom blir blodstockningen i ett
inflammeradt parti så betydlig, att väfnaden förlorar
sin näring och "nekrotiseras" eller sönderfaller
samt undergår en brandig förruttnelse. En sådan
"brandig" process, sannolikt i sammanhang med
en svampbildning, på en slemhinna kallas vanligen
difteri l. difteriskt exsudat. - En inflammation
kan upphöra genom upphörande af blodstockningen och
resorption af exsudatet, eller s. k. fördelning. I
andra fall åter kan den medföra en nybildning
af väfnader i s. k. bindväf, eller induration;
den kan äfven öfvergå till suppuration eller
till brand eller medföra ett kroniskt exsudat,
som endast långsamt resorberas. - Hvarje särskild
inflammation eller inflammationsstadium fordrar ofta
sin särskilda behandlingsmetod. I allmänhet kan
man säga, att inflammationer i sin början hejdas
eller häfvas af bloduttömning och kyla, att i
senare stadier resorption befordras genom värme,
qvicksilfver, jodkalium m. m., samt att kroniska
indurationer, så vida de äro åtkomliga, förmånligast
behandlas med knådning l. massage (se d. o.).
F. B.
Inflammera, upphetta, åstadkomma inflammation (se
d. o.).
Inflexibel (af Lat. nekande in och flectere, böja),
oböjlig. - Inflexibilitet, oböjlighet.
Inflexion (af Lat. inflectere, böja), fys., ljusets
böjning l. diffraktion (se d. o.).
Inflexionspunkt (af Lat. inflectere, böja), matem.,
kallas en punkt på en kroklinie, der linien ändrar
krökning, så att denna från att vara konvex åt ett
visst håll blir konkav, eller tvärtom. Tangenten
i en inflexionspunkt skär samtidigt kroklinien i
just denna punkt. Inflexionspunkter bestämmas
i allmänhet medelst differentialräkning.
G. E.
Inflexioskop (af inflexion och Grek. skopein, se),
fys., instrument, afsedt att förtydliga ljusets
inflexion l. diffraktion.
Inflorescens (af Lat. inflorescere, börja
blomma), bot., blomställning (se d. o.).
Influens (af Lat. influere, flyta in), inflytande,
inverkan. - Fys., verkan på afstånd mellan elektriska
massor. Se Elektricitet.
Influensmaskin, äfven kallad Holtz’ maskin,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
