- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
625-626

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Införsel l. Import, politisk ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måste på något sätt använda de räntor, vinster
och kapitalåterbetalningar, som till följd häraf
inflyta från andra land, och till dylika sätt hör,
utom ny utlåning till utlandet och import af ädla
metaller, äfven stegring af varuinförseln. Bland de
kapitalfattiga landen med införselöfverskott måste
man åter skilja mellan två klasser. Den ena klassen
består af sådana, i hvilka införselöfverskottet
uppkommit till följd af en stor konsumtion, hvilken
antingen ökat importen eller minskat exporten. Ett
sådant land kan endast undantagsvis i längden
uthärda bördan af ett införselöfverskott af någon
större betydelse, nämligen om landet genom annan
merkantil verksamhet (uppdrifven utländsk fraktfart
e. d.) har att påräkna årliga, från utlandet
inflytande tillgångar, med hvilka det kan betala
detta införselöfverskott. Saknar landet åter en
sådan inkomstkälla, måste det antingen skuldsätta
sig hos utlandet (härvid åsyftas ej blott statens
utländska skuld, utan all skuld till utlandet, som
ett land, resp. dess innevånare, kan ådraga sig
för detta ändamål) eller ock till utlandet eller
till der bosatta personer afyttra en del af sina
jordegendomar, fabriker etc. för att kunna betala
införselöfverskottet. Om införselöfverskottet blir
permanent, komma alltså först landets utländska
skulder att år från år tillväxa, och slutligen, då
landet ej längre kan erhålla kredit, den ofvannämnda
utvägen eller någon med den väsentligen likartad
att tillgripas. Den andra klassen af kapitalfattiga
land med öfverskott af införsel består af sådana,
hvilkas införselöfverskott uppkommit derigenom att
de af utlandet lånat penningar för produktiva ändamål
eller derigenom att utländingar placerat sina kapital
i landets affärsföretag eller slutligen derigenom att
landet erhållit betydligare fordringar af utlandet,
t. ex. i form, af krigsskadeersättning. Dylika
kapitalöfverflyttningar från ett land till ett
annat måste i regeln leda till införselöfverskott
i det land, dit kapitalen öfverflyttas. Ty
ett land, som lånar penningar af utlandet för
produktiva ändamål, har ju ej af detta skäl behof
af något nämnvardt större förråd af ädla metaller
(så framt landet ej har pappersvaluta och ämnar
öfvergå till metallisk valuta), utan hvad landet
behöfver för att utsträcka sin produktion är ökadt
förråd af råämnen, verktyg, redskap, maskiner,
underhållsmedel åt arbetare o. d. Åtminstone största
delen af dessa nya produktionsmedel kan landet ej
erhålla på annat sätt än genom att öka sin import,
och denna tillökning i import betalar landet med de
i utlandet upplånta penningkapitalen. Det bör dock
anmärkas, att ett af sistnämnda orsak uppkommet
införselöfverskott under normala förhållanden icke
blott är öfvergående (det varar nämligen blott så
länge som kapitalöfverflyttningen eger rum), utan
tvärtom framdeles leder till ett exportöfverskott,
som kan användas till att förränta och amortera den
utländska skulden. Om de nya produktionsföretagen
lyckas, ökas ju landets produktion, hvadan dess
utförsel kan stegras. I den mån åter som dessa företag
misslyckas, eller landets konsumtion, till följd af
kapitalöfverflyttningarna från utlandet,

ökas, i samma mån uteblir detta utförselöfverskott,
och landet har alltså en skuld till utlandet,
för hvars betalning det måste på nytt anstränga
sig att skapa sig ett utförselöfverskott. Det sist
sagda gäller dock blott under den förutsättningen
att landet i fråga eller dess innevånare hafva att
ansvara för det utländska kapitalets förräntning och
återbetalning. I fall åter utlandet eller i utlandet
bosatta personer skola stå denna risk (t. ex. om
i utlandet bosatta personer för egen räkning
grunda affärsföretag i landet och dessa företag
sedermera misslyckas), eller i fall inländingar,
som hafva att bära risken genom ackord e. d.,
befrias från betalning, är förhållandet detsamma,
som om landet aldrig haft den utländska skulden. -
Det skulle kunna synas framgå såsom en följd af det
sagda, att man uti arten af ett kapitalfattigt
lands import eger ett osvikligt pröfvomedel
för att bedöma huruvida ett land hör till den
förra eller senare klassen af kapitalfattiga land
med införselöfverskott. Men sådant är ingalunda
förhållandet. Ett till följd af ensidigt stegrad
konsumtion uppkommet införselöfverskott består
visserligen vanligtvis af konsumtionsföremål, och ett
sådant införselöfverskott åter, som uppkommer till
följd deraf att utländska lån upptagits för produktiva
ändamål e. d., utgöres vanligen af produktionsmedel,
men det är dock tänkbart, att förhållandet stundom
kan vara ett annat. Ett land t. ex., som upptagit
ett utländskt lån för produktiva ändamål, kan ju öka
sin import af konsumtionsföremål, för att derigenom
inskränka den inhemska produktionen af dylika samt
sålunda få mer odeladt egna sina produktiva krafter
åt nya produktionsmedels skapande. - Om i ett land
värdet af utförseln öfverstiger införselns värde,
erhåller landet en fordran på utlandet, som det kan
använda på många olika sätt, såsom af det ofvan sagda
framgår. Ett bland dessa sätt är att låta fordran
blifva stående, hvarigenom det så att säga gifver
utlandet ett lån. Sedan landet på detta sätt småningom
förvärfvat sig stora kapital, placerade i utlandet,
kan det blifva ett af de kapitalrika land, för hvilka
lyxen af ett införselöfverskott icke innebär någon
fara. - Det är otvifvelaktigt i flere fall en fördel
för ett land att ega ett utförselöfverskott, ehuru,
såsom sagdt är, en del rika land ej behöfver hafva
och en del fattiga land ej kan hafva ett sådant. Men
sträfvan att skaffa sitt land sådant öfverskott
är följaktligen lätt förklarlig och, under vissa
förutsättningar, fullt berättigad. Huruvida och i
hvad mån detta mål kan vinnas genoni tullskydd är en
omtvistad fråga.

För att afgöra hvilken af ofvannämnda kategorier ett
visst land tillhör fordras en tillförlitlig statistik
icke blott öfver in- och utförsel, utan äfven öfver
export och import af ädla metaller, öfver landets och
dess innevånares utländska skulder och fordringar och
öfver förändringar af dessa (t. ex. öfverflyttning
af värdepapper från det ena landet till det andra)
samt öfver landets utländska fraktfart m. m. (se
Handelsbalans). Då angående dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free