Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingegärd Knutsdotter - Ingelgren, Georg - Ingelheim - Ingelius, Gustaf Edvard - Ingelius, Axel Gabriel - Ingelman, Göran Gabriel - Ingelow, Jean - Ingelstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
års ålder i mormoderns stiftelse, samma år som
Birgittas ben dit öfverfördes från Rom (1374). I. var
den första, som vigdes till klostrets abbedissa,
S:t Eriks dag, d. 18 Maj 1388. Efter hand uppväxte
dock bland klosterfolket ett starkt missnöje med
förestånderskan; man klagade öfver att hon egenmäktigt
lät klostrets egodelar förfaras samt att hon
förfalskade dess handlingar, hvarjämte man beskyllde
henne för lättfärdig vandel. Slutligen förklarade man
henne formligen för afsatt, och trots sina mäktiga
förbindelser, särskildt Linköpings-biskopen Knuts
våldsamma understöd, måste I. den 3 Febr. 1403 afträda
från sitt ämbete, sedan biskop Petrus Johannis i
Strengnäs på påflig befallning anställt undersökning
och funnit anklagelserna grundade. I. återtog en
plats bland de öfriga systrarna och dog i klostret
d. 14 Sept. 1412.
Ingelgren, Georg, en af "Nya skolans" skalder,
född i Vexiö d. 4 Maj 1782, blef student i Upsala
1804 och fil. magister 1812 samt ingick samma
år i konungens kansli. Död i Stockholm d. 19 Sept
1813. - Då den sjuttonårige Atterbom i Okt. 1807
stiftade sällskapet "Musis amici", hvars namn 1808
ändrades till "Aurora-förbundet", var I. en af dess
fem förste medlemmar. Han hade grundliga klassiska
studier och utmärkte sig snart såsom öfversättare
från både latin och grekiska, men den ungdomlige
reformatorn var till en början ej alldeles nöjd med
hans originaldikter. "De voro af den då gängse,
förståndiga, redbara, moraliskt-didaktiska
arten och noga formade efter den tidens ypperste
svensk-akademiska prisvinnares." I. öfvergaf
emellertid snart den slentrian, som Atterbom
förevitat hans äldre sånger, och få af de dikter,
som utgått från Auroraförbundet, hafva af allmänheten
blifvit så gynsamt mottagna som hans. H. Järta,
som tillhörde ett helt annat läger, yttrar om I:s
Majsång och några andra af hans dikter, att "de torde
kunna räknas bland de angenämaste lyriska stycken,
som svenska vitterheten eger. De behaga äfven genom
språkets välljud och lenhet, liknande häruti för
vårt öra Kellgrens skönast melodiska sånger." Utom
en metrisk öfversättning af Tyrtaios har man af
honom poem i "Phosphoros", "Polyfem" och "Poetisk
kalender", vanligen undertecknade I. Hans Samlade
vitterhetsarbeten äro utgifna i ett band, tillika
med Elgströms, af Hanselli (1860). Jfr Böttiger:
"Aurora-förbundet i Upsala" (Sv. akad:s handl. XLIX,
1874).
Ingelheim, tvänne köpingar, belägna nära hvarandra
i hessiska prov. Rheinhessen. - 1. Nieder-I.,
den nordligaste, hade 1880 2,497 innev. Der
föddes, enligt sagan, Karl den store, hvilken
768-774 der byggde ett praktfullt palats, som
var skådeplats för flere lysande och vigtiga
riksförsamlingar. Palatset restaurerades och
utvidgades af Fredrik Barbarossa samt fortfor
att vara ett kejserligt residens till 1356, då Karl
IV förpantade det till Kurpfalz. Byggnaden led stor
skada i den s. k. bajerska fejden 1504, i trettioåriga
kriget samt under den franska invasionen 1689, och
få lemningar af
densamma finnas nu. - 2. Ober-I., vid Rhens biflod
Selz, var fordom riksstad. 3,058 innev. (1880).
Ingelius, Gustaf Edvard, finsk literaturhistoriker,
född i Åbo d. 18 Mars 1818, blef student i Helsingfors
1836, fil. kandidat 1842 och fil. magister 1844,
ordinarie amanuens vid universitetets bibliotek
1846, fil. licentiat 1849 och doktor 1850. Till vice
bibliotekarie nämndes han 1854 och till bibliotekarie
vid universitetsbiblioteket 1862. Död i Paris d. 14
Nov. 1864. Skrifter: Froissart såsom krönikeskrifvare
(1854); Om medeltidens skådespel och deras fortgång
till sednare tider, med särskildt fästadt afseende
vid Finlands äldste dramatiske författare Jakob
Pehrsson Chronander (1861).
Ingélius, Axel Gabriel, musiker och skriftställare,
född i Säkylä socken (Satakunta) d. 27 Okt. 1822,
blef student i Helsingfors 1839 och fil. magister
1844 samt bosatte sig i Åbo, der han utan fast
anställning egnade sig åt literär och pedagogisk
verksamhet. I. publicerade flere noveller och romaner:
Granriskojan (1849), Dat gråa slottet (1851),
Guvernanten Celias minnen (1852), Brokiga blad
(1853) och Heinolablomman (1856). Han imiterar
i dem Almqvist, men saknar dennes formsinne
och fantasirikedom. Större talang ådagalade
han såsom kompositör af sånger och andra smärre
tonskapelser, hvilka förråda melodiskt sinne,
medan deremot de tekniska svårigheterna icke
blifvit öfvervunna. Den 2 Mars 1868 träffades
I. död i snödrifvorna utanför Nystad; han hade
gått vilse under nattens mörker och frusit ihjel.
M. G. S.
Ingelman, Göran Gabriel, skriftställare, född i
Virestad i Småland d. 28 Mars 1788, blef student i
Lund 1809 och egnade sig efter aflagda hofrätts- och
kansliexamina åt ämbetsmannabanan. På denna hann han
likväl ej längre an till kopist i Riksarkivet, hvarför
han för fyllandet af sina anspråkslösa lefnadsbehof
var hänvisad till en vitter alstring af det mest
blandade slag. Död genom drunkning i Norrström
d. 10 Dec. 1844. I. skref vackra lyriska poem -
särskildt må nämnas samlingen Griftekrans (1834) -
och erhöll ofta förtroendet att skrifva text till
oratorier och kantater. 1829 erhöll han Lundbladska
priset af Svenska akademien samt 1836 på en gång det
Zibetska priset för Sång öfver Gustaf II Adolf och
mindre guldpenningen för skaldestycket Årets tider.
Ingelow [ingölå], Jean, engelsk författarinna,
f. omkr. 1830, framträdde 1860 med en samling
berättelser, Tales of Orris, och utgaf 1862 ett
band dikter, Round of days, som upplefvat många
upplagor både i England och Amerika. I. har lemnat
rikliga bidrag på vers och prosa till åtskilliga
tidskrifter samt särskildt utgifvit A story of doom,
and other poems (1867), Mopsa, the fairy (1869),
Little wonder-horn (1872) och Off the Skelligs (4 bd;
1873) m. fl. arbeten. I:s samlade Poems hafva utkommit
i 2 band (2:dra uppl. 1879).
Ingelstad. 1. Härad i Kristianstads län, är en del
af Ingelstads och Jerrestads domsaga och tingslag
samt omfattar socknarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
