Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inkerman - Inklarera - Inklination - Inklinatorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intagit en fast ställning på platån vid I., hvarifrån
de ständigt hotade den engelska belägringskårens
högra flygel, under det engelsmännen icke fäste stor
uppmärksamhet åt Tjernaja till. Sagda dag lät furst
Mensjikov general Dannenberg anfalla engelsmännen
från I., under det att Gortjakov sysselsatte
fransmännen (under Bosquet). Ryssarna vunno till
en början flere framgångar och framträngde ända
till engelsmännens läger, men kastades slutligen
under stora förluster tillbaka af Bosquet,
som kom till hjelp med 2:dra franska armékåren.
C. O. N.
Inklarera, sjöv., vid ett fartygs ankomst i hamn
till tullkammaren anmäla dess ankomst samt förevisa
märkrulla och öfriga skeppshandlingar, hvilka tjena
till rättelse vid skeppsumgälders beräkning. De
nämnda handlingarna böra å tullkammaren förvaras, till
dess umgälderna blifvit erlagda. För ombesörjandet
af inklarering anlitar befälhafvare i allmänhet
skeppsmäklare eller skeppsklarerare. R. N.
Inklination (af Lat. inclinare, luta), lutning;
böjelse, tycke; föremålet för ens tycke, "flamma". -
1. Astron., lutningsvinkel (se d. o.). Med en planet-
eller kometbanas inklination förstås den vinkel, som
banans plan gör med jordbanans plan. Inklinationen
är ett af ban-elementen. För planeten Merkurius
t. ex. är den omkr. 7°. - 2. Fys., den vinkel,
som jord-magnetiska kraftens riktning gör med
horisontalplanet. Denna vinkel är olika på olika
orter, i Stockholm omkr. 71°, mindre på sydligare
och större på nordligare orter. Antagligen flnnes på
hvardera halfklotet någon punkt, der inklinationen
är 90° och den jordmagnetiska kraften således
lodrät. Dessa punkter ligga således midt öfver jordens
magnetiska poler, den norra och den södra. I närheten
af eqvatorn är inklinationen mycket liten, och på
hvarje meridian finnes antagligen en punkt, der den
är = 0°. Sammanbindas alla dessa punkter, erhålles
en rundt kring jorden gående, mer eller mindre
från eqvatorn afvikande linie, kallad magnetiska
eqvatorn (se vidare Jordmagnetism). Inklinationen
bestämmes experimentalt med Inklinatorium (se
d. o.). 1. G. E. 2. L. A. F.
Inklinatorium (se Inklination 2), fys., instrument,
hvarmed inklinationen bestämmes. På en med
ställskrufvar försedd trefot (se fig.) hvilar en
horisontal graderad cirkel och på denna en platta,
vridbar kring cirkelns medelpunkt. På plattan stå
tvänne pelare, som uppbära en vertikal graderad cirkel
och derjämte en ram, på hvilken inklinationsnålen
hvilar sålunda att nålens horisontala axel noga
sammanfaller med cirkelns medelpunkt och står
vinkelrätt mot dess plan. Plattan är försedd med
vattenpass och ställes horisontalt medelst de tre
ställskrufvarna. Då instrumentet skall användas,
uppsökes först den magnetiska meridianen, derigenom
att instrumentet vrides omkring, till dess nålen
står fullkomligt vertikalt; då är den vertikala
cirkelns plan vinkelrätt mot magnetiska meridianen,
och man behöfver sålunda blott vrida instrumentet 90°
med tillhjelp af den horisontala cirkeln. Magnetnålen
visar nu
inklinationens storlek på den vertikala
cirkeln. Nöjde man sig med blott en afläsning vid
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>