Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Innung - Ino - In- och utflyttningslängd - Inokulera - Inombords - In optima forma - Inosit - Inowrazlaw - Inpackning - In parenthesi - In partibus (infidelium) - Inpass - In perpetuum - In petto - In pleno - In pontificalibus - In praxi - Inpromptu - Inquiett (inquiet) - Inqvartering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innung (pl. innungen), T., i Tyskland skrå l. förening
af handtverkare, hvars uppgift ursprungligen var
att genom "innungsartiklar" ordna bedrifvandet af
handtverk och hindra andra än innungsmedlemmar
att utöfva yrket. Då genom 1869 års nordtyska
näringsordning näringsfrihet infördes i Tyskland,
nedsjönko innungen till enskilda föreningar, men genom
1881 års innungslag erhöllo de åter en skråmässig
prägel. Om idkarna af ett visst yrke på ett visst
ställe bilda en innung, eger denna bl. a. bestämma
om sättet för lärlingars utbildande och genom
innungsdomstolen döma i tvister mellan arbetsgifvare
och lärlingar, t. o. m. om arbetsgifvåren icke tillhör
den ifrågavarande innungen. Medlem af innung kan
blott den blifva, hvilken som sjelfständig mästare
drifver yrket eller är vid fabrik anställd såsom
verkmästare. Gesäller ega dock utse vissa medlemmar
i innungsdomstolen.
Ino, Grek. hjeltes., dotter af Kadmos, Tebes mytiske
grundläggare, och förmäld med konung Athamas (se
d. o.) i Orchomenos. Då Athamas i ett anfall af
vansinne dödade sin och I:s son Learchos, störtade
sig I. med sin andre son, Melikertes, i hafvet. Båda
dyrkades sedermera såsom välvilliga och hjelpsamma
hafsgudomligheter under namn af Leukothea och
Paloimon. I sådan egenskap omtalas I. Leukothea
redan af Homeros (Odyssén, 5:te sång. 333 v.).
A. M. A.
In- och utflyttningslängd, jur., den förteckning
Öfver personer, som flytta in till eller ifrån en
församling, hvilken för hvarje församling skall
föras af den prestman, som inom församlingen sköter
pastoralvården. K. M:t kan äfven ålägga föreståndaren
för en erkänd församling af främmande trosbekännare
att föra en sådan förteckning. I längden, som
skall angifva personernas namn, stånd, ämbete,
yrke och bostad, skall införas uppgift om den ort,
från hvilken inflyttning sker, eller till hvilken
någon utflyttar. Dör inom församlingen person, hvars
hemort är okänd, införes han i inflyttningslängden;
födes och döpes inom församlingen barn, som
åtföljer föräldrar, hvilkas hemort man ej känner,
upptages detta i utflyttningslängden. För att dessa
längder må blifva så säkra källor som möjligt för
befolkningsstatistiken, har man föreskrifvit, att
hvar och en som inflyttar till en församling måste
till dess föreståndare aflemna prestbetyg (se
d. o.), utfärdadt af föreståndaren i den församling,
från hvilken han kommer. Derjämte har man ålagt
egare eller innehafvare af fastighet att i händelse
af försumlighet å deras egen sida lemna uppgift å de
personer, som i hans hus eller på hans ego-område
inflyttat. Jfr Församling, Husförhörslängd,
Mantalsskrifning. K. H. B.
Inokulera (Lat. inoculare, af oculus, öga),
inympa.- Inokulation, ympning (se d. o.).
Inombords, sjöv. Se Bord.
In optima forma, Lat. Se In amplissima forma.
Inosit (af Grek. is, genit. inos, muskel), ett i djur-
och växtriket förekommande kristalliserande kolhydrat,
C6 H12 O6 + 2H2 O, först funnet i hjertmuskeln
(1850 af Scherer), sedermera i
kroppens flesta organ, i turkiska bönor, i maskrosens
blad och stängel o. s. v. Inosit bildar färglösa,
sött smakande kristaller, hvilka icke kunna genom
jäst försättas i jäsning. Med tillhjelp af ost,
kött eller ruttnande membraner undergår inosit
mjölksyrejäsning. P. T. C.
Inowrazlaw (P. Inowraclaw), stad i preussiska
regeringsområdet Bromberg (Posen). 11,558
innev. (1880). Saltverk.
Inpackning, balneol., en badform eller förberedelse
till bad, som kan utföras på flere olika sätt, å hela
eller å en del af kroppen, och hvars hufvudändamål
vanligen är att draga blodet åt huden, värma och
framkalla svettning. Detta sker antingen genom torr
inpackning, i filtar, eller genom våt inpackning,
i lakan doppade i mer eller mindre kallt vatten,
hvilka sedan vanligen omgifvas med filtar. Sedan
tillräcklig värme, stundom äfven stark svettning,
framkallats genom inpackningen, gifves ofta ett bad
i svalt vatten. F. B.
In parenthesi, Lat, i parentes, i förbigående.
In partibus (infidelium), Lat. Se Biskop , sp. 576.
Inpass, spelt. Se Impasse.
In perpetuum, Lat., för beständigt, för evigt.
In petto, Ital., "i bröstet", i sinnet, inom sig,
i hemlighet.
In pleno, Lat., i plenum, i allmän sammankomst. Se
Plenum.
In pontificalibus, Lat., i full prestskrud,
i ämbetsdrägt.
In praxi, Med. Lat., i praxis, i det praktiska
lifvet.
Inpromptu. Se Impromtu.
Inquiett [inki- l. ängki-], Fr. inquiet (änskie;
af Lat. inquietus), orolig, otålig. - Inquietera,
oroa.- Inquiétude [ängkietyd], Fr., oro.
Inqvartering (se Qvarter), mitttärförv.,
trupps eller ensam militärpersons förseende med
husrum och nödigt bohag deri; äfven sjelfva
truppen eller militärpersonen, som på detta
sätt förses. Då bohaget särskildt åsyftas, är
dess tekniska benämning servis. Inkvarteringen är
tillfälliga eller ständig. Tillfällig kallas sådan
inqvartering, som tages i anspråk för tågande trupp
eller för trupp, som endast undantagsvis och af
någon särskild anledning - såsom vid krigstillfälle,
för ordningens upprätthållande eller återställande,
för öfningar o. d. - behöfver förläggas i främmande
qvarter. Ständig kallas den inqvartering, som bestås
garnisonerad trupp i dess ständiga förläggningsort. -
Rätt att ålägga tillfällig inqvartering inskränker
sig i Sverige - der lagstiftning om reqvisitioner
för militära ändamål ännu så godt som fullständigt
saknas - till den inqvartering, som erfordras för
tågande trupp. I krigstid äro alla hemman på landet,
af hvad natur och beskaffenhet de vara må, samt alla
hus och gårdar i städerna (med undantag, enl. 1810 års
riksdagsbeslut, af dem, hvilka af ecklesiastikstaten
verkligen bebos) underkastade skyldigheten att
mottaga inqvartering. I fredstid deremot äro från
inqvartering af tågande trupp befriade å landet kungs-
och kungsladugårdar, sätes- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
