Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inskrifven figur - Inskription - Inskärning - Inslagsmina - Inslipning - Insocknehemman l. veckodagsgods - Insolation - Insolvens - Insomni - In spe - In specie - Inspektera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskrifvas i en cirkel, oberoende af storleken, hafva två
motstående vinklar tillsammantagna lika med två
räta. Å andra sidan måste en fyrhörning, i hvilken
en cirkel skall kunna inskrifvas, hafva summan
af två motstående sidor lika stor med summan af de
två öfriga. G. E.
Inskription (Lat. inscriptio), inskrift. Se Inskrifter
och Inteckning.
Inskärning, krigsv., kallas det
förfaringssätt vid fältmätning, då man
medelst s. k. "tillbakasyftningar" bestämmer
läget af den punkt, der man ställt upp sig. Jfr
Planmätning. C.O.N.
Inslagsmina (Fr. camouflet),
krigsv. I den underjordiska strid, minkriget, som
stundom vid belägringar utkämpas, söker den anfallande
genom underjordiska gångar, mingallerier, tränga sig
fram emellan motståndarens gallerier. Då han kommit
ett fientligt galleri tillräckligt nära, anlägger och
tänder han en s. k. inslags- l. krossmina, i afsigt
att dermed inslå eller krossa detta galleri och på
sådant sätt bemäktiga sig eller förstöra detsamma.
O. A. B.
Inslipning, maskint., den slutliga operation, som
utföres med en krankik eller en ventil för att få
densamma att tätt och väl röra sig i kranhuset,
tillgår så, att kiken, sedan han öfverstrukits med
bomolja, hvaröfver siktats slippulver, insattes i
kranhuset och der vrides fram och åter, till dess
man finner, att kiken passar fullkomligt tätt.
J. G. B.
Insocknehemmani l. veckodagsgods, jur., kallas sådana
till det ypperliga frälset hörande hemman inom de
eröfrade provinserna (Skåne, Halland, Bleking och
Bohus län), som motsvara det öfriga Sveriges rå-
och rörshemman, och till skilnad från hvilka de
allmänna frälsehemmanen i dessa provinser kallas
utsocknehemman. För att ett frälsehemman må kunna
räknas såsom insocknehemman skall det vara beläget
i samma socken som säteriet, till hvilket det hör
(ej i annexförsamling); vidare måste det hafva njutit
insocknefrihet vid den tid, då provinsen, i hvilken
det är beläget, kom till Sverige, och i alla händelser
innehaft eller bort innehafva denna frihet år 1723. I
äldre tider gick insocknefriheten förlorad, då
hemmanet skildes från säteriet; men de insocknehemman,
som efter d. 6 April 1810, då hvarje svensk medborgare
erhöll rätt att besitta jämväl dylika frälsehemman,
afsöndras från säteri, hvarunder de lydt, behålla dock
insocknefriheten. Insocknehemmanen, som tillsamman
utgöra omkr. 1,800 förm. mtl, finnas till största
delen, nämligen 1,380 mtl, i Skåne, hvaremot i Bleking
finnas endast 8 mtl. Insocknehemmanen äro något
mera betungade med skatt och besvär än det öfriga
ypperliga frälset; i likhet med rå- och rörshemman
utgöra de sålunda half rusttjenstbevillning och
deltaga i väghållningsbesväret, ehuru det öfriga
ypperliga frälset i de eröfrade landskapen är
derifrån befriadt. Insocknehemmanen utgöra också
kronotionde, hvarifrån rå- och rörshemman i allmänhet
äro fria. Deremot åtnjuta endast de insocknehemman,
som af ålder egt denna förmån, frihet från kyrko-
och prestgårdsbyggnad o. s. v. (Jfr Frälse sp. 454
samt Rå- och rörshemman.) K. H. B.
Insolation (af Lat. insolare, utsätta för
solen). 1. Fys., bestrålning, äfven bestrålningstid,
särskildt medelst direkt solljus. Verkan
af insolationen är absorption af värme och
ljus. Instrument för uppmätande af det direkta
solvärmet äro konstruerade af J. Herschel och af
Pouillet (se Aktinometer), af de Saussure och af
J. Ericsson. De Saussure använde för ändamålet en
trälåda, invändigt klädd med kork och svärtad. På
bottnen är en termometer. Öppningen, som är
tillsluten med glasskifvor, vändes mot solen,
den inre termometern observeras och jämföres med
en i fria luften befintlig. Instrumentet har ej
fatt synnerlig användning. Ericssons apparater
för solvärmets uppmätning finnas beskrifna i hans
"Solar investigations" (1875) och "Contributions
to the centennial exhibition" (1877). Vissa ämnen
absorbera genom insolationen ljus, hvilket de
återgifva, äfven sedan insolationen upphört; dessa
ämnen sägas fosforescera (se Fosforescens). –
2. Med. Solsting, en häftig, ofta dödande sjukdom,
uppkommen genom inverkan af glödande sol, särdeles
i de heta landen, och yttrande sig vanligen genom
blodträngning till hjernan, påskyndad puls, stegrad
kroppstemperatur, hufvudvärk, svindel och yrsel
samt stundom slaganfall genom hjernblödning. Samma
tillstånd kan framkallas genom kroppens
upphettning på annat sätt, utan direkt inverkan
af solstrålarna. När döden kommer plötsligt, ofta
äfven utan hjernblödning, har man ej sällan i hjertat
funnit ett slags stelkramp, sannolikt förorsakad af
temperaturstegringen och dess inverkan på nervcentra.
1. L. A. F. 2. F. B.
Insolvens (Gammalfr. insolvence, Fr. insolvabilité,
af Lat. nekande in och solvere, betala), jur.,
en persons oförmåga att å förfallotiden fullgöra
sina skyldigheter mot borgenärer. – Gäldenär,
som är oförmögen att betala, säges vara insolvent
(Fr. insolvable). I. Afz.
Insomni (af Lat. nekande in och somnus, sömn),
sömnlöshet (se d. o.). F. B.
In spe, Lat., "i hoppet", i framtiden.
In specie, Lat., särskildt, i synnerhet,
specielt. Motsats: In genere.
Inspektera (Lat. inspectare), syna, besigtiga;
utöfva uppsigt, tillsyn, kontroll. - Inspektion
(Lat. inspectio), uppsigt, besigtning, kontroll (i
synnerhet den, som staten genom vissa tjenstemän
utöfvar öfver sina olika förvaltningsgrenar och
institutioner). - Inspektor, Inspektor l. Inspektör
(Lat. inspector, Fr. inspecteur), person som utöfvar
tillsyn, tillsyningsman. Uttalet "inspektor" nyttjas
i Sverige för att beteckna en person, som har uppsigt
öfver ("förvaltar") en landt- eller bruksegendom
(landtbruksinspektor, bruksinspektor). Derjämte
förekommer det i sammansättningarna stationsinspektor
(vid jernvägstrafiken), kanalinspektor,
kontrollinspektor (vid Nya Trollhätte kanalverk),
slussinspektor, tullinspektor, öfverinspektor (vid
tullstaten) m. fl. Uttalet "inspektor" begagnas
för att angifva en person, som har uppsigt öfver en
viss institution (Karolinska institutet, ett allmänt
läroverk, ett folkskolelärareseminarium), någon af
de vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
