- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
763-764

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inventering - Invention - Inventionshorn - Inventiös - Inveraray l. Inverary - In verba magistri - Inverness - Inversa funktioner - Inversion - Invertebrata - Invertera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anförtrotts åt enskilde. De kassor, som tillhöra
allmänna verk och inrättningar i Sverige,
skola i allmänhet på bestämda tider inventeras,
vanligen två gånger om året. Vid landtränterierna
skall inventering en gång i hvarje månad (samt
dessutom extra inventeringar på obestämda tider)
verkställas af landshöfdingen och de personer, som
hafva nycklarna till ränteriets kassakista om händer;
i några andra verk inventeras ännu oftare. När den,
som haft allmänna medel, handlingar och effekter om
hand, afgår från tjensten, skall alltid inventering
företagas. K. H. B.

Invention. Se Inventera.

Inventionshorn, det af J. Werner omkr. 1750
förbättrade valdhornet, hvilket, derigenom att längre
eller kortare bågar infogades i hornröret, medgaf en
förskjutning af dess naturskala. Inventionshornet
blef nästan alldeles utträngdt af ventilhornet.
A. L.

Inventiös. Se Inventera.

Inveraray l. Inverary [-vireri], hufvudstad i
skotska grefskapet Argyle, vid öfre änden af Loch
Fyne. 939 innev. (1881). Straxt norr om I. ligger
hertigarnas af Argyle slott, Inveraray castle (bygdt
1744-61, restaureradt 1879-80 efter en eldsvåda
1877). Stadens förnämsta näring är sillfiske.

In verba magistri, Lat. Se Jurare in verba
magistri.

Inverness. 1. Skotlands vidsträcktaste grefskap,
i norra delen af landet, består af en fast landsdel,
som begränsas af grefskapen Ross, Nairn, Elgin, Banff,
Aberdeen, Perth och Argyle samt Atlantiska hafvet,
och ett antal öar af Hebriderna (se d. o.). Arealen
11,023 qvkm., deraf 7,881 qvkm. komma på fastlandet
och 3,142 på öarna. 90,414 innev. (1881). Fastlandet
delas i tvänne nästan lika stora hälfter af den
från s. v. till n. ö. gående Glenmoredalen, som
genomskäres af Kaledonia-kanalen, och uppfylles
nästan helt och hållet af berg med ofruktbara hedar,
stora torfmossar (de största inom Storbritannien) och
djupa dalar (glens). De förnämsta strömmarna äro Spey,
Findhorn och Nairn, som flyta mot n. v. och falla
ut i Moray Firth, Ness, som utgår från Loch Ness,
Lochy, från Loch Lochy, samt Beauly, i grefskapets
norra del. Åkerbruket har gjort stora framsteg på
de senare åren, men klimatet är hårdt, och säden
hinner ej alltid mognad (1880 upptog åkerjorden
511 qvkm. l. 4,6 proc. af hela arealen, men 1855
endast 170 qvkm.). Hedarna upptaga omkr. 6,900 qvkm.,
hvaraf hälften användes till fårbete, men den andra
hälften eger värde endast som jagtmark. Vigtigaste
näringsgrenen är boskapsskötsel. Sill- och laxfiske
äro vigtiga binäringar; industrien är obetydlig. –
2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid norra änden
af Glenmore, nära mynningen af strömmen Ness (deraf
namnet). 17,366 innev. (1881). Ehuru mycket gammal,
har staden, med sina breda gator och vackra förstäder,
ett fullkomligt modernt utseende. Akademi (sedan 1792)
och flere högre skolor. Staden drifver betydande
handel. Hamnen är god och anlöptes 1879 af 2,859
fartyg med 309,120 tons drägtighet. I. var en af
pikternas hufvudstäder. Sydvest om

I. låg fordom ett kungligt slott, i hvilket Macbeth
säges hafva mördat Duncan. På dess plats uppfördes
senare en borg, som 1746 förstördes af Karl Edvard
Stuarts trupper.

Inversa funktioner (af Lat. inversus, omvänd). Se
Funktion 3.

Inversion (Lat. inversio, ömvändning). 1. Geol. Der
berg- eller jordlager varit till den grad och på
sådant sätt åverkade af sammantryckande krafter, att
de böjts i vågformiga veck, som blifvit ytterligare
hopträngda och slutligen helt och hållet omstjälpta,
säges en inversion hafva egt rum; lagren sägas vara
inverterade. Inverterade lager intaga en omvänd
ordningsföljd i förhållande till den ursprungliga,
så att de äldre lagren befinnas hvilande på de yngre
(se fig. vid I). I Schweiz

illustration placeholder


finnas storartade inversioner, omfattande hela alp- och
bergsträckor. Kristianiatraktens silurbildningar
äro flerestädes inverterade, men inom Sverige äro
inversioner endast undantagsvis påvisade annat
än i jämförelsevis liten skala. – 2. Krigsv., den
ställning, då vid en trupp underafdelningarna stå
i annan (vanligen motsatt) ordning än den, som de
innehafva vid normaluppställningen. – 3. Med. Omvändt
läge hos ett inre organ (inversio viscerum) i
förhållande till kroppens medellinie, så att ett
venstersidigt organ ligger till höger eller tvärtom;
det förhållande att ett ihåligt organ är vändt ut och
in, såsom då lifmodern är omstjälpt (inversio uteri),
så att hennes inre yta är vänd utåt. – 4. Musikt.,
en i fugor ock andra imitationsformer nyttjad
"ömvändning" af ett musikaliskt tema, så att dess
stigande intervall blifva fallande och de fallande
stigande, t. ex. h c d c i st. f. d c h c o. s. v. –
5. Retor. Omkastning af ord eller satsdelar så, att
de för vinnande af större eftertryck komma att intaga
en annan ordning än den af det vanliga språkbruket
föreskrifna, t. ex.: "Nattgammal is tro icke!",
i st. f. "Tro icke nattgammal is!" Hos romerske
författare är ordet stundom liktydigt med ironiskt
eller allegoriskt uttryckssätt. 1. E. E. 2. C. O. N.
3. F. B. 4. A. L. 5. A. M. A.

Invertebrata (af Lat. nekande in och vertebra,
ledfogning, ryggkota), detsamma som evertebrata
(se Evertebrater).

Invertera (Lat. invertere), omvända, omflytta,
omställa. Se Inversion. – Inverteradt värde till en
gifven storhet a kallas storheten
1
–-
a
Om a är ett bråk, erhåller man det
inverterade värdet omedelbart genom att göra täljaren
till nämnare och nämnaren till täljare. Så
är t. ex. 1/2 inverterade värdet af 2 och 8/7
inverterade värdet af 7/8. Liktydigt med inverteradt
värde nyttjas ofta termen reciprokt värde.
G. E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free