Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isomeri - Isomeriska kroppar - Isometraler - Isomorfi - Isonandra - Isonzo - Isop - Isoperimetrisk - Isopoda - Isorachier - Isoterer - Isotermer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
k. metaderivat), och ett tredje, då den eger rum
vid sådana, som skiljas genom tvänne mellanliggande
grupper CH (paraderivat). – 2. Matem., kallas i äldre
matematiska arbeten den operation, hvarigenom två
bråk göras liknämniga eller nämnarna bortskaffas
ur koefficienterna till en algebraisk eqvation. Då
denna operation inom analysen är af ganska underordnad
betydelse, begagnas härför i moderna arbeten ingen
särskild teknisk term. 1. P. T. C. 2. G. E.
Isomeriska kroppar. Se Isomeri 1.
Isometraler (af Grek. isos,
lika, och metron, mått), meteor., kallades af den
tyske fysikern H. W. Dove (d. 1879) linier, som
sammanbinda orter, hvilkas medeltemperatur för en viss
tid skilde sig lika mycket från den normala, således
linier med lika temperaturafvikelse. L. A. F.
Isomorfi (af Grek. isos, lika, och morfe, form,
gestalt), kem., benämndes af E. Mitscherlich
(1819) egenskapen hos många i kemiskt hänseende
analoga ämnen, såväl enkla som sammansatta, att
kunna kristallisera i samma eller nästan samma
kristallform. Så är t. ex. jernalun isomorft med
vanlig alun, jernoxid med lerjord, natriumsulfat med
silfversulfat o. s. v. Verkligt isomorfa ämnen kunna
i regeln kristallisera tillsammans i en och samma
kristall. Deras sammansättning är också i de flesta
fall fullkomligt analog, hvarför isomorfien är ett
vigtigt medel för att komma till kännedomen om många
ämnens molekylarsammansättning. I flere fall känner
man dock isomorfi mellan en enkel atom och en grupp
af atomer. Så kan man anse, att en atom kalium är
isomorf med gruppen N H4 (ammonium). Atomgrupperna
Ti Fl2, W O2 och Nb O Fl, alla tvåatomiga
radikaler, kunna i föreningar isomorft ersätta
hvarandra, trots olikheten i atomgruppering,
P. T. C.
Isonandra Hook., bot. farmak., ett slägte af hög
växta, vackra träd, hörande till nat. fam. Sapotaceae
Endl., kl. Pentandria L. En art, I. gutta Hook.,
som växer å Ostindiens öar, lemnar en del af de i
handeln förekommande slagen af guttaperka (se d. o.).
O. T. S.
Isonzo, flod i österrikiska grefskapet Görz, uppstår
på vestra sidan af Terglou, flyter i ett buktande
lopp mot s., hvarunder den upptager från v. Idria
och Wippach, från h. Torre, samt mynnar i ett delta
ut i Triestebukten af Adriatiska hafvet. Längd 125
km.
Isop. Se Hyssopus.
Isoperimetrisk (af Grek. isos, lika, och perimetron,
omkrets), matem., af lika omkrets. – Isoperimetriska
problem kallas sådana problem, der frågan är att bland
alla isoperimetriska figurer bestämma den, som har
en viss uppgifven maximi- eller minimi-egenskap. Dessa
problem lösas med tillhjelp af variationskalkylen. Med
Isoperimetriska problemet menas ett specielt dylikt
problem, som Jacques Bernoulli 1697 offentligen
framställde till sin broder Jean för att lösas,
och hvilket gaf anledning till en ytterst häftig
skriftvexling mellan bröderna. I sak var Jacques vida
öfverlägsen brodern, enär den senare blott lemnade
ett felaktigt resultat (1697), under det den förre
framställde både ett riktigt resultat (1700)
och sedermera en utförlig och fortjenstfull
härledning deraf (1701). Efter Jacques B:s död
(1705) offentliggjorde Jean B. tvänne utförliga,
lösningar (1706 och 1718), af hvilka den förra
var felaktig, den senare åter innebar blott en
förenkling af broderns metod. Denna strid väckte
ett oerhördt uppseende långt utom vetenskapsmännens
krets. Såsom en kuriositet och för att visa huru
uppmärksammad den varit må nämnas, att i Johan
Spencers "Betänckiande om allehanda widunder"
(öfvers. på Sv. af den bekante M. G. Block, 1709),
"translatorens förespråk" i förbigående innehåller
en antydan om densamma. Ämnet har blifvit utförligt
behandladt af G. Eneströrn ("Framställning af striden
om det isoperimetriska problemet. En monografi", i
Upsala universitets årsskrift 1876). – Isoperimetriska
produkter kallas någon gång sådana produkter, i hvilka
faktorernas summa är lika. Så äro t. ex. 2, 3 och 4
samt 1, 3 och 5 isoperimetriska produkter, enär 2 +
3 + 4 = 1 + 3 + 5. – Läran om isoperimetriska figurer
och om isoperimetriska problems lösning kallas stundom
isoperimetri. G. E.
Isopoda, zool., en ordning bland de mindre
kräftdjuren (hinnkräftorna), igenkänd genom
oskaftade sidoögon, vanligen bred, mer eller mindre
hvälfd kropp, med 7 fria bröstsegment och skiflika
s. k. gälfötter å bakkroppen, som har korta segment
och ofta är starkt förminskad. Ordningen delas i
många grupper och familjer, bland hvilka gråsuggornas
torde vara den mest bekanta. Isopoderna lefva till
största antalet i hafvet, många äfven i mindre salt
vatten, såsom i Östersjön. De förtära animaliska
ämnen med stor glupskhet. Flere äro parasiter hos
andra djur (mest fiskar) och sitta då fast å huden,
i munhålan, å gälarna o. s. v. Mera sällan lefva de
i andra djurs inelfvor. Jfr Gråsugga och Märldjur.
O. T. S.
Isorachier (af Grek. isos, lika, och rachia, flod,
i motsats till ebb), fys., kallas de linier på en
karta, hvilka sammanbinda orter, som hafva samma
flodtid. Hafsfloden inträffar nämligen ej på samma
timme som månens kulmination, utan en viss tid efter
denna. Denna tid är olika på olika ställen. I Hamburg
inträffar flodtiden 5 timmar efter månkulminationen,
i Lissabon 4, i Brest 3 timmar 45 min. och i
Calais nära 12 timmar o. s. v. Se Ebb och flod.
L. A. F.
Isoterer (af Grek. isos, lika, och theros, sommar). Se
under Isotermer.
Isotermer (af Grek. isos, lika, och therme
värme), meteor., kallas de linier på en synoptisk
karta, som sammanbinda orter, hvilka hafva lika
medeltemperatur. Alltefter som denna beräknas för
olika tidsperioder, såsom år, årstid eller månad,
blifva naturligtvis isotermernas lägen olika. För
hvarje medeltemperatur gifves det två isotermer, en på
hvartdera halfklotet. Det är klart, att isotermerna,
sedda i polarprojektion, bilda på hvardera hemisferen
slutna kretsar, visserligen ej parallella, men dock
omslutande hvarandra. Vidstående karta upptager två
system af isotermer, de fulldragna vinter-isotermerna
(isochimenerna; af Grek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
