Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jaakimvaara (Jaakkima), socken vid Ladoga sjö, Kronoborgs härad och domsaga, Viborgs län, Finland - Jabal, Lamechs och Adas son - Jabalpur l. Jubbulpore. Se Djabalpur - Jabbok, biflod från venstra sidan till Jordan - Jabes, vanligen Jabes i Gilead, en i Palestina ö. om Jordan belägen stad - Jabin ("den insigtsfulle") är namnet på två kanaanitiske konungar - Jabirun. Se Jättestorkslägtet - Jablochkoffs elektriska ljus. Se Elektrisk belysning - Jablonnijchrebet, R. ("Äpplebergen"), bergskedja ö. om Bajkalsjön i Sibirien - Jablonowski, polsk slägt af furstlig värdighet - Jablonowski. 1. Stanislaw J. - Jablonowski. 2. Józef Aleksander J. - Jablonski, Daniel Ernst - Jablunkau, stad i österrikiska Schlesien - Jabmi aibmo, de dödas rike. Se Lapsk mytologi - Jabne, filisteisk sjöstad mellan Joppe och Asdod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jaakimvaara (Jaakkima), socken vid Ladoga
sjö, Kronoborgs härad och domsaga, Viborgs län,
Finland. Areal 789 qvkm.; befolkningen finsk, 8,648
pers. (1880), förutom något hundratal grekisk-ryska
trosbekännare, kyrkskrifna i Sordavala grekiska
församling. I äldre tider fanns nära till kyrkan en
köping eller "stadsfläck", som numera är af ringa
betydenhet. J. utgör ett konsistorielt pastorat
af 1:sta kl., Borgå stift, Kronoborgs prosteri.
O. I.
Jabal, Lamechs och Adas son, stamfader för nomaderna
("till dem som bo under tält och hafva boskap"),
enligt 1:sta Moseb. 4: 20.
Jabalpur l. Jubbulpore. Se Djabalpur.
Jabbok, biflod från venstra sidan till Jordan,
bildade först gräns mellan ammoniterna i s. och
amoriterna i n., sedan mellan stammarna Gad och
Manasse. Dess egentliga källflod är den v. om staden
Ammân upprinnande Nahr Ammân, som i sitt nedre lopp
heter Nahr es-Zerka.
Jabes, vanligen Jabes i Gilead, en i Palestina ö. om
Jordan belägen stad, hvars namn bevarats i Vadi Jabis,
en bäck, som österifrån faller ut i Jordan. Med stor
sannolikhet återfinnes dess plats vid de på en kulle
belägna ruinerna Ed-Deir på södra sidan af denna
Vadi, ungefär 3 timmars väg ö. om Jordan.
Jabin ("den insigtsfulle") är namnet på två
kanaanitiske konungar, som residerade i Hazor,
en stad i det nordligaste Palestina. Den konung
J., som först omtalas, blef fullständigt besegrad
vid sjön Merom af Josua. Jabin dödades, och Hazor
intogs samt uppbrändes (Jos. kap. 11). Staden blef
emellertid åter uppbyggd och befäst samt hufvudstad
för ett nytt kanaanitiskt rike, i hvilket en ny
konung J., mäktigare än den förre, regerade under
den s. k. domaretiden. Genom sin fältherre Sisera
bragte han israeliterna i stort trångmål, till dess
att domarinnan Debora med hjelten Baraks hjelp
vann öfver honom en afgörande seger. Se Debora.
J. P.
Jabirun. Se Jättestorkslägtet.
Jablochkoffs elektriska ljus. Se Elektrisk belysning.
Jablonnijchrebet [-bjåt], R. ("Äpplebergen"),
bergskedja ö. om Bajkalsjön i Sibirien, tillhör det
dauriska bergsystemet och sträcker sig från norra
randen af Mongoliet i nordöstlig riktning mot Okotska
hafvet. Dess högsta del, Sochondo (2,453 m.), ligger
i s. J. bildar vattendelaren mellan floderna Amur och
Lena och öfvergår slutligen i flere parallelkedjor,
hvilka fortsättas af Stanovoibergen.
Jablonowski, polsk slägt af furstlig värdighet. –
1. Stanislaw J., f. 1634, var en bland
hufvudanstiftarna af konfederationen mot konung
Mikael Wisnowiecki, och på Johan Sobieskis val
till polsk konung (1674) utöfvade han en afgörande
inflytelse. Sjelf blef han 1682 kronans storhetman
och 1692 kastellan i Krakov. J. var en tapper och
insigtsfull fältherre. 1683 anförde han den högra
flygeln af polska befrielsehären utanför Wien och blef
af kejsar Leopold upphöjd till tysk riksfurste. Död
1702. Hans dotter Anna vardt moder till konung
Stanislaus Leczinski. – 2. Józef
Aleksander J., mecenat och literaturvän. f. 1712, var vojvod
af Novgorod och egde sedan 1743 värdighet af tysk
riksfurste. 1768 lemnade han sitt till undergång
dömda fädernesland och bosatte sig i Leipzig, der han
dog 1777. J., hvilken äfven sjelf uppträdde såsom
lärd författare, grundade 1768 i Leipzig det ännu
bestående "Fürstliche Jablonowski’sche gesellschaft
der wissenschaften", som ur en af J. donerad fond
utdelar belöningar för täflingsskrifter i de tre
ämnesgrupperna polsk historia, politisk ekonomi
samt fysik och matematik. Sällskapet har utgifvit
sina "Acta" (6 bd, 1772-73) och "Nova acta" (9 bd,
1802-45) samt offentliggör från 1847 årligen sina
"Preisschriften".
Jablonski, Daniel Ernst, preussisk teolog, föddes
1660 i Nassenhuben (nära Danzig), i hvilken by hans
fader var prest vid de s. k. böhmiske brödernas
kyrka. J. blef. efter afslutade studier i Oxford,
reformert predikant i Magdeburg samt, 1686, rektor
vid gymnasiet i Lissa. Kallad till hofpredikant i
Königsberg 1691, bibehöll han sitt intresse för
sina trosförvandter, de böhmiske bröderna, samt
mottog af synoden i Lissa 1699 biskopsvärdigheten
bland desse för sin tro landsflyktige afkomlingar
af de gamle husiterna. I denna egenskap invigde han
den nya brödrakyrkans, herrnhutareförsamlingens,
förste biskop, David Nitschmann, 1735, och två år
derefter dess andre biskop, grefve Zinzendorf. 1693
blef J. hofpredikant vid Berlins domkyrka, 1718
konsistorialråd och 1729 kyrkoråd derstädes. Han
dog 1741. – J:s största betydelse ligger i hvad
han uträttat för den preussiska landskyrkans
utveckling i unionistisk riktning. Det sträfvande,
som konungariket Preussen ärft af kurfurstendömet
Brandenburg, att förena den lutherska och den
reformerta kyrkan till en "evangelisk", hade i J. en
öfvertygad och outtröttlig förkämpe, derutinnan
kraftigt understödd af den store Leibniz. Han var en
framstående predikant och hade äfven stort anseende
som vetenskapsman på det filologiska området,
särskildt som orientalist. J. hade mycken del i
stiftandet af Berlins vetenskapsakademi (1700). J. P.
Jablunkau, stad i österrikiska Schlesien,
kretsen Teschen, är belägen i Karpaterna vid
sammanflödet af Olsa och Lomna. Linspinneri,
såg- och qvarnindustri. 2,732 innev. (1880). I
närheten ligger J.-passet (601 m.), en fordom af
tvänne skansar försvarad hålväg, som leder till
Ungern. De nämnda skansarna uppfördes 1541 mot
turkarna, hvilka då öfversvämmade Ungern. År 1625
eröfrades de af grefven af Mansfeld och föllo 1645
i svenskarnas våld under Königsmark. Under Fredrik
den stores krig blefvo de genom upprepade stormningar
illa åtgångna och hafva sedan dess legat i förfall.
S. A. L.
Jabmi aibmo (af Lappska jabmek, pl. jabmi, afliden
menniska, och aibmo, hem), de dödas rike. Se Lappsk
mytologi.
Jabne, filisteisk sjöstad mellan Joppe och Asdod,
äfven kallad Jabneel (Jos. 15: 11) och från
makkabeernas tid vanligen Jamnia. Vid Jerusalems
belägring år 69 blef den säte för en berömd judisk
akademi och 3 år efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
