Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jalonnör - Jalousie - Jaloux - Jalpaiguri (Julpigoree) - Jalpuch - Jalton nor - Jaluit l. Bonham - Jalusi - Jama - Jamaica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
funnos i förgångna tider
jämväl vid franska infanteriet,
C. O. N.
Jalousie. Se Jalusi.
Jaloux [sjallou], Fr. (af Ital. geloso, af Lat. zelus,
nit), mån om, fiken efter, afundsjuk om l. på;
svartsjuk.
Jalpaiguri (Eng. Julpigoree). 1. Distrikt i
Indien, Bengalen, utgörande nordöstra delen
af regeringsområdet (divisionen) Raisjahi Katsj
Beliar, omkring floden Tista, mellan Butan i n. samt
vasallstaten Katsj Beliar och distriktet Rangpur i
s. Areal 7,526 qvkm. Omkr. 420,000 innev. Distriktet
bildades 1869. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid Tista. Omkr. 5,000 innev.
Jalpuch, flod i Besarabien, faller ut i den 50
km. långa Jalpuch-sjön, som sträcker sig nästan
ända ned till Donau samt genom kärr och en kort å
står i förbindelse med Donaus norra mynningsarm,
Kilia. Enligt freden i Paris 1856 var floden
J. gräns mellan Ryssland och Moldau, och sjön
låg helt och hållet inom Moldaus område, men på
Berlinkongressen 1878 flyttades ryska gränsen till
Prut och Kiliamynningen.
Jalton nor. Se Elton.
Jaluit l. Bonham, den största af Marshall-öarna
i Mikronesien, är en af omkr. 40 mindre öar
bestående lagunö af 74 km. längd och 15 km. bredd,
med omkr. 1,000 mikronesiska innev. Hamnen är sedan
1878 en tysk kolstation.
Jalusi [sjalusi], Fr. Jalousie [sjallousi],
svartsjuka, afund; förhänge, skärm för ett
fönster. Jalousie de métier [dö metje], yrkesafund.
Jama. Se Jamburg.
Jamaica [Sp. utt. chamajka, Eng. utt. djemäka],
ö i Karibiska hafvet mellan 17° 40’ och 18° 30’
n. br. samt 76° 10’ och 78° 30’ v. l. (fr. Greenw.),
är till storleken den tredje inom Stora Antillernas
grupp och utgör engelsmännens vigtigaste besittning
i Vestindien. Afståndet från Cuba är 163 km., från
Haiti, öfver J.-kanalen, 200 km. De längst framskjutna
uddarna äro i n. Kap Duns, i ö. Kap Morant, i s. Kap
Portland och i v. Kap Negril. Till sin form är ön
oval, med en längd i ö. och v. af 237 km. och största
bredd af 82 km. Arealen utgör 10,859,4 qvkm. J. är
öfvervägande bergigt; lågland träffas endast i
v. och af ringa utsträckning. I öns längdriktning
stryka Blå bergen, hvilka i Westpeak nå en höjd af
2,236 m. Deras förgreningar bilda i n. ett vågigt
landskap med rymliga och bördiga dalsänknirigar;
på södra sidan är bergsnaturen kraftigare, dalarna
äro djupare och öfvergå på några ställen i böljande
savanner. I n. ö. träffas en 223 m. hög utslocknad
vulkan. Den mestadels branta och klippiga kusten eger
16 goda hamnar och 30 ankarplatser. Alla de höglända
trakterna äro klädda af en yppig skogsväxtlighet,
hvilken i förening med de många vattendragen gifvit
ön dess namn Jaymaca, "skogs- och vattenland". Man
räknar öfver 100 smärre strömmar, hvilka dock genom
terrängens beskaffenhet äro föga segelbara. Endast
Svarta floden, som faller ut på södra kusten, kan
befaras på en kort sträcka. I. v. uppsamlar Rio Grande
alla de smärre strömmarna; åt n.
rinna Martha Brae och Hvita floden. Under regntiden
uppstå ofta förhärjande öfversvämningar. Klimatet
är mycket fuktigt. I de lägre trakterna och vid
kusten råder en tropisk hetta, och gula febern
rasar der hvarje år, hvaremot bergstrakterna, der
temperaturvexlingen är större, äro befriade från
detta onda. Medeltemperaturen är i Kingston 26,5°
C., i New Castle (1,211 m. öfver hafvet) 19,4°. Regn
faller mest under Aug.-Okt., då icke häller orkaner
äro ovanliga. Den fruktbara jordmånen lämpar sig
förträffligt för en mängd tropiska växter. Af dessa
äro sockerröret och kaffebusken de vigtigaste, ehuru
odlingen af båda ansenligt aftagit med slafvarnas
frigörande, samt piment-(peppar-) trädet, hvilket
på J. har sitt rätta hemland. Kakao och indigo
odlades starkt under 1700-talet, men förlorade genom
höga utförseltullar sin ställning i handeln. Andra
produkter äro ingefära, kinabark, tobak, arrowrot,
jams, kassava, bönor, ärter och majs (2, stundom
3 skördar om året). Brödfruktträdet och kokospalmen
hafva införts från Söderhafvets öar; äfven de flesta
af södra Europas fruktslag odlas med framgång på
J. Skogarna hysa många värdefulla trädslag, såsom
färgträ, mahogni, ceder m. fl. Husdjuren äro de
vanliga europeiska. Boskapsskötseln har aftagit,
ehuru stora gräsrika trakter finnas i det inre
af ön, och ehuru särskildt nötkreaturen äro af
förträffligt slag. Af mineral har man träffat jern,
koppar, bly, silfver, zink, mangan och kobolt, ehuru
ej i tillräcklig mängd för att derpå bygga något
bergsbruk. Fisket, såväl vid kusten som i strömmarna,
är gifvande. Öns fauna har att uppvisa en synnerlig
rikedom inom fogel- och insektverlden. Bland
reptilerna träffas den ätliga ödlan (Iguana)
och sköldpaddan allmänt; krokodilen är sällsynt,
giftiga ormar finnas icke. – Befolkningen uppgick i
April 1881 till 580,804 pers., hvaraf omkr. 440,000
negrer, 110,000 färgade och 15,000 hvita (engelsmän
samt engelska och spanska judar) jämte ett antal
kineser och indiska kulier, hvilka 1840 började
införas. De svartes öfvervägande mängd har visat
sig i hög grad hinderlig för landets utveckling. –
J. indelas i trenne grefskap, Middlesex, Surrey och
Cornwall, och styres af en guvernör, som har sitt
säte i Kingston, och under hvars administration
äfven lyda Caimanöarna i v. och, sedan 1873, Turks-
och Caicosöarna inom Bahamagruppen. Vid hans sida
står ett förvaltningsråd af 8 medlemmar, af hvilka 4
äfven tillhöra det lagstiftande rådet, som räknar
16 medlemmar. Högsta ledningen af de kyrkliga
angelägenheterna tillhör biskopen i Kingston. En
kraftig missionsverksamhet utgår från England, men
flertalet af negrerna är fetischdyrkare. Okunnigheten
är stor; till dess afhjelpande hafva dock på sista
tiden många skolor inrättats, hvilka alla stå under
statens uppsigt. Handelsrörelsen utvisade för 1881
en utförsel i värde af 21,400,000 kr. De förnämsta
artiklarna voro socker, rom ("J.-rom"), frukter och
tobak. Införseln (mjöl, torkad och saltad fisk, kött,
smör m. m.) uppgick till nära 25,300,000 kr. Tullarna,
ehuru icke så höga som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
