Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - James, Georg Payne Rainsford - James, Sir Henry - James, Henry van - Jameson, Anna, född Murphy - James river - Jamestown - Jamieson, John - Jamin, Jules Célestin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
James [djäms], Georg Payne Rainsford, engelsk
romanförfattare, f. 1801, utnämndes af konung
Vilhelm IV till historiograf samt blef 1852 konsul i
Norfolk i Förenta staterna och 1858 generalkonsul i
Venezia, der han dog den 9 Juni 1860. Hans arbeten,
som uppgå till 189 band, omfatta romaner – på
sin tid mycket omtyckta och återgifna på de flesta
språk –, berättelser och historiska skrifter. Hans
förstlingsverk voro Life of Edward the black prince
(1822) och den historiska romanen Richelieu, a tale
of France (1829). Sedan han blifvit varmt uppmuntrad
af W. Scott, framträdde i rask följd Darnley
(1830; öfvers. på svenska, 1837); De l’Orme (1830;
öfvers. 1839); History of chivalry (1830); Philip
Augustus (1831; "Filip August eller vapenbröderna",
1838); Maria of Burgundy (1834; "Maria af Burgund",
1835); The gipsy (1835; "Zigenaren", 1843); One in a
thousand (1835; "En ibland tusende eller Henrik IV:s
dagar", 1839); Memoirs of celebrated women (1837);
Life and times of Louis XIV (1838); The robber (s. å,;
"Röfvaren", 1841); Morley Ernstein (1842, öfvers. till
Sv. 1844); History of the life of Richard Coeur de
lion (1841-42); Aims and obstacles (1851) m. fl.
James [djäms], Sir Henry, engelsk geodet, f. 1803,
d. 1877, genomgick militärakademien i Woolwich,
inträdde 1825 i engelska arméns ingeniörkår
och blef 1874 generallöjtnant. J:s anseende för
öfverlägsen skicklighet i sitt fack tillvann honom
flere särskilda uppdrag af vigt: 1844 blef han
chef för Irlands geologiska undersökning, 1846 för
amiralitetets ingeniörsarbeten i Portsmouth och 1852
för det förenade konungarikets topografiska kartverk
("Ordnance survey"); 1857-70 stod han i spetsen för
det topografiska och statistiska departementet inom
krigsministeriet. Han dels utarbetade, dels ledde
utgifningen af flere betydande verk, bland hvilka må
nämnas Ordnance trigonometrical survey of Ireland
(1858) och Account of the principal triangulation
of the United kingdom (1864). J. är uppfinnare af
fotozinkografien och har med denna fotografiska
tryckmetod facsimilerat hela "Domesdaybook" (32
band) äfvensom andra för Englands historia vigtiga
urkunder.
James [djäms], Henry, jun., nord-amerikansk
författare, har gjort vidsträckta resor i Europa samt
vistats en längre tid i London och Paris, hvilka
städers lif han känner fullständigt. Också består
hans egendomlighet i att teckna den gamla verlden
och dess lif i kontrast mot amerikanska idéer och
föreställningar, hvilka då representeras af någon
ung, kraftfull, praktiskt och teoretiskt bildad
amerikan, som för tillfället lefver i europeisk
omgifning. Så är förhållandet i hans bästa arbeten:
The american, som föregår i Paris, och Roderich Hudson
(1875; öfvers. till Sv. 1877), en konstnärsroman,
som spelar i Rom och Schweiz. För öfrigt har
J. skrifvit Transatlantic sketches (1875), med
lifliga skildringar från Rom, The europeans (1878),
Daisy Miller samt Confidence (1879) och Madonna of
the future (s. å.) m. fl. smärre berättelser. Han
räknas för närvarande till de mest omtyckte
författarna i Nord-Amerika och han utmärker
sig för mycken skärpa i iakttagelsen, finhet i
skildringen samt en upphöjd och ren uppfattning,
äfven när han skildrar sådana föremål som lasten
i Paris. Såsom vanligt är med amerikanerna och i
allmänhet den angelsachsiska rasen, saknar J. icke
sin goda och välgörande botten af frisk humor.
C. R. N.
Jameson [djämsön], Anna, född Murphy, engelsk
författarinna, f. i Dublin 1797, erhöll en utmärkt
uppfostran och gifte sig 1824. Hennes äktenskap var
icke lyckligt, och hon egnade sig sedermera helt och
hållet åt literaturen. Död i London 1860. Såsom hennes
förnämsta arbeten skattas Diary of an ennuyée (1826),
frukten af en italiensk resa; Characteristics of
Shakespeare’s women (1832); Beauties of the court of
Charles II(1833); Handbook to the public galleries
of art in and near London (1841) samt Companion to
the most celebrated private galleries of art in
England (1844), genom hvilka hon gjorde publiken
bekant med de offentliga och de förnämsta enskilda
konstsamlingarna i England; Sacred and legendary art
(1847) m. fl.
James river [djäms rivör], största
floden i nord-amerikanska staten Virginia, uppstår
nära statens vestra gräns genom förening af floderna
Jackson och Cowpasture, flyter i östlig och sydöstlig
riktning genom Blue ridge (Blå bergen) till Lynchburg
och derifrån i nordöstlig till Richmond. Sedan den der
bildat stora fall, hvilka kringgås medelst en kanal,
förlorar den sin karakter af vild bergsström och
blifver segelbar t. o. m. för stora fartyg. Under en
mängd krökningar tager J. nu med sydöstlig riktning
sitt lopp till Chesapeak-viken, i hvilken den faller
ut vid Willoughby Point och Old Point Comfort. Längd
720 km. Ända till Richmond, 240 km. från mynningen,
äro ebb och flod märkbara. Största bifloden är
Appomattox, fr. h. Under inbördes kriget hade J. stor
militärisk betydelse, i det den länge utgjorde gränsen
mellan de båda kämpande makterna.
Jamestown [djämstaun], stad på nordvestra sidan af
Sankt Helena, vid S:t James-viken. Omkr. 1,000 innev.
Jamieson [djämisön], John, skotsk språkforskare,
f. 1759, d. 1838 såsom prest i Edinburgh. Hans mest
betydande verk, i hvilket han lägger i dagen en
anmärkningsvärd både historisk och språklig lärdom,
är An etymological dictionary of the scottish
language (2 bd, 1808), till hvilket sedermera
fogades ett vidlyftigt Supplement (2 bd, 1825). Båda
utgåfvos derefter samtidigt, men hvart för sig, i nya
upplagor, tills 1879 1:sta bandet af en sammanarbetad
upplaga utkom. Sammandrag af verket hafva från 1818
flerfaldiga gånger utgifvits. Bland J:s öfriga arbeten
må nämnas Hermes scythicus, or the radical affinities
of the greek and latin languages to the gothic (1814).
Jamin [sjamäng], Jules Célestin, fransk fysiker,
f. 1818, blef agrégé de physique 1841 och förordnades
några år derefter till lärare i fysik vid École
polytechnique. 1863 blef han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
