Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernberg, August - Jernbleck. Se Bleck - Jernboda, socken i Elfsborgs län. Se Jerbo - Jernboås, socken i Örebro län, Nora och Hjulsjö bergslag - Jernbref, skyddsbref, som gafs någon, så att han undgick åtal för lagstridiga handlingar eller för en viss tid befriades från borgenärers kraf - Jernbruk, den vanliga benämningen på sådana verk, der tackjern förädlas till smidigt jern och utsträckes till stångjern eller manufakturjern - Jernbäraland, ett i nordiska sagor omtaladt land - Jernbörd. Se Ordalier - Jerncyanid. Se Jern 1 - Jerncyanur. Se Jern 1 - Jerndorff, August Andreas - Jerndroppar, med. farmak., är en af allmänheten använd benämning på lösningar af jernsalter i sprit - Jernek, ett stundom användt namn på den i södra Europa växande ek-arten Quercus Ilex L. Se Ek - Jernfartyg. I afseende på det material, som hufvudsakligast ingår i en fartygsbyggnad, indelas fartygen i träfartyg, jernfartyg, jernspantade träfargyt och träbeklädda jernfartyg - Jerngata, bergsv., den ränna, hvarigenom det smälta tackjernet från "stället", eller smälttrummet, i en masugn uttappas. Se Damm-sten och Jern, sp. 1124 - Jerngjuteri. Se jern, sp. 1130 o. f. - Jernglans. Se Blodstensmalm - Jernglimmer, miner., fjällig varietet af jernglans - Jerngneis, miner., en med talrika insprängda korn af magnetisk jernmalm uppblandad med gneisvarietet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kattunge och ett Fruktstycke, samt Torgdag i
Düsseldorf (i enskild samling i Stockholm). –
J:s son Olof J. har egnat sig åt landskapsmåleriet
och utställt flere taflor, bl. a. i Parissalongen.
-rn.
Jernbleck. Se Bleck.
Jernboda, socken i Elfsborgs län. Se Jerbo.
Jernboås, socken i Örebro län, Nora och
Hjulsjö bergslag. Arealen 12,298 har. 2,153
innev. (1882). J. utgör ett regalt pastorat af 3:dje
kl., Vesterås stift, Nora kontrakt.
Jernbref, skyddsbref, som gafs någon, så att han
undgick åtal för lagstridiga handlingar eller för en
viss tid befriades från borgenärers kraf.
Jernbruk, den vanliga benämningen på sådana verk,
der tackjern förädlas till smidigt jern och uträckes
till stångjern eller manu-fakturjern. I forna
tider, då det ansågs nödigt, att statsmakterna
i detalj reglementerade för all industri, var
bruksrörelsen hugnad med åtskilliga privilegier,
men tillika bunden af en mängd inskränkningar,
som i hög grad hindrade jernverksrörelsens fria
utveckling. I dessa tider, då träkol var det enda
tillgängliga bränslet och vatten den enda tänkbara
drifkraften, låg det vederbörande synnerligen om
hjertat att vid beviljandet af bruksprivilegier
tillgodose den blifvande anläggningens framtida
bestånd genom att tillförsäkra densamma tryggad
tillgång på dessa båda verksamhetsvilkor. Sålunda
ingick i brukens privilegier rättigheten att
uppdämma sjöar, bygga dammar öfver kungsådror
o. s. v. Der kronoallmänningar funnos i granskapet
af de nya bruksanläggningarna, tilldelades dem
s. k. rekognitionsskogar, d. v. s. bruken fingo
rättighet att, mot en viss afgift, på dessa skogar
årligen afverka ved till kolning. Vid 1809 års riksdag
beslöts, att bruken skulle ega rätt att skattelösa
rekognitionsskogarna, en rättighet, hvaraf de allmänt
begagnade sig, och hvarigenom jernbruken i vissa
orter fingo rikliga tillgångar på skog, icke allenast
till kolning, utan äfven till timmerafverkning. A
andra sidan utöfvade kronan genom privilegiernas
meddelande ett starkt tvång mot bruksdriftens fria
utveckling; sålunda bestämdes huru stor mängd jern
de årligen fingo tillverka, hvilka malmer de fingo
begagna o. s. v. Först 1860 erhöll bruksrörelsen
samma friheter som annan fabriksrörelse,
C. A. D.
Jernbäraland, ett i nordiska sagor omtaladt land,
hvars läge och utsträckning ej äro noga angifna,
men som troligen omfattade icke blott den nu till
Kopparbergs län hörande bergslagen, utan äfven
Norberg (i Vestmaiiland) samt möjligen Hedesunda
och Öster-Fernebo (i Gestrikland) socknar vid
Dalelfven. Undantagsvis och troligen till följd
af obekantskap med de geografiska förhållandena i
Sverige omtala isländske författare Jernbäraland
i ett sammanhang, som gör det nödvändigt att under
detsamma inbegripa det öfre eller egentliga Dalarna.
Jernbörd. Se Ordalier.
Jerncyanid. Se Jern 1.
Jerncyanur. Se Jern 1.
Jerndorff, August Andreas, dansk målare, född d. 25
Jan. 1846 i Oldenburg. der fadern,
landskapsmålaren Just Ulrik J. (f. 1806, d. 1847), var
anställd som hofmålare hos storhertigen, studerade
i Köpenhamn såväl figur- som landskapsmålning,
vann 1871 konstakademiens mindre guldmedalj och var
1875-76 akademiens resestipendiat. För S. Peters
kyrka i Slagelse har J. målat en altartafla: Jesus
inför det judiska rådet, med Petrus’ förnekelse
och Petrus’ ånger i flyglarna. F. n. (1883) är
han bosatt i Köpenhamn och verkar hufvudsakligen
som porträttmålare. Bland hans porträtt må nämnas
bilderna af målaren Marstrand och arkitekten Herholdt.
Ph. W.
Jerndroppar, med. farmak., är en af allmänheten
använd benämning på lösningar af jernsalter i
sprit eller i en blandning af sprit och eter eller i
vatten. Följande slag af "jerndroppar" äro upptagna i
den nu gällande svenska farmakopén: Solutio chloreti
ferrici spirituosa (jernklorid i utspädd sprit),
Sol. chloreti ferrici spirituoso-aetherea (jernklorid,
löst i Hoffmanns droppar), Sol. subacetatis
ferrici (ättiksyrad jernoxid, löst i vatten),
Sol. subacetatis ferrici spirituoso-aetherea (beredd
genom att 75 del. af näst förut omnämnda slag af
"jerndrop-par" blandas med 10 del. ättik-eter och
15 del. koncentrerad sprit, hvarigenom blandningens
jernhalt blir 6 proc.) samt Tinctura extracti pomorum
ferrati (jernhaltigt äppleextrakt, utspädd sprit och
kanelvatten). Dylika "Jerndroppar" begagnas, intagna i
vatten, mycket mot "blodbrist", "bleksot" och "allmän
svaghet", "ansigtsros" m. m. Doserna äro i viss mån
olika för olika slag af "Jerndroppar". O. T. S.
Jernek, ett stundom användt namn på den i södra Europa
växande ek-arten Quercus Ilex L. Se Ek.
Jernfartyg. I afseende på det material, som
hufvudsakligast ingår i en fartygsbyggnad, indelas fartygen
i träfartyg, jernfartyg, jernspantade träfartyg
(komposit-fartyg, Eng. "composite vessel") och
träbeklädda jernfartyg. Ett fartyg, i hvilket
både köl, stafvar, spant och bordläggning äro
af trä, kallas träfartyg; då deremot både köl,
stafvar, spant och bordläggning äro af jern,
kallas fartyget jernfartyg. Då spanten äro af
jern, men köl, stafvar och bordläggning af trä,
säges fartyget vara ett jernspantadt träfartyg;
och då fartygsskrofvet blifvit bygdt såsom ett
jernfartyg, och sedan utanpå detta jernskrof blifvit
lagda köl, stafvar och en yttre bordläggning af trä,
för att fartyget derigenom må kunna kopparförhydas,
säges fartyget vara ett träbeklädt jernfartyg.
J. G. B.
Jemgata, bergsv., den ränna, hvarigenom det smälta
tackjernet från "stället", eller smältrummet, i en
masugn uttappas. Se Damm-s ten och Jern, sp. 1124.
C. A. D.
Jerngjuteri. Se Jern, sp. 1130 o. f.
Jernglans. Se Blodstensmalm.
Jernglimmer, miner., fjällig varietet af jernglans,
hvilken ibland ersätter glimmer i vissa bergarter.
P. T. C.
Jerngneis, miner., en med talrika insprängda korn
af magnetisk jernmalm uppblandad gneisvarietet,
vanligen af röd färg och ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
