Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägar, sådana vägar, på hvilka medelst någon drifkraft fortskaffas för ändamålet inrättade fordon, som för sina hjul hafva särskilda fasta underlag (spår) af jämnlöpande stål- eller jernskenor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betänkande af d. 21 Dec. 1867. Sedan Ericson d. 30
Dec. 1862 lemnat sin befattning som chef för
Statens jernvägsbyggnader, förordnade K. M:t s. d.,
att den myndighet och förvaltning, som bemälde chef
dittills utöfvat, skulle från och med 1863 års ingång
fördelas på två särskilda styrelser, af hvilka den
ena, K. styrelsen för Statens jernvägstrafik, skulle
öfvertaga befattningen med alla de ärenden, som afsåge
ordnandet af trafiken å stambanorna, i den mån de vore
eller blefve färdigbyggda, vidmakthållandet af banorna
jämte dertill hörande byggnader, verkstäder, materiel
m. m., äfvensom uppbörden och förvaltningen af dervid
inflytande medel, samt den andra, K. styrelsen öfver
Statens jernvägsbyggnader, hade att utöfva högsta
ledningen af nybyggnadsarbetena vid statens stambanor
och hvad dermed hade gemenskap samt till följd deraf
uppbära och förvalta de för dessa arbeten anvisade
medel. Till chef för det förra verket utnämndes
C. O. Troilius och för det senare C. G. Beijer.
De svenska stambanornas tillväxt från år 1856, då de
första bandelarna Jonsered-Göteborg och Lund-Malmö
öppnades för trafik, till närvarande tid (1883)
framgår af följande sammandrag.
Under Ericsons tid öppnades för allmän trafik hela
"Vestra stambanan (Stockholm-Göteborg) jämte dess
utgreningar dels till Södertelge stad, dels
från Hallsberg till Örebro, äfvensom af Södra
stambanan (Falköping- Malmö) linierna Malmö-
Liatorp och Falköping-Mullsjö. Den återstående
delen af södra stambanan var fullbordad vid slutet
af år 1864. Nordvestra stambanan (Laxå-Norska
gränsen) äfvensom Sammanbindningsbanan genom
Stockholm fullbordades 1871. Östra stambanan
(Katrineholm-Nässjö) fullbordades 1874 och
linien Sköfde-Karlsborg 1876. Af Norra stambanan
(Stockholm-Ånge) fullbordades linien Stockholm-Storvik
1875 och 1881 den återstående delen till Ånge,
hvarest denna stambana är satt i förbindelse med
den s. k. Tvärbanan genom Jämtland. Denna bana,
som sträcker sig från Torpshammars station vid
den enskilda jernvägen Sundsvall-Torpshammar
till riksgränsen mot Norge, der den från Trondhjem
utgående norska Meraker-banan möter, blef fullständigt
färdig sommaren 1882. Nästan samtidigt öppnades
för trafik den för tillgodoseende af behofvet af
en direkt och beqväm jernvägsförbindelse mellan
jernvägsnätet norr om Stockholm och en lämplig
saltsjöhamn i hufvudstadens närhet anlagda jernvägen
Karlberg-Värtan. Till dessa, från början för statens
räkning byggda banor kan läggas den af enskildt
bolag byggda, men af staten 1879 inköpta jernvägen
Hallsberg-Motala-Mjölby. Vid slutet af år 1882
uppgick längden af samtliga trafikerade statsbanor
till 2,232 km. Vid samma tidpunkt utgjorde de enskilda
jernvägarnas sammanlagda längd 4,073 km., så att hela
längden af statens och enskildes jernvägar tillsammans
utgjorde 6,305 km.
Följande tabell lemnar en öfversigt af
jernvägsbyggandets utveckling under åren 1856-82.
År. Stats- Enskilda
banor. banor. Summa.
Längd i kilometer.
1856 32 34 66
1857 93 115 208
1858 168 138 306
1859 252 175 427
1860 303 204 507
1861 332 219 551
1862 669 219 888
1863 733 261 994
1864 862 261 1,123
1865 869 416 1,285
1866 1,044 503 1,547
1867 1,078 590 1,668
1868 1,078 590 1,668
1869 1,118 590 1,708
1870 1,118 590 1,708
1871 1,189 609 1,798
1872 1,239 652 1,891
1873 1,382 931 2,313
1874 1,455 1,903 3,358
1875 1,513 2,168 3,681
1876 1,595 2,706 4,301
1877 1,622 3,218 4,840
1878 1,724 3,472 5,196
1879 1,941 3,739 5,680
1880 1,956 3,922 5,878
1881 2,194 3,980 6,174
1882 2,232 4,073 6,305
Såsom af ofvanstående redan framgått, hafva de svenska
stambanorna utsträckts från Malmö och Göteborg till
Stockholm samt derifrån norrut dragits genom Norrland
ända inemot Sollefteå för att möjligen i en framtid
nå ända till Sveriges nordligaste trakter. Med
Norge hafva ock genom statens försorg två olika
förbindelseleder kommit till stånd, nämligen genom
Värmland till Kristiania och genom Jämtland till
Trondhjem. Från dessa stambanor hafva genom enskildes
företagsamhet i förening med bidrag från stat och
kommuner bibanor blifvit byggda till de flesta
af landets kuststäder äfvensom till städerna vid
de stora insjöarna. Så utgå från Vestra stambanan
(Stockholm-Göteborg) enskilda jernvägar till Nyköping
och den nyanlagda hamnen Oxelösund samt Eskilstuna
och Torshälla, till Finspång i Östergötland, till
Mariestad, Skara, Lidköping, Vänersborg och Uddevalla,
till Karlsborg, Hjo, Tidaholm, Borås och Varberg;
från statsbanelinien Hallsberg-Mjölby en kort bana
till Vadstena; från Södra stambanan (från Falköping å
Vestra stambanan till Malmö) enskilda jernvägar till
Ulricehamn, till Eksjö och Oskarshamn, till Halmstad,
till Vexiö, Kalmar, Säfsjöströms bruk och Karlskrona,
till Karlshamn, till sjön Bolmen samt till de
skånska städerna Engelholm, Helsingborg, Landskrona,
Trelleborg, Ystad, Simrishamn, Kristianstad och
Sölvesborg; från Östra stambanan (från Katrineholms
station vid Vestra stambanan till Nässjö station vid
Södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
