Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johnson, Samuel - Johnson, Gisle Kristian - Johnson, 1. Eastman - Johnson, 2. David - Johnson, 1. Edward Killingworth - Johnson, 2. Harry - Johnston, James Finlay Weir - Johnston, Albert Sidney - Johnston, 1. Alexander Keith - Johnston, 2. Keith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess predikant, men bosatte sig derefter i North
Andover (i nyssnämnda stat), hvarest han idkade
landtbruk och skriftställen. Hans stora verk Oriental
religions, af hvilket hittills två band (Indien och
Kina) utkommit, har vunnit mycket erkännande för
opartiskhet i framställningen.
Johnson, Gisle Kristian, norsk teolog, född i
Frederikshald d. 10 Dec. 1822, blef student 1839,
teol. kandidat 1845, lektor i teologi vid Kristiania
universitet 1849 och professor 1860. Under åren
1855-74 var han tillika lärare i pedagogik vid det
praktisk-teologiska seminariet. Sedan 1875 är han
ledamot i komitén för revision af proföfversättningen
af Gamla testamentets kanoniska och apokryfiska
böcker. 1846-57 var J. en af redaktörerna af
"Theologisk tidsskrift for den norske kirke",
och sedan 1858 utgifver han tillsammans med
K. P. Caspari "Theologisk tidsskrift for den
evangelisk-lutherske kirke i Norge". 1863-75 utgaf
han veckobladet "Luthersk kirketidende" och 1864-71
"Gammelt og nyt, et tidsskrift til oplysning og
opbyggelse for lutherske kristne". Derjämte har
han offentliggjort Nogle ord om barnedåben (1857)
och Grundrids af den systematiske theologie (4 h.,
1878 o. f., ofullb.). Vid Köpenhamns universitets
jubelfest 1879 blef J. teol. hedersdoktor.
O. A. Ö
Johnson [djånnsön]. 1. Eastman J., nordamerikansk
målare, f. 1824, studerade genremålning i Düsseldorf,
reste sedan i Italien, vistades en tid i Paris och
Haag samt for 1856 till Amerika, der han slog sig
ned i New York och målade bilder ur det amerikanska
lifvet, t. ex. Abraham Lincolns barndom (1867),
Den sårade trumslagaren (1872) och Ett glas med
squiren (1880). – 2. David J., nord-amerikansk
målare, f. 1827, bildade sig mest på egen hand till
landskapsskildrare genom studium af naturen. Till hans
bästa arbeten höra Ekosjön (1867), Greenwood-sjön
(1877) och Morgon på Harbor-öarna i George-sjön
(1878). – 3. Frost J., nord-amerikansk målare,
f. 1835, studerade i Düsseldorf, Antwerpen och Paris
i tillsammans 10 år, hvarefter han 1869 bosatte sig
i New York, der han målat små genrestycken, bland
hvilka må nämnas Mormors glasögon, Den sönderslagna
flaskan och Buketten.
Johnson [djånnsön]. 1. Edward Killingworth
J., engelsk aqvarellmålare, f. 1825, utbildade sig
hufvudsakligen på egen hand, dock med Meissonier som
förebild. J. blef 1876 ledamot af aqvarellisternas
sällskap i London och lefver nu på sitt landtgods i
Nordessex. Han målar väl tecknade och omsorgsfullt
utförda genrebilder (Den ängsliga modern, Fängelsescen
ur "Vicar of Wakefield" m. fl.), i hvilka han gerna
visar sin styrka som blomstermålare. – 2. Harry J.,
engelsk landskapsmålare, f. 1826, studerade i London,
har sedan rest i södra Europa, norra Afrika och Mindre
Asien samt målat förträffliga olje- och aqvarellbilder
från de besökta orterna (Ruinerna vid Sardes,
Akropolis i Athen, Athenetemplet på Egina m. fl.).
Johnston [djånnstön], James Finlay Weir, engelsk
kemist, född i Paisley (Skotland) 1798, studerade i
början af 1830-talet i Stockholm
kemi under ledning af Berzelius och blef 1833
professor i kemi och mineralogi vid det nyinrättade
universitetet i Durham. Död 1855. Mest känd
är J. som författare till de berömda arbetena
Chemistry of common life ("Chemiska bilder ur
dagliga lifvet", öfvers. af A. Gumaelius, 1854-56,
2:dra uppl. 1861-62; "Hvardagslifvets chemi",
öfvers. af G. Thomée, 1854 -55, 2:dra uppl. 1860,
3:dje uppl., ny öfvers. af O. H. Dumrath, 1882),
Lectures on agricultural chemistry and geology
("Landtbrukets naturvetenskapliga grunder,
med huvudsakligt afseende på kemi och geologi",
öfvers. af J. Th. Nathhorst, 1848-53), Elements of
agricultural chemistry and geology ("Första grunderna
i åkerbrukschemi och geologi", öfvers. af J. F. Bahr,
1846) och Catechism of agricultural chemistry and
geology ("Katekes i jordbrukets kemi och geologi",
öfvers. af H. B. Palmaer, 1846). J. var medlem
af många lärda sällskap, bl. a. Royal society och
svenska Landtbruksakademien.
Johnston [djånnstön], Albert Sidney, amerikansk
general, f. 1803, blef 1826 löjtnant, ingick
1836 såsom frivillig i Texas’ armé och avancerade
under dess frihetskrig mot Mejico inom kort till
brigadgeneral. 1838 efterträdde han Felix Houston
såsom öfverbefälhafvare öfver Texas’ armé, men
lemnade 1840 det offentliga lifvet. Efter Texas’
förening med Förenta staterna (1845), för hvilken han
ifrigt arbetat, inträdde han i Förenta staternas armé
(1849) och utnämndes 1857 till brigadgeneral. Vid
inbördeskrigets utbrott slöt han sig till
sydstaterna. Han blef generalmajor i deras armé,
samlade vid Corinth (staten Mississippi) 50,000
man och angrep Grant vid Shiloh d. 6 April 1862,
men stupade i slaget.
Johnston [djånnstön]. engelska (skotska) kartografer
och forskningsresande. 1. Alexander Keith J.,
f. 1804, d. 1871, genomreste nästan alla Europas
land äfvensom Egypten och Palestina samt utgaf efter
sin hemkomst National atlas (1843), hvilket arbete
förskaffade honom utnämning till kunglig geograf för
Skotland. J. var den förste, som gjorde den fysiska
geografien verkligt känd i England. Stödjande sig
på Humboldt och Ritter, utgaf han det epokgörande
verket Physical atlas of natur al phenomena (1848;
förkortad uppl. 1850, tillökad uppl. 1856). 1850
offentliggjorde han första editionen af den mycket
spridda Dictionary of geography (9:de uppl. 1877)
och 1855 började han utgifvandet af det framstående
arbetet Royal atlas of modern geography. Bland öfriga
arbeten af J. märkas åtskilliga skolkartböcker och
väggkartor, hvilka vunnit en stor och välförtjent
spridning. – 2. Keith J., den förres son, f. 1844,
åtnjöt af sin fader samt i Leipzig undervisning
i kartografi och företog derefter 1874-75 en
forskningsresa till Paraguay, öfver hvilken han i
"Geographical magazine" (Sept. 1875) lemnade
en berättelse jämte karta. Hemkommen riktade han
sin uppmärksamhet på Afrika, skref för Stanfords
"Compendium of geography and travel" bandet Africa
(1878; försedt med kartor och rikt illustreradt) samt
konstruerade en General map of Africa (i skalan
1 : 8,420,000), hvilken alltsedan sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
