Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julien, Noël - Julier (Giulio), ett 2,287 m. högt pass i schweiziska kantonen Grisons - Julin (Lat. Julinum). Se Jomsborg - Julin, Johan - Julin, John Jakob - Julin, Erik - Julin, Johan Fredrik - Julinder (Jullundur, Jalandhar). Se Djalandara - Juli-ordonnanserna (Fr. Ordonnances de Juillet). Se Juli-revolutionen - Juli-revolutionen l. 1830 års revolution i Frankrike var den liberala pressens och den förmögna bourgeoisiens verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställning af Kinas industri. Bland J:s rent
språkvetenskapliga publikationer må nämnas Exercices
pratiques d’analyse, de syntaxe et de lexicographie
chinoises (1842), Méthode pour déchiffrer et transcrire
les noms sanscrits qui se rencontrent dans
les livres chinois (1861) och Syntaxe nouvelle de la
langue chinoise (1869).
Julier (Giulio), ett 2,287 m. högt pass i
schweiziska kantonen Grisons, förenar de båda
dalarna Oberhalbstein och Öfre Engadin, d. v. s. i
förening med Maloggia l. Bernina-passet Bodensjön
med Comosjön. Sedan 1827 går en med vagn farbar väg
genom passet.
Julin (Lat. Julinum). Se Jomsborg.
1. Julin, Johan, apotekare och naturforskare, född
i Vesterås d. 26 Sept. 1752, blef 1782 kallad till
apotekare i Ny Karleby (Finland). Knappt hade han
anlagt apotek i denna stad, innan han åter försålde
det och 1783 köpte ett apotek i Uleåborg, der han
sedermera vistades till 1814. År 1787 anlade han
ett provisionelt apotek i Torneå, hvilket dock
året derefter såldes. J. utöfvade i Uleåborg en
betydande allmännyttig verksamhet. Han bragte sitt
apotek i ett förträffligt skick och motarbetade
verksamt den i Finlands nordliga bygder allmänna
folktron på trolldomens företräde framför andra
läkemedel. Tillika idkade han naturhistoriska
studier. Hans samlingar af högnordiska föremål voro
bland de rikaste, som denna tid funnos. J. författade
åtskilliga smärre vetenskapliga uppsatser. I
Svenska vetenskapsakademiens handlingar finnes hans
Försök till upplysning om Uleåborgs climat (1789,
1800), i "Läkaren och Naturforskaren", tom. XIII,
Berättelse om den i Kemi socken i Österbotten
grasserande pestsjukdom, i Patriotiska sällskapets
hushållningsjournal Bref om de i Österbotten,
särdeles omkring Uleåborg, samlade naturalier (1792,
1800). Bland hans öfriga arbeten må nämnas Nytta och
bruk af medikamenterne uti hus- och rese-apotek
(Stockholm, 1799). J. var medlem af Svenska
vetenskapsakademien sedan 1791. Ar 1814 sålde han
sitt apotek i Uleåborg och köpte ett apotek i Åbo,
der han tillbragte sin ålderdom, aktad och vördad. Han
erhöll assessors titel 1814. Död d. 29 Maj 1820.
M. G. S.
2. Julin, John Jakob (sedermera adlad med namnet
von Julin), den föregåendes son, affärsman,
född i Uleåborg d. 5 Aug. 1787, egnade sig åt sin
faders yrke, undergick 1810 apotekareexamen samt
inköpte 1811 universitetsapoteket i Åbo. Sedan han
under vidsträckta utländska resor vunnit inblick i
industriens och handelns olika grenar, egnade han sig
i hemlandet åt en omfattande affärsverksamhet. Han
dref 1815-27 en tobaksfabrik i Åbo; var delegare
bl. a. i Åbo varfs-bolag och redare i stadens
flesta skepp. År 1822 blef han genom köp egare
af Fiskars bruk med derunder lydande vidsträckta
egendomar. Genom hans energiska verksamhet blef detta
bruk snart ett af Finlands förnämsta industriella
etablissement (se Fiskars). Äfven för andra värf
hade han intresse. Han inrättade 1817 i Åbo på egen
bekostnad den första lancasterskola i Finland och
genomdref 1822 i
samma stad inrättandet af en sparbank, likaledes
den första i Finland. J. erhöll bergsråds titel
1835 och blef adlad 1849. Han dog d. 11 Mars 1853
i Helsingfors. M. G. S.
3. Julin, Erik, den föregåendes broder, affärsman,
f. i Uleåborg 1796, idkade universitetsstudier
i Åbo, Dorpat och Jena samt egnade sig efter
hemkomsten åt apotekareverksamhet. Efter faderns
död, 1820, öfvertog han dennes apotek i Åbo. Från
denna tid ingrep han mångsidigt i nämnda stads
affärsförhållanden och kommunala lif. Han anlade en
trädgård för odlandet af apoteksväxter, ombyggde
och utvidgade Hallis qvarnar samt grundlade flere
fabriker. På hans initiativ stiftades Allmänna
sjöassurans-föreningen, Sjöassuransföreningen för
landtmannafartyg och Hvalfiskeribolaget. Med
särskildt intresse verkade han för höjandet af
allmogens ekonomiska ställning. Han undervisade i
biskötsel och fruktträdgårdsodling samt inrättade ett
salteri, der skärgårdsbefolkningen erhöll undervisning
i ett förbättradt sätt att inlägga fisk, förnämligast
strömming. Då Finland 1867-68 drabbades af ett
hårdt nödår, sökte han sprida kunskap om sättet att
tillverka och begagna nödbrödsämnen, såsom svamp,
lafvar m. m. Hans goda vilja rönte på många håll föga
erkännande, men i någon mån bidrog väl dock hans
verksamhet till nödens lindrande. J. utnämndes
1854 till kommerseråd. Han dog i Åbo 1874.
M. G. S.
Julin, Johan Fredrik, landskapsmålare, föddes i
Askersund d. 24 April 1798, blef student i Upsala och
ämnade egna sig åt den presterliga banan, men afbröt
studierna och beslöt att blifva landskapsmålare, sedan
han redan länge på egen hand utbildat sina anlag för
denna gren af konsten. Någon egentlig underbyggnad
erhöll J. icke, och detta, jämte ett tidigt
vunnet, flyktigt maner, hindrade honom från att,
trots sina onekliga gåfvor, blifva af någon större
betydenhet. Hans arbeten bestodo i ett slags lavier
i större skala, hvarvid det hufvudsakligen kom an på
en ungefärlig uppfattning af det gifna landskapet
och en effektrik anordning af det hela. Oljefärgen
lärde han sig aldrig att behandla. Helt naturligt
kunde J. ej undgå att röna inflytande af Fahlcrantz’
konst, om hvilken hans egen ej sällan erinrar, med
undantag deraf att akvarellen ej tillät det djup i
tonen och den färgprakt, som utmärka förebilden. Till
hämmandet af J:s konstnärsutveckling bidrog äfven ett
mindre regelbundet lefnadssätt, hvilket ock slutligen
förde honom till en sjelfförvållad död, i det han
d. 6 April 1843 dränkte sig i Stockholm. Prof af
hans konst finnas i flere offentliga och enskilda
samlingar. -rn.
Julinder (Jullundur, Jalandhar). Se Djalandara.
Juli-ordonnanserna (Fr. Ordonnances de Juillet). Se
Juli-revolutionen.
Juli-revolutionen l. 1830 års revolution i
Frankrike var den liberala pressens och den förmögna
bourgeoisiens verk: Närmaste anledningen till henne
voro de fem, af Karl X d. 25 Juli 1830 undertecknade
och dagen derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
