Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jyväskylä - Jäck - Jäckstag l. Rålejdare - Jäder - Jäderbo - Jäderen - Jäderholm, Axel Olof Gustaf - Jädran - Jäf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfvensom ett bränvinsbränneri och en
spritfabrik. J. har afdelningskontor af
Föreningsbanken och Nordiska aktiebanken för
handel och industri samt egen sparbank. Staden
har sin egentliga betydelse genom de der förlagda
läroverken: 1) den första statsskola med finskt
undervisningsspråk (nu 7-klassigt lyceum), öppnad
såsom högre elementarskola 1858, 2) landets första
seminarium för bildande af lärare och lärarinnor för
folkskolan, likaledes med finskt undervisningsspråk,
provisoriskt öppnadt 1863, med internat och i
förbindelse med en normalfolkskola jämte barnträdgård,
samt 3) en finsk lägre elementarskola. 1881 var
elevantalet i lyceet 203, i seminariet 93 manliga och
131 qvinliga; i lägre elem. skolan 42. J. bildar ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift,
J. prosteri. – 2. Socken af Laukas härad, omsluter
staden J. Areal 790 qvkm.; befolkningen finsk, 7,141
pers. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl. –
3. Domsaga under Vasa hofrätt, med 3 tingslag. Areal
5,833 qvkm. 31,464 innev. – 4. Prosteri af Borgå
stift, bestående af 11 kyrkoförsamlingar. Areal 10,594
qvkm. 53,437 innev. O. I.
Jäck, sjöv., ett litet gaffelsegel, sprisegel eller
trekantigt segel, som på en del kuttrar och båtar
föres längst akterut på en nära akterspegeln stående
mast, kallad jäckmast. R. N.
Jäckstag (Eng. jackstay) l. Rålejdare, sjöv., en
längs råns öfverkant sittande smäcker jernstång,
en med hål försedd träribba eller ett väl sträckt
tåg, hvartill seglets öfre lik (råliket) medelst
"råbanden" fästes. Den förra benämningen nyttjas
uteslutande ombord på handelsfartyg och den senare
på örlogsfartyg. R. N.
Jäder. 1. Socken i Södermanlands län,
Öster Rekarne härad. Arealen 5,106 har. 1,900
innev. (1882). J. bildar med Barfva ett till egaren af
Fiholm patronelt pastorat af 1:sta kl., Strengnäs
stift, Öster Rekarne kontrakt. Kyrkan är gammal
och under 1600-talet ombyggd på Axel Oxenstiernas
bekostnad. Hon har tvänne grafkor samt grafvar för
slägten Oxenstierna. I grafven under högkoret hvilar
Axel Oxenstierna. Uti J. socken ligger det genom sina
run- och bildristningar ryktbara Ramsundsberget. –
2. Jernbruk och landtegendom i Arboga
socken. Vestmanlands län, vid Arbogaån och Jäders
bruks jernvägsstation på Köping-Örebro-jernvägen,
utgör med underlydande i Götlunda socken, Örebro
län, 9 1/6 mtl, taxerade till 325,800 kr. (1882). Vid
jernbruket användas dels lancashirehärdar, dels
franche-comté-härdar, dels vällugnar och tillverkas
årligen omkr. 200,000 kg. smältstycken, 525,000
kg. stångjern, 100,000 kg. knippjern och 170,000
kg. jernmanufaktur. Till egendomen höra äfven qvarn,
såg och tegelbruk. – J. hörde under medeltiden till
Juleta kloster, indrogs af Gustaf I till kronan
och var med ett kort afbrott kronogods till 1663,
då det kom i enskild ego. Det tillhör f. n. (1884)
M. Holmstedt. 2. B. S.
Jäderbo, socken i Gestrikland, Gefleborgs län,
Gestriklands vestra tingslag. Arealen 14,013
har. 2,177 innev. (1882). J. utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Gestriklands
kontrakt.
Jäderen, en jämn, skogiös, delvis af flygsand
uppfylld landsträcka i Stavanger amt i Norge,
omgifves i s. och v. af hafvet, i n. och ö. af
Ryfylke och Dalerne. Tillsammans med Dalerne
bildar J. ett fogderi. Utanför kusten sträcker
sig den långa och farliga sandbanken Jäderens
ref. Längs en del af kusten, från Ekersund
till Stavanger, går en jernbana, 76 km. lång.
O. A. Ö.
Jäderholm, Axel Olof Gustaf, läkare, föddes i
Lilla Malma i Södermanland d. 9 April 1837. Han
blef student i Upsala 1855, medicine kandidat 1862,
medicine licentiat 1867 samt medicine doktor 1869,
efter det han utgifvit en afhandling: Studier öfver
grå degeneration i ryggmärgen, hvilken äfven
förvärfvade honom docentur i patologisk anatomi
vid Karolinska institutet. 1869 förordnades
han att förestå e. o. professuren i rätts- och
statsmedicin vid nämnda institut samt blef 1874
ordinarie innehafvare af densamma. Sedan 1879 är han
derjämte föreståndare för Gymnastisk-ortopediska
institutet i Stockholm. Bland J:s skrifter märkas Om
den rättsmedicinska diagnosen af koloxidförgiftning
(1874), Undersökningar öfver blodfärgämnet
och dess sönderdelningsprodukter (1876), Om
mikro-spektroskop (1878) samt Om methemoglobin
(1879). Dessa afhandlingar äro intagna i "Nordiskt
medicinskt arkiv" och hafva derjämte utkommit i tysk
öfversättning. Åren 1871-75 redigerade J. tidskriften
"Hygiea"; 1881-82 var han Svenska läkaresällskapets
ordförande. Han nedlade denna befattning med ett
föredrag om Rättsläkarens uppgift i frågor om
tillräknelighet (i "Hygiea", 1883). R. T-dt.
Jädran, elf i Dalarna och Gestrikland, bildas
af två vattendrag, af hvilka det norra, kalladt
först Hynsån, sedermera Svartnäsån, afför vattnet
från Hyn, Svarten m. fl. sjöar; det södra kommer
från Storsjön. J. upptager från h. Kungsbergsån
och från v. Högboån samt utfaller i Gestriklands
Storsjö. Längd från öfversta källan 100 km.
A. G.
Jäf, jur., anmärkning mot ett anspråks riktighet
eller mot en persons behörighet att i en viss
egenskap uppträda; äfven grund för dylik anmärkning,
t. ex. jäf mot fordran i lagsökning eller i konkurs,
jäf mot en persons tilltänkta äktenskap med en annan
samt domare- och vittnes-jäf. Vigtigast bland jäfven
äro de bägge sistnämnda. Domare kan jäfvas, om han
är inhabil, d, v. s. icke uppfyllt alla de vilkor,
som för utöfning af ämbetet äro föreskrifna, eller
om han skäligen kan antagas vara partisk i sitt
omdöme i saken, såsom när han står i skyldskåps-
eller svågerlagsförhållande till endera af parterna,
när han med endera har sak anhängig inför rätta
eller är parts uppenbare ovän, när han eller hans
närmare skyldesmän hafva i saken del eller kunna
deraf vänta synnerlig nytta eller skada, när han
i annan rätt dömt i saken eller deri vittnat eller
varit fullmäktig, eller när han sjelf har en dylik
sak vid domstol anhängig. Dessa jäf bör domaren sjelf
beakta och sjelfmant träda från domsätet, om han vet,
att de förefinnas. – Vittnesjäfven äro dels sådana,
som göra personen obehörig att vittna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
