Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kabinett, polit., statsr., en konungs eller furstes arbetsrum - Kabinettet för utrikes brefvexlingen. Se Utrikes departementet - Kabinettsbefallningar. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1558 - Kabinettsformat. Se Kabinettsporträtt - Kabinettsfråga. Se Kabinett, sp. 1559 - Kabinetts-justis, jur. - Kabinettskammarherre. Se Kammarherre - Kabinettskassan (jfr Kabinett), den del af Utrikesdepartementets budget, som omfattar de anslag, hvilka årligen utgå från svenska och norska statsverket till aflöningar åt diplomatiske ämbets- och tjenstemän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allenast ega konungens, utan äfven äro värde folkets
och dess representations förtroende, samt skola bära
ansvaret för regeringsbesluten. Det kabinett, som
blifvit sammansatt efter dessa grundsatser, först
tillämpade på det engelska "cabinet council", har
derför öfverallt i det konstitutionella samhället
antingen sammanfallit med rådet eller ministèren
eller utgöres af de ministrar, de rådgifvare inom
ministeren eller rådet, som föredraga inför konungen
regeringsärendena, kabinettsministrar, geheimeråd,
till skilnad från dem, som äro endast chefer hvar
för sitt departement och leda förvaltningen inom
detsamma, men endast äro berättigade att deltaga i
de konferenser l. öfverläggningar, som ministrarna
hålla sins emellan, konferensministrar. I nutidens
statsrättsliga språk har ordet kabinett kommit
alltmer ur bruk. – Inom diplomatien förekommer
ordet kabinettsskrifvelse för att betecknade mindre
ceremoniösa, mera förtroliga skrifvelser, som utgå
från regenten eller hans utrikeskabinett, till
skilnad från de i mera högtidlig form affattade
kansliskrifvelserna. – I de inre förhållandena
begagnas någon gång ordet kabinettsfråga. Man
säger nämligen, att regeringen gjort ett hos
representationen framlagdt förslags antagande till
kabinettsfråga, och betecknar dermed, att ministèren
fäster sådan vigt vid förslagets antagande, att dess
förkastande medför ministrarnas, d. v. s. kabinettets,
afskedsansökan.
I de nordiska rikenas nu gällande
författningar förekommer ej ordet kabinett. I den
svenska statsrätten har, med hänsyn till vissa
historiska förhållanden, ordet kabinett blifvit
upptaget dels i namnet på Utrikesdepartementets
kansli, som äfven kallas Kabinettet för utrikes
brefvexlingen (se Utrikes departementet), dels
såsom en qvarlefva från frihetstiden uti ordet
kabinettsärenden. Under frihetstiden kallades de
mindre vigtiga regeringsärenden, som icke behöfde
afgöras i sittande råd eller efter de flestes
röster derstädes, utan hvilka konungen enligt 1720
års R. F. § 20 egde att sjelf afgöra i närvaro af
2 riksråd, för kabinettsärenden, sannolikt efter
engelsk förebild. De utgjordes hufvudsakligen af
mål, som rörde tillsättningen af lägre ämbeten
eller eljest enskilda personer och ej inbegrepos
under riksens allmänna vårdande ärenden eller under
justitiesaker. Då med frihetstidens slut rådets rätt
att besluta upphörde och konungen egde sjelfständigt
besluta i regeringsärenden i allmänhet, voro sannolikt
de s. k. kabinettsärendena redan skilda från andra
regeringsärenden genom att behandlas och beredas
på ett mer summariskt sätt. Namnet har äfven efter
1809, långt fram i senare tider, användts för vissa
sådana ärenden, ehuru de föredragas i statsrådet
och der afgöras, t. ex. de i Justitiedepartementets
samt i Landt- och Sjöförsvarsdepartementens
statsrådsprotokoll särskildt sammanfattade
s. k. kabinettsärenden. Ett särskildt slag af
kabinettsärenden, hvilka hafva kabinettskarakter,
äro några ekonomiska mål, som röra hemliga utgifter,
hvilka föredragas inför konungen af ministern för
utrikes ärendena, utan att någon annan
statsrådsledamot tillkallas, och så kunna behandlas,
enär de ej röra rikets förhållande till främmande
makter. För de tillgångar, som användts för besörjande
af dylika och andra för den utländska ministerstaten
erforderliga utgifter, har nyttjats benämningen
kabinettskassa. Namnet kabinettsärenden har således
ej numera, utom i sistnämnda fall, den betydelse,
som ursprungligen inbegripits i ordet kabinett. De
ärenden, som, enligt nu gällande grundlagar, äro
undandragna behandlingen i statsrådet i dess helhet,
såsom fallet är med mål (ministeriella mål),
som angå rikets förhållande till främmande makter,
och med dem (kommandomål), som konungen i egenskap
af högste befälhafvare afgör, hafva aldrig benämnts
kabinettsärenden, ehuru de ministeriella målen beredas
i den departementsexpedition, som kallas Kabinettet
för utrikes brefvexlingen. Benämningen kabinett
har bibehållits, oaktadt numera denna expedition ej
mer än andra expeditioner är satt under någon mera
omedelbar uppsigt eller ledning från konungens sida,
till följd hvaraf regeringsbesluten i de ärenden,
som, der behandlas, hvilka ej häller ens kallas
kabinettsärenden, icke kunna anses vara i högre
grad uttryck för konungens personliga vilja och
således mera utgå från konungens kabinett än andra
regeringsärenden. H. L. R.
Kabinettet för utrikes brefvexlingen. Se Utrikes
departementet.
Kabinettsbefallningar. Se Kabinett, polit., statsr.,
sp. 1558.
Kabinettsformat. Se Kabinettsporträtt.
Kabinettsfråga. Se Kabinett, sp. 1559.
Kabinetts-justis [-sjystis], jur., ingripande af
statens öfverhufvud i rättskipningen. Benämningen
kommer deraf att ett dylikt ingripande ej sällan
egde rum genom befallningar gifna i regentens
kabinett. I äldre tider var ett sådant ingripande
i domstolarnas verksamhet icke sällsynt; i nutidens
konstitutionella stater deremot är kabinetts-justis
icke vidare tillåten, och domstolarnas sjelfständighet
samt oafhängighet af regenten och administrationen
äro vanligen i grundlag uttalade. Hvad Sverige angår,
innehåller Regeringsformens 16:de § förbud mot hvarje
slag af kabinetts-justis. L. A.
Kabinettskammarherre. Se Kammarherre.
Kabinettskassan (jfr Kabinett), den del af
Utrikesdepartementets budget, som omfattar de
anslag, hvilka årligen utgå från svenska och norska
statsverket (till 12/17 från det förra, 5/17 från det
senare) till aflöningar åt diplomatiske ämbets- och
tjenstemän såväl vid de Förenade rikenas beskickningar
i utlandet söm i Utrikesdepartementet i Stockholm.
Frågan om anslagen till denna kassa, den beryktade
kabinettskassefrågan, var vid 1840-41 års riksdag en
brinnande fråga och gjorde riksdagen "sekulariskt
märkvärdig". Till följd af åtskilliga kostsamma
ambassader m. m. hade kabinettskassans utgifter
en tid bortåt öfverskridit anslagen, men bristen
hade betäckts af medel från den under konungens
omedelbara disposition stående Kolonial- eller
Barthelemy-fonden. Då inkomsterna från Barthelemy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
