Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 17-18 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaiserswerth, stad i preussiska regeringsområdet Düsseldorf - Kaitom elf, biflod från högra sidan till Kalix elf - Kaj (Fr. quai, af Kelt. kae, stängsel, inhägnad plats), en vanligtvis af sten byggd mur långs stranden af en flod eller hamn - Kaja, sjöv., upplyfta ena nocken (ändan) af en rå el. dyl. - Kajaani, Johan Fredrik - Kajak, sjöv., en i Grönland och del andra polartrakter till fiske och kortare färder använd båt - Kajan l. Alikan, Corvus monedula, zool., hör till kråkfoglarnas familj och ordnignen tättingar inom foglarnas klass - Kajana. 1. Stad i Österbotten, Uleåborgs län, Finland - Kajana. 2. Landsförsamling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

process, hvilken räckte från 1596 till 1762. K.,
fordom fästning, intogs 1702 af Österrikare och
preussare under prinsen af Nassau-Saarbrücken och
förstördes, så att endast 8 personer af stadens
innevånare återstodo.

Kaitom elf, biflod från högra sidan till Kalix
elf, till hela sitt lopp belägen inom Gellivare
socken. Elfven upprinner vid riksgränsen, nära
riksröset Ivarsten, samt flyter med stridt lopp och
östlig hufvudriktning genom ödsliga fjälltrakter,
derunder bildande de båda af en fors förenade
fjällsjöarna Norra och Södra Kaitom, den förra vid
588, den senare vid 583 m. höjd och tillsammans af
35 km. längd. Hela vattendragets längd är 160 km.

Kaj (Fr. quai, af Kelt. kae, stängsel, inhägnad
plats), en vanligtvis af sten byggd mur långs stranden
af en flod eller hamn, vid hvilken fartyg förtöjas för
att lossa och lasta (ut- och intaga last). För detta
ändamål är en kaj försedd med förtöjningspollare och
ringar, lyftkranar, magasin samt nu för tiden ofta
med jernvägsspår. Fartyg, som begagna sig af kaj,
erlägga på de flesta platser en särskild afgift
(kajafgift, kajpenningar). R. N.

Kaja, sjöv., upplyfta ena nocken (ändan) af en rå
el. dyl. Samma manöver heter äfven toppa upp rårna,
såsom då fartyg skola ligga vid sidan af hvarandra,
passera vindbryggor etc., samt pika rårna, hvilket
sker i kryss, vid kungliga personers dödsfall. R. N.

Kajaani [kajani], Johan Fredrik, finsk historisk
författare, född d. 13 Sept. 1815 i Sotkamo,
blef student 1832, prestvigd 1842 och kapellan
i Piippola 1857. K. publicerade såsom bihang till
årgångarna 1839 och 1840 af den af E. Lönnrot utgifna
tidningen "Mehiläinen" en framställning af Finlands
historia, Suomen historia koetteeksi kerrottu,
hvilken väckte uppseende såsom den första på finska
språket. Sedermera fortsatte han sina historiska
studier med syfte att utgifva ett vidlyftigare
arbete under titeln Suomen historia, kertoi
lyhykäisessä järjestyksessä J. F. Kajaani (Finlands
historia i korthet framställd af J. F. K.), hvars
första del, omfattande hednatiden och medeltiden,
utkom 1846 och vann bifall för det enkla och klara
framställningssättet. K:s verksamhet afbröts genom
sinnesrubbning. M. G. S.

Kajak, sjöv., en i Grönland och en del andra
polartrakter till fiske och kortare färder



använd båt, täckt med skinn, som midtuti har en
öppning för roddaren. R. N.

Kajan l. Alikan, Corvus monedula, zool., hör till
kråkfoglarnas familj och ordningen tättingar inom
foglarnas klass. Hufvudet är ofvan
blåsvart, dess och halsens sidor samt halsryggen
ljusgrå, ryggen svart, undre kroppsdelarna
mörkgrå, vingarna och stjerten glänsande svarta
samt kroppslängden nära 34 cm. Kajan förekommer
allmänt i södra och mellersta Sverige, lefver
vanligen i större eller mindre kolonier samt
häckar i kyrktorn, klockstaplar, murar, ruiner och
ihåliga träd, hälst ekar. Mot hösten samlas kajorna
i flock, ofta tillsammans med råkor och kråkor,
samt ströfva då omkring under skrik och larm. En
del kajor stannar qvar hos oss, ej blott i Skåne,
utan äfven i Upland, under vintern, andra flytta till
sydligare land. Liksom sina samslägtingar är kajan
slug och skygg, men i allmänhet mycket lifligare
och snabbare i sina rörelser. Litet emellan låter
hon höra sitt något klagande läte, och der många
individer bo tillsammans, hålla de ofta i förening
ett förskräckligt oljud. Liksom andra kråkfoglar
förföljer kajan ifrigt roffoglar samt har benägenhet
att bortsnappa och gömma glänsande föremål. Hon
blir lätt tam och kan läras att eftersäga ord,
att komma, då man kallar henne, o. s. v. Kajans
födoämnen utgöras af maskar, larver, insekter, säd,
frukter och andra växtdelar, döda djur m. m. Boet
bygges af pinnar och qvistar; ofta finnas flere
rader bon bredvid hvarandra. Äggen äro 4 till 7,
blekt blågröna, med svartbruna och askgrå fläckar.
C. R. S.

Kajana (F. Kajaani). 1. Stad i Österbotten, Uleåborgs
län, Finland, belägen mellan Koivukoski och Ämmä fall
vid södra stranden af det strömdrag (Kajana å),
som afleder vattnen inom de i ö. liggande socknarna
till Uleå träsk, 10 km. från utloppet. Stadsplanen
upptager 15 har, men stadens hela afhysta område
utgör ej mindre än 14,800 har. Befolkningen är nästan
uteslutande finsktalande, 924 pers. (1881), inrymda i
106 boningshus. K. är en företrädesvis jordbrukande
stad; dess kommersiella och industriella betydelse
är ytterst ringa. Handlande finnas 12, ångbåtar
för fart på Uleå träsk 3 om tills. 61 tons och 47
hästkrafter. Af industriella inrättningar förtjena
att nämnas H. Renfors’ fabriker för pelterier,
fiskeredskap och slipade stenarbeten. Ämmä
vattensåg invid staden levererade år 1881 1,065
standert trävaror. Fordom hade stadsboarna en icke
obetydlig inkomst af att utför ofvannämnda forsar
nedforsla tjärubåtar, som österifrån färdades till
Uleåborg; men denna förtjenst upphörde, sedan först
trärännor och sedermera, 1846, slussar byggdes i
sagda forsar till lättande af genomfarten. Genom
dessa slussar passerade 1882 (27 Maj–30 Okt.) 1,617
farkoster. – Af läroanstalter finnas en af staten
underhållen tvåklassig finsk realskola med 9 och
en privat svensk-finsk flickskola med 26 elever. I
kyrkligt hänseende är K. kapell under Paltamo
pastorat. – K. anlades af grefve P. Brahe 1651 och
erhöll s. å. privilegier samt lydde i afseende å
förvaltningen under kommendanten på det derinvid
belägna Kajaneborg intill Karl XI:s reduktion,
hvarigenom staden underlades den allmänna
förvaltningen. – 2. Landsförsamling med 2,304
innev. (1881),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>