Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalkutta (Calcutta) - Kalkvatten - Kalkyl - Kall - Kall, Abraham - Kalla färger - Kalla omslag - Kallavesi - Kallblodiga ryggradsdjur - Kallbrand - Kallbräcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
William (fullbordad 1773). Staden är sedan 1870 försedd
med vattenledning. Bland undervisningsanstalter
i K. märkas 3 stats-colleges, med 1,263 lärjungar
(1873), samt 5 colleges, som med bidrag af regeringen
underhållas af missionssällskap och 1873 hade 305
lärjungar. Hela antalet skolor i K. var nämnda
år 260 (med 19,445 lärjungar). I 36 skolor (med
9,445 lärjungar) undervisades på engelska, i 220
på inhemska språk; 4 voro seminarier med 136 elever
af bägge könen. Af hela antalet lärjungar i dessa
skolor voro 47,7 proc. hinduer, 13,5 proc. kristna,
2,6 proc. muhammedaner och 36,2 proc. tillhörde
okänd religion. Utgifterna uppgingo till 25,011
pd st. Dessutom finnas en af staten underhållen
konstslöjdskola samt ett medicinskt college. Främst
bland enskilda undervisningsanstalter står La
Martinière (öppnad 1836). Bland föreningar och lärda
sällskap må nämnas det 1784 stiftade "Asiatic society
of Bengal" samt "Medical and physical society"
och "Agricultural and horticultural society". K:s
botaniska trädgård är en af de största på jorden. –
K. var förr till följd af sin ringa höjd öfver
hafsytan och de vattensjuka omgifningarna mycket
osundt, i synnerhet för européer, men dränering
af trakten m. fl. åtgärder hafva väsentligen
förbättrat sundhetsförhållandena. Af 251,039
pers., som 1873 vårdades på stadens sjukhus,
voro 48,4 proc. kolerapatienter. S. å. var
dödlighetsprocenten 25,82 per mille. Störst var
dödligheten i Jan., Nov. och Dec., minst i Juni och
Juli. Medeltemperaturen är omkr. 26° C. och årliga
regnmängden 1,67 m. – K. är säte för en betydande
industri. I och omkring staden voro 1880 ej mindre
än 280,000 pers. sysselsatta vid 4,800 väfstolar;
af jutevaror exporterade K. 1876 för 24 mill. kr.,
medan af oarbetad jute infördes för 51 mill. kr. För
ej länge sedan betraktades K. som den första
handelsstaden i Asien; och om Bombaj efter öppnandet
af Sues-kanalen sträfvar att intaga första platsen
i den österländska handeln, behåller Bengalens
hufvudstad icke dess mindre sin betydelse såsom
afsättningsort för Ganges-områdets rika produkter
och såsom mellanhand med Kina. Värdet af införseln
(bomullsväfnader och garn, metaller, spritdrycker
och salt) uppgick 1876–77 till 325 mill. kr. och af
utförseln (opium, ris, oljefrön, jute, te, indigo)
till 587 mill. kr. I hamnen inlöpte 1876 1,342 fartyg
om 1,214,718 tons och utgingo 1,355 med 1,206,643
tons drägtighet. Jernvägar sammanbinda K. med öfriga
delar af kejsaredömet. Från Howrah utgår "East Indian
railway" till Nordvestprovinserna och från Siáldah,
en östlig förstad till K., utgå "Eastern Bengal
railway" till Ganges’ och Brahmaputras förening samt
"South-eastern railway" till hamnen Canning vid
mynningsarmen Matlah. – K:s historia går tillbaka
till 1686, då engelske köpmän anlade ett faktori
vid Sutanati, en by vid Hugli inom det nuv. K:s
område. Efter en närbelägen, åt gudinnan Kali helgad
ort, vid namn Kali-Ghata, fick platsen namnet K. 1696
anlades ett fäste, det äldre Fort William, och
1700 köpte Ostindiska kompaniet af Aureng-Sibs
son Asim formligen byarna Sutanati, Kali-Ghata
och Gobindpur, hvarefter den nya stadsanläggningen
hastigt växte, trots dess osunda läge. 1756 intogs
K. af naboben af Bengalen, Suraj-ud-Dowlah, som i den
s. k. "Svarta hålan" instängde 146 fångar, af hvilka
123 dogo på en natt. Staden återtogs i Jan. 1757 af
öfverste Clive. 1773 blef den det britiska väldets
i Indien hufvudstad. I Dec. 1883 öppnades i K. den
första internationella utställning i Indien.
Kalkvatten. Se Kalk, kem.
Kalkyl, matem., räkning, beräkning. Ordet brukas äfven
såsom namn på särskilda grenar af den matematiska
analysen, t. ex. differential-kalkyl, residu-kalkyl,
variations-kalkyl. Ordet kommer af Lat. calculus,
liten (kalk-) sten. Romarna betjenade sig nämligen
af små stenar vid uträkningar, omröstningar m. m. –
Kalkylera, räkna, beräkna. G. E.
Kall, socken i Jämtlands län, Undersåkers
tingslag. Arealen 258,000 har. 2,074
innev. (1882). Annex till Undersåker, Hernösands
stift, Jämtlands vestra kontrakt. I socknen finnas
vid Kallströmmens utlopp ur sjön Jufveln lemningar
af Kallströms skans, hvilken uppfördes 1659 på
föranstaltande af guvernören Kl. Stiernskiöld och
ånyo iståndsattes under Karl XII:s tid, men under
frihetstiden lemnades att förfalla.
Kall, Abraham, dansk historiker, f. i Köpenhamn 1743,
teol. kandidat 1762, var universitetsbibliotekarie
1765–80 och blef professor i grekiska 1770 och i
historia 1781 samt etatsråd 1811. Död 1821. K. deltog
i stiftandet af "Selskabet for borgerdyd" (1785)
och "Borgerdydskolen" på Kristianshavn (1795). Han
var en utomordentligt lärd man och hade ett mycket
stort bibliotek, men författade endast mindre
afhandlingar. Hans Verdenshistorie (1776) var under
många år en mycket använd skolbok. K. utgaf 8:de och
9:de delarna af Suhms "Danmarks historie" (1806–12)
och lemnade andra vetenskapsmän god hjelp vid deras
arbeten. E. Ebg.
Kalla färger. Se Färg 2.
Kalla omslag. Se Omslag.
Kallavesi, en större insjö i Finland, Kuopio län,
sammanhänger medelst Haukivesi med Saima.
Kallblodiga ryggradsdjur, zool., kallas med ett
gemensamt namn de afdelningar af vertebraterna, som
hafva blodet föga eller icke varmare än det medium
(luft eller vatten), hvari djuren lefva. Orsaken
härtill ligger dels i blodets ofullständiga
syrsättning, beroende på andedrägtsorganens lägre
utveckling, dels på kroppsbetäckningen, som icke
qvarhåller den inre värmen. Till de kallblodiga
ryggradsdjuren, hvilka R. Owen sammanfattat i en
underprovins (klass) med namnet Haematocrya, höra
kräldjur, amfibier och fiskar. C. R. S.
Kallbrand, patol. Se Brand 2 och Embolus.
Kallbräcka, metallurg., kallas den oart, som
meddelas smidigt jern genom en halt af fosfor och
som hufvudsakligen karakteriseras af sådant jerns
egenskap att vara skört vid vanlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
