Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaloten - Kalott - Kalottister - Kalottpredikningarna - Kalotypi - Kalpak l. kolpak - Kalpi - Kalsenius, Andreas - Kalsonger - Kaltenborn, Karl, von Stachau - Kaltenmoser, Max - Kaltopp - Kaluga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket talrikt. Han uppehåller sig på trädens
grenar, i stenrösen och på murar. Hans föda
utgöres af allahanda leddjur. Om kaloten retas,
biter han häftigt omkring sig och släpper ej
hvad han en gång fått tag uti. I att klättra och
hoppa från gren till gren eger han stor färdighet.
C. R. S.
Kalott (Fr. calotte). 1. Rund, tätt till
hjessan slutande mössa utan skärm. Hos de flesta
österländska folk brukas denna hufvudbonad, ofta
omgifven med en turban. I Europa bars kalott under
17:de årh. i flere land, utom af andlige, äfven af
magistratspersoner, lärde, jurister och borgare. Såsom
del af ämbetsdrägten bäres den numera blott af de
romersk-katolske presterna, hvilka till följd af
den påbjudna tonsuren hafva hjessan kal. Färgen på
kalotten öfverensstämmer hos dem med kaftanens: det
lägre presterskapets är svart, biskoparnas violett,
kardinalernas röd, påfvens röd med hermelinsbräm. –
2. Anat. Se Hufvudskål, sp. 4. – 3. Byggnadsk., den
öfre, runda delen eller hjessan af en på svicklar
eller öfver en s. k. tambur uppförd kupol. Se Hvalf,
sp. 135. – 4. Matem. Se Sferisk kalott. 3. Upk.
Kalottister (Fr. Le régiment de la calotte),
ett humoristiskt sällskap, som i början af 18:de
årh. stiftades i Paris af några spefoglar vid
Ludvig XIV:s hof. Satiriska kallelser att vara
medlemmar i detta sällskap utfärdades till personer,
som gjort sig kända för någon dumhet, dårskap
eller besynnerlighet, något snedsprång eller någon
afvikelse från konvenansen inom sällskapslivet eller
literaturen. Detta påtvungna ledamotskap delgafs
medelst diplom, som medgaf den nyintagne rätt att
bära en kalott för att skydda sitt klena hufvud
mot yttre inflytelser. Sällskapets vapen var prydt
med dåraktighetens sinnebilder, såsom bjellror,
väderflöjlar och fjärilar, samt devisen: c’est
régner que de savoir rire ("att förstå att skratta
är att vara kung"). Oaktadt sällskapets öfvermod,
som ej skonade ens de högst ställda personer,
blef det en modesak att vara medlem deraf, och det
var i synnerhet betydande män, som inskrefvos,
bl. a. "Regenten", Ludvig XV, kardinal Fleury,
Dubois, Law, Voltaire, Fontenelle, Grécourt. Efter den
ursprunglige stiftarens, Aymons, död (1751) råkade
sällsiapet småningom i glömska. Jfr "Mémoires pour
servir à l’histoire de la Calotte" (4 bd, 1752). –
Kalott-välde (Fr. régime de la calotte), prestvälde
(under restaurationen i Frankrike).
Kalottpredikningarna, satirer öfver predikosättet
hos en del af frihetstidens predikanter, författade
och i hofkretsen föredragna af O. v. Dalin (se d. o.,
sp. 798).
Kalotypi (af Grek. kalos, skön, och typos,
prägel, tryck) kallade Fox Talbot sitt 1839
uppfunna förfaringssätt att framställa varaktiga
fotografiska bilder på dertill prepareradt
papper (jfr Fotografi). Kalotypien, som äfven
blifvit kallad talbotypi, uppfanns kort före
daguerreotypiens definitiva framträdande och
oberoende af densamma. Framför daguerreotypien hade
den det företräde att dess bilder efter behag kunde
mångfaldigas.
Kalpak l. kolpak (Fr. colback, af Turk. kolbak), ett
slags hög tatarisk lamskinnsmössa; turkisk pelsmössa;
ungerske husarernas och franske hästjägarnas
pelsmössa, formad lik en omvänd, stympad kon;
den öfverst i tyska arméns björnskinnsmössor fästa
tygsnibb, hvars färg angifver regementet. I ungerska
nationaldrägten utgör den från Turkiet komna kalpaken
likaledes en beståndsdel.
Kalpi, stad i distriktet Jalaun, Nordvestprovinserna
af britiska Indien, är beläget på högra stranden af
floden Djamna och räknar omkr. 22,000 innev. Staden är
i synnerhet af vigt såsom stapelplats för en ansenlig
mängd bomull, som från vestra Indien föres ned mot
Ganges. Vid K. besegrade Hugh Rose 1858 en upprorisk
styrka af 10,000 man. S. A. L.
Kalsenius, Andreas, biskop, född i Söderbärkes
prestgård i Dalarna d. 1 Nov. 1688, dotterson till
biskopen N. Rudbeckius och halfbroder till sin
företrädare, Nils Barchius, inskrefs såsom student
i Upsala redan 1697 och blef filosofie magister
1713. Han prestvigdes 1716, blef s. å. pastor
vid Dalregementet och bevistade kampanjen i Norge
1718. År 1720 utnämndes han till andre pastor vid
Lifdrabantkåren samt e. o. hofpredikant, förordnades
1725 till prseses i hofkonsistorium och blef 1728
öfverhofpredikant. 1730 blef han pastor primarius
och ordförande i stadskonsistorium samt vardt
s. å. teol. doktor i Greifswald. 1733 utnämndes han
till biskop i Vesterås. Han räknas till detta stifts
mest nitiske och gagnelige biskopar, men väckte för
sin noggranhets och stränghets skull mera fruktan än
kärlek. K:s namn är fäst vid en teologisk professur
(i kyrkohistoria), som han stiftade i Upsala, till
hvars akademi han äfven skänkte Sätra helsobrunn
med tillhörigheter jämte ett penningekapital till
understöd och lindring för fattige sjuka. – Död d. 24
Dec. 1750.
Kalsonger (Fr. caleçons, af Ital. calzoni, byxor,
af calza, strumpa), lätta benkläder att bära närmast
kroppen. De brukas af bägge könen.
Kaltenborn, Karl, friherre von Stachau, tysk
rättslärd, f. 1817, d. 1866, var 1852–64 professor i
tysk och allmän rätt i Königsberg och utnämndes 1864
till kurhessiskt legationsråd. Hans förnämsta verk
är Grundsätze des praktischen europäischen seerechts
(1851).
Kaltenmoser, Max, tysk genremålare, son till
den omtyckte genremålaren Kaspar K. (f. 1806,
d. 1867), föddes 1842 i München, vid hvars akademi
han studerade. Han gjorde sina studieresor i Schwaben
och Tyrolen, uppehöll sig en vinter i Nizza och har
utfört genrebilder ur hvardagslifvet, såsom Farfars
förmaning, Hittebarnet, Födelsedagen, Tärningspelare,
En improviserad kägelbana o. s. v.
Kaltopp, sjöv., den ofvanför öfversta staget
varande kala delen af en stångtopp, på hvars spets
flaggknappen sitter. På större örlogsfartyg ligger
tågvirket (godset) tätt upp under flaggknappen,
hvilket ofta såsom ett kännetecken skiljer
örlogsfartyget från kofferdimannen. R. N.
Kaluga. 1) Guvernement i Stora Ryssland, omgifves
af guvern. Moskva, Tula, Orel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
