Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrona - Karlskrona län - Karlskrönikan l. Nya krönikan - Karlskyrka - Karlslund - Karlslunda - Karlsruhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppföra en större donjon; men denna kom aldrig till
utförande, utan anlades der i stället några mindre
jordbatteirer till försvar för vestra inloppet. Till
landsidans försvar uppgjordes också ganska vidlyftiga
planer, som ej häller blefvo utförda. – År 1820
framlades en plan att sätta de gamla befästningarna
åt sjösidan i mera tidsenligt skick och, der sådant
behöfdes, öka deras styrka. Enligt denna plan
skulle Kungsholms fästning ombyggas, Drottningskär
iståndsättas, en ny skans i enlighet med den äldre
försvarsplanen anläggas på Hästholmen samt för det
inre försvaret åtskilliga torn och batterier uppföras
på åtta särskilda holmar och skär. Grundtanken af
ett yttre och ett inre försvar gjorde sig således
fortfarande gällande. Sedan denna ombyggnad af
Kungsholms fästning på 1850-talet var afslutad,
uppfördes, för det inre reddförsvaret, afvikande
från förslaget, endast två torn, Kurrholmen och
Godnatt, hvarefter en mindre skans uppfördes på
Vestra Hästholmen. – Emellertid funnos de sålunda
utförda befästningarna snart otillräckliga att
motstå sjöartilleriets alltmera växande makt,
hvarför genomgripande förändringar och förstärkningar
föreslogos af 1867 års befästningskomité. Dessa kommo
väl ej i oförändradt skick till utförande, men lades
dock till grund för den i afseende på kostnaden något
billigare plan, som utarbetades 1870, och hvilken
sedan blifvit följd vid de nu afslutade arbetena.
I sitt nuvarande skick utgöras K:s befästningar
af följande försvarsanordningar. Mellan de öar,
som omgärda stadens redd, sträcker sig en kedja af
starka stenförsänkningar, i hvilka finnas tvänne
inseglingsrännor, en större vid södra inloppet,
försvarad af Kungsholms fästning (Drottningskär
är såsom fästningsverk slopadt), och en mindre
vid vestra inloppet, försvarad af skansen å Vestra
Hästholmen. Sjelfva inseglingsrännorna skola vid
krigstillfälle spärras med minor. Kungsholms
fästning, som till sin södra del undergått en
fullständig ombyggnad, företer i plan en ganska
oregelbunden form. Söderut, mot hafvet, äro vända
trenne starkt profilerade fästningslinier, bestyckade
med pansarbrytande kanoner å öppen vallgång. Å
fästningens vestra sida ligga ett för flankering af
försänkningslinien och inseglingsrännan afsedt,
något tillbakadraget pansarbatteri samt en starkt
profilerad linie, från hvars öppna vallgång sundet
kan i sned riktning beskjutas. Östra sidan utgöres
af en lång rak linie, som vänder sin eld mot Tjurkö
och mellanliggande sund. Mot norr (ryggsidan) är
fästningen sluten af en fristående mur och en två
våningar hög donjon, båda qvarstående delar af den
gamla fästningen. Stormfriheten åstadkommes dels
genom torra grafvar, flankerade af kaponierer, dels
och i synnerhet genom en på omkr. 60 m. afstånd från
stranden rundt om anfallsfronterna dragen stenjeté,
hvarigenom sålunda bildas en af fästningens frontala
eld beherskad våt graf, hvilken hindrar båtar att
lägga till vid stranden. – Rörande skansen på Vestra
Hästholmen se Hästholmen. Mot landsidan utgöras
försvarsanordningarna af en mellan Vämmö
och fastlandet upprensad bred våt graf,
flankerad af ett litet starkt fäste på Koholmen
och frontalt beskjuten från de bakom liggande
Oskarsvärnslinierna, hufvudsakligast öppna jordverk.
K. S. L. H. O. A. B.
Karlskrona län. Se Bleking.
Karlskrönikan l. Nya krönikan kallas en på knittelvers
affattad framställning af Sveriges historia under
åren 1389–1452. Skriften är den vidlyftigaste af de
s. k. rimkrönikorna och tydligen författad af någon
samtida, som stått händelserna nära. Hvem författaren
varit känner man icke; en gammal, men fullkomligt
obestyrkt uppgift nämner en för öfrigt okänd
Laurentius Arosiensis såsom krönikans upphofsman. I
stil och språk är Karlskrönikan underlägsen sin
föregångare, Gamla Krönikan, men i innehållets vigt
och rikedom öfverträffar hon denna. Åt berättelsens
tvänne förnämste hjeltar, Engelbrekt och Karl Knutsson
(efter hvilken krönikan har sitt namn), egnas en
uppriktig beundran, som i afseende på den senare
till och med öfvergår till partiskhet. Tydligast
framlyser detta i de kort efter författandet gjorda
ändringarna och uteslutningarna i den ännu befintliga
originalhandskriften af år 1452 (i K. biblioteket
i Stockholm). G. E. Klemming har utgifvit den i sin
samling af "Svenska medeltidens rimkrönikor" (1866).
Karlskyrka. 1. Socken i Stockholms län. Se Söderby Karl.
– 2. Socken i Vestmanlandslän. Se Kung Karl.
– 3. Se Oppeby.
– 4. (Egentl. Storamiralen prins Karls
kyrka). Se Loftahammar.
Karlslund, gods i Längbro och Ansta socknar af Örebro
härad och län, utgör 7 1/6 mantal, med en areal af 699
har inrösnings- och 667 har afrösningsjord. Till
egendomen höra 1 vattenqvarn med 10 par stenar och
3 grynverk, tegelbruk och benstamp. Vid K. skall det
första gasverket i Sverige anlagts. Taxeringsvärdet
utgjorde 1881 328,600 kr. Gården, som ligger
vid Svartån på en höjd med vidsträckt utsigt,
är synnerligt väl byggd, med en stor, slottslik
manbyggnad. Godset egdes på 1700-talet af slägten
Günther, och manbyggnaden uppfördes af löjtnanten
K. E. Günther (d. 1815); sedermera tillhörde den
efter hvarandra bröderna grefvarna Karl Henrik
och August Anckarsvärd samt såldes af den senare
till statsrådet J. Wærn, generalmajoren friherre
C. H. Leuhusen och bruksegaren G. E. af Geijerstam,
hvarefter det 1874 såldes till grosshandlaren
i Malmö J. H. Dieden, hvars son, nuv. egaren,
vice häradshöfding Th. Dieden, ärfde det 1879.
B. S.
Karlslunda, socken (f. d. Arby kapell) i Kalmar län,
Södra Möre härad, med 1,927 innev. (1882). Annex till
Arby, Kalmar stift, Södra Möre kontrakt.
Karlsruhe. 1. Krets i storhertigdömet
Baden. Areal 1,527 qvkm. 272,443 innev. (1880), deraf 148,269
protestanter. – 2. Hufvudstad i storhertigdömet Baden,
8 km. ö. om Rhen, vid den till största delen af ek
och barrskog bestående Hardtwald, som nästan omsluter
staden. 49,998 innev. (1880), deraf något mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
