Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolingiska sagokretsen, Frankisk-karolingiska sagokretsen eller Karlssagan - Karolinsk, som har afseende på någon regent med namnet Karl - Karolinska mediko-kirurgiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karlamagnús och kappa hans." Redan med kristendomens
införande i Norden hade Carolus Magnus blifvit
framställd såsom idealet af en kristen riddersman,
och Olof den helige döpte efter honom sin son
till Magnus, ett namn, som sedan blef så allmänt
i Norden. Enligt G. Storm har sannolikt England
varit mellanled mellan de franska dikterna och
Karlamagnussagan, något, som bevisligen egt rum i
afseende på andra sagoöfverflyttningar. Den norske
öfversättaren har säkerligen ej haft framför sig
något original, innehållande just de berättelser,
som utgöra Karlamagnussagan; i alla händelser är
någon sådan samling ej nu känd. Han måste derför
anses såsom ordnare och bearbetare af det, som i
sagans hemland utgjordes af spridda dikter, krönikor
och sägner. I afseende på Karlamagnussagans form
råder samma förhållande som i afseende på den öfriga
norska öfversättningsliteraturen. Denna blef nämligen
alltifrån början ("Tristansagan", öfversatt 1226,
var, så vidt man vet, det första af romantikens
importerade alster) afklädd originalens poetiska drägt
och omstöpt i prosaform, antagligen emedan man vid
öfversättningsperiodens början (omkr. 1225) redan
hade en inhemsk klassisk prosaliteratur att ansluta
sig till såsom mönster. – Den norska "Karlamagnús
saga" föreligger i två skilda bearbetningar: en äldre,
från förra hälften af 13:de årh. (i handskrift,
dock ej äldre än 14:de årh:s senare hälft), och en
yngre, från slutet af 13:de eller början af 14:de
årh. (handskrift från slutet af 17:de årh.). Ett
fragment, som knappast är yngre än midten af 13:de
årh., förvaras f. n. i Norska riksarkivet.
Af den svenska Karlamagnus krönika äro större fragment
bevarade i handskrifter från 15:de årh. (den äldsta,
från omkr. 1450, visar tillbaka på en ännu äldre
kodex). De utgåfvos 1847 (efter af J. E. Rietz tagna
afskrifter) af E. S. Bring.
Den danska Keyser Karl Magnus krönike finnes numera
qvar endast i en handskrift, gjord i Börglum kloster
1480 (nu i Kongl. bibi. i Stockholm), och trycktes
efter en från denna tagen afskrift 1508 eller 1509 (ej
1501) i Köpenhamn hos Gottfred af Ghemen (ett enda,
defekt exemplar finnes i behåll och tillhör Upsala
universitetsbibliotek), efter hvilken upplaga den å
nyo utgafs 1534, ehuru i en något omarbetad form,
af Kr. Pedersen (sedermera flere gånger omtryckt,
senast 1856 af C. J. Brandt). Den svenska och
den danska versionen stå i nära slågtskap och äro
tydligen utgångna från samma källa. Troligen har
den förra af dem blifvit öfverflyttad från norska (en
del språkliga egenheter finner sin förklaring endast
genom att uppfattas såsom missförstådd fornnorska),
hvaremot den danska krönikan genom vissa språkformer
pekar på en svensk källa, af hvilken den dock befinnes
vara en förkortad och tämligen fri bearbetning. Bägge
härstamma från den ofvannämnda äldre redaktionen af
den norska bearbetningen. Den tryckta danska krönikan
nådde inom kort till Island och öfversattes derstädes
på 1600-talet till isländska.
Denna nyisländska Karlamagnússaga förvaras i
Kongl. Bibi. i Köpenhamn i en handskrift, af hvilken
en afskrift 1691 togs för Kongl. bibi. i Stockholm. –
Jfr G. Paris: "Histoire poétique de Charlemagne"
(1865), och G. Storm: "Sagnkredsene om Karl den store
og Didrik af Bern hos de nordiske folk" (1874). E. G.
Karolinsk (af Lat. Carolus, Karl), som har afseende
på någon regent med namnet Karl. Så t. ex. äro de
s. k. Karolinska böckerna (se Carolini libri)
uppkallade efter kejsar Karl den store. Lunds
universitet kallas det karolinska efter Karl X, liksom
den gamla, först mot slutet af 1700-talet nedrifna
akademibyggnaden i Upsala bar namnet "Academia
Carolina" efter Karl IX. I Sverige hänför sig dock
ordet karolinsk företrädesvis till Karl XII.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet är en i
Stockholm befintlig medicinsk högskola, motsvarande
de medicinska fakulteterna vid universiteten i
Upsala och Lund. Enligt de för institutet gällande
stadgar af d. 13 Nov. 1874 skall detsamma "med
medicinska fakulteterna i Upsala och Lund deltaga
i läkarebildningen, såväl den teoretiska som den
praktiska, samt, lika med nämnda fakulteter, ega att
anställa såväl teoretisk medicinsk, eller medicine
kandidat-examen, som praktisk medicinsk, eller
medicine licentiat-examen; hvarjämte institutet
eger att bedöma och afgifva vitsord öfver de
afhandlingar, hvilka af medicine licentiater, för
vinnande af medicine doktors grad, vid institutet
utgifvas och offentligen försvaras". Institutet
står under öfverstyrelse af kanslern för Upsala
universitet. Statuten för universiteten i Upsala och
Lund skola för institutet och dess öfverstyrelse,
vid förvaltningen af institutets angelägenheter,
gälla till efterrättelse i alla de delar, som på
institutet ega tillämplighet, och om hvilka ej i dess
stadgar är annorlunda förordnadt. Institutets styrelse
utgöres af dess lärare-kollegium, hvari institutets
inspektor är ordförande och institutets dekanus vice
ordförande. De ekonomiska angelägenheterna handhafvas
närmast af ett förvaltningsutskott. Inspektor väljes
af och bland lärare-kollegiets ordinarie ledamöter;
valet gäller för en tid af 3 läseår, men åtgående
inspektor kan omväljas. Dekanus utses årligen efter
fullmaktsålder bland kollegiets ordinarie ledamöter. –
Till beredande af klinisk undervisning och praktisk
öfning skola för de studerande vid institutet följande
offentliga sjukinrättningar vara tillgängliga:
Serafimer-lasarettet, Allmänna barnhuset, Allmänna
barnbördshuset, Stockholms stads och läns kurhus
samt Hospitalet för sinnessjuka vid Stockholm. Hvar
och en, som önskar begagna sig af undervisningen,
skall förete betyg öfver att han aflagt antingen
godkänd mediko-filosofisk examen eller ock filosofie
kandidat-examen, i hvilket senare fall han bör hafva
i denna examen undfått vitsord om minst godkända
insigter i de ämnen, uti hvilka sådant är för
mediko-filosofiska examen föreskrifvet, eller ock
genom särskildt förhör visat sig hafva förvärfvat
sådana insigter, som deremot svara; hvarjämte den,
som vill antagas till tjenstgöring vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
