Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karsten, 4. Hermann - Karsten, 5. Gustav - Karsten, Kristofer Kristian - Karsten, Peter Adolf - Karstorp - Karstula - Karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
academie", 1847), Chemismus der pflanzenzelle (1870) och
Fäulniss und ansteckung (1872) samt det omfattande
verket Deutsche flora: Pharmaceutisch-medicinische
botanik (1880–83). – 5. Gustav K., fysiker, son till
K. 3, f. 1820, blef docent i Berlin 1845, professor
i fysik och mineralogi i Kiel 1848 och 1859 derjämte
chef för justeringsväsendet i Elbehertigdömena,
hvars af honom genomförda organisation tjenat såsom
mönster för justeringsväsendet i hela Tyskland. K.,
som författat flere vetenskapliga arbeten,
redigerade 1847–53, i förening med W. Beetz,
"Die fortschritte der physik" och utgifver sedan
1856 jämte andre fackmän "Allgemeine encyclopädie
der physik". – Han har derjämte ifrigt deltagit i
det politiska lifvet. 1867–72 var han ledamot af
preussiska landtdagens andra kammare och blef 1877
medlem af tyska riksdagen, der han slöt sig till
fortschritt-partiet.
Karsten, Kristofer Kristian, operasångare, föddes i
Ystad d. 9 Sept. 1756. På genomresa till Berlin fick
enkedrottning Lovisa Ulrika 1771 höra K. i Ystad
och blef så intagen af hans röst, att hon skaffade
honom tillfälle att i Stockholm studera musik,
hvarefter han uppträdde vid den nybildade operan
först som korsångare, sedan (1776) som debutant i
operaballetten Adonis, det senare med sådan framgång,
att han 1777 sändes till Köpenhamn för att under
Potenza utbilda sin sångkonst. Efter återkomsten
uppträdde han d. 26 Jan. 1778 med stormande bifall
såsom Bore i prologen till Naumanns "Amphion",
och derefter blef han under sin långa artistbana
sångscenens förnämsta prydnad samt var, efter allt
att döma, en af de utmärktaste sångare, som någonsin
beträdt denna scen. Vid operans indragning, 1806,
blef K. afskedad, men erhöll pension och fortfor
ända till 1821 att spela då och då mot särskildt
arvode. "K. utmärkte sig icke allenast genom sin rösts
sällsynta renhet och skönhet, utan äfven genom dess
stora omfång. Hans deklamation var förträfflig. Äfven
som skådespelare berömdes han, hufvudsakligen för
sin vackra, imponerande figur och ädla hållning"
(Höijer). Största lycka gjorde han såsom Christiern
i "Gustaf Vasa", Achilles i "Iphigenie i Auliden"
och Oedip. Han fick 1791 hofsekreterares titel och
utnämndes sedan till förste hofsångare. Död d. 7
Aug. 1827. A. L.
Karsten, Peter Adolf, finsk botanist, f. i Merimasku
kapell (Egentliga Finland) d. 16 Febr. 1834, blef
student i Helsingfors 1856, fysisk-matematisk kandidat
1857 och licentiat 1860. Efter att hafva förestått
flere skoltjenster utnämndes han 1864 till lektor
vid Mustiala landtbruksinstitut. I en mängd skrifter
har K. lemnat af kännare högt skattade bidrag till
utredande af Finlands, Skandinaviens och Rysslands
svampflora. De vigtigaste bland dessa arbeten äro
Monoyraphia pezizarum Fenniae (1869), Mycoloyia
fennica (4 bd, 1871–79), Rysslands, Finlands och
den skandinaviska halföns hattsvampar (1880 ff.),
Fungi Fenniae exsiccati (1861–70). R. T-dt.
Karstorp. Se Karlstorp.
Karstula, socken af Laukas härad och domsaga,
Vasa län, Finland. Arealen 1,600 qvkm. Befolkningen
finsk, 6,357 pers. (1881). K. är t. v. kapell under
Saarijärvi, men skall afskiljas till konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Borgå stift, Jyväskylä
prosteri. – Nära kyrkan i K., vid Pääjärvi sjö,
stod d. 21 Aug. 1808 ett slag mellan finska och
ryska trupper. Major O. H. von Fieandt, som hade till
uppgift att på vägen Lintulaks–Jyväskylä skydda den
vid Lappo stående finska arméns venstra flygel, ryckte
med 1,700 man fram till bron vid K., bakom hvilken
han tog ställning. Den mot honom på samma väg stående
ryske generalen Vlastov gick d. 21 Aug. till anfall
och förde en del af sina 5,000 man på skogsvägar i
ryggen på Fieandt, till följd hvaraf dennes trupper,
som efter en ihärdig strid anträdt återtåg, råkade i
fullständig oordning och förlorade 600 man. Fieandt
gick tillbaka till Lintulaks. Vid underrättelsen om
nederlaget ansåg Klingspor hela fälttåget förloradt.
O. I. C. O. N.
Karta (af Lat. charta, pappersblad). 1- Se Charta
och Stämpelpapper. – 2. En afritning, i förminskad
måttstock och på ett plant papper, af en större
eller mindre del af jordens yta. Är området mycket
litet och omfattar t. ex. endast en hustomt eller
grunden för ett hus, kallas kartan planritning eller
grundplan. Bland ritningar till en husbyggnad äro
planritningarna eller grundplanerna af våningarna
detsamma som "kartor" enligt vanligt språkbruk, då
deremot de vertikala genomskärningsritningarna och
fasadritningen motsvara hvad som i fråga om större
områden kallas profilritningar eller profiler. –
En modell i förminskad skala af ett hus motsvaras
i geografien af en "jordglob" och allra närmast
af en "reliefglob", med bergen upphöjda. Öfver
bergstrakter gör man också i gips eller annat ämne
modeller l. reliefer i förminskad skala. Om sådana
fotografieras, så att fotografiens papper motsvarar
modellens grundyta, får man en åskådlig
höjdkarta (se d. o.). Sålunda är en höjdkarta intet annat
än en plankarta, å hvilken markens relief, eller
höjderna, äro nedplattade eller nedprojicierade. En
plankarta öfver Schweiz får enahanda utseende som
en plankarta öfver Polen; men när man derefter på
plankartan öfver Schweiz med något ritsätt söker
att framställa bergshöjderna, får kartan namn af
höjdkarta. Man plägar också i geografiska atlaser
kalla höjdkartor för fysiska kartor, till skilnad från
politiska, d. v. s. grundplaner utan höjdteckning,
men med gränser för olika land, förvaltningsområden
o. d. – Vidare skiljer man mellan geografiska,
topografiska och geometriska kartor. Skilnaden mellan
dessa är ganska sväfvande och beror kanske mest på
kart-områdets storlek. En karta öfver en verldsdel
eller ett rike är geografisk, en karta öfver ett härad
eller en socken blir topografisk, men en karta öfver
en provins eller ett län kan kallas såväl topografisk
som geografisk, och en karta öfver en socken kan lika
väl benämnas geometrisk som topografisk. Dock ligger
ej skilnaden mellan dessa tre olika slag af kartor
endast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
