Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kateketpredikningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af jesuiterna, hvilka också gingo i spetsen för den
mot all mensklig utveckling fientliga rörelse, som
bär den katolska reaktionens namn. Med inqvisitionen
såsom vapen och med hjelp af ifriga katolska konungar
och furstar började jesuitismen tidigt en på många
ställen framgångsrik fejd mot protestantismen,
öfverallt framkallande förföljelser och blodiga krig,
som fylla Europas historia ända till midten af det
17:de årh. I denna de olika verldsåskådningarnas
kamp, som i grunden var en enda, om ock förd på
skilda håll, uppehålles den katolska reaktionen af
det habsburgska huset i Tyskland och Spanien, Polens
konungar, Guiserna i Frankrike och alla Europas
ifrigaste katoliker, under det att evangeliets sak
försvaras af England under Elisabet, Holland under
de store Oranierna, Frankrikes hugenotter, Tyska
rikets protestanter och de skandinaviska landen,
till dess att protestantismens framtid tryggas genom
Gustaf Adolfs segrar. Med westfaliska freden, 1648,
afslöts hvad man kunde kalla den katolska reaktionens
stora tidehvarf. Jesuitismens mål var visserligen ännu
icke hunnet, men säkert var det, att protestantismen
blifvit skjuten inom trängre gränser. I sjelfva
verket fortsatte denna reaktion äfven under de
följande tiderna sin kamp mot den religiösa och
politiska friheten, hvarom t. ex. vittnar Frankrikes
historia under Ludvig XIV, likasom Englands under
de sista Stuartarna. Under det 18:de årh. var det
också lätt att spåra dess verksamhet, i synnerhet
bland de romanska folken, ehuru den oppositionella
tidsandan under "upplysningens" århundrade till
sist hejdade reaktionen i dess framfart genom att
framtvinga jesuitordens upphäfvande, 1773. Det blef
ett stillestånd på några årtionden, om det ens
blef detta. Jesuitismen och klerikalismen lefde
qvar alltjämt, och deras tankar på katolicismens
slutliga seger och den moderna statens underordnande
under påfvekyrkan jordades ej genom Klemens
XIV:s bulla. Under folkens allmänna trötthet
efter Napoleons fall började nästan öfverallt den
politiska och religiös-kyrkliga reaktionen fira
sina orgier. "Tronen" och "altaret" sökte stödet
hos hvarandra. Jesuitorden lefde upp igen (1814) och
står än i dag som fordom i spetsen för "den katolska
reaktionen" inom de romersk-katolska landen samt
lemnar ej häller ur sigte sitt tysta och stundom
framgångsrika arbete bland protestantiska folk. Den
beherskar Vatikanen, dikterar påfliga encyklikor och
leder de ultramontana eller klerikala partiernas
verksamhet inom flere af Europas stater. Den är
en afgjord fiende till den nya tidens anda och det
moderna samhället samt har derför kallat upp till
en förbittrad strid mot sig alla dem, som vilja
åt menskligheten betrygga den andliga odlingens,
den religiösa och politiska frihetens välsignelser.
Hjr.
Katolskt majestät, katolsk konung. Titeln "katolsk
konung", som alltifrån kyrkomötet i Toledo år 589
hade burits af flere spanska konungar, tillerkändes
af påfven Alexander VI såsom en stadigvarande
hedersbenämning åt
Ferdinand V, "den katolske", af Aragonien och
hans gemål Isabella, "den katolska", af Kastilien
samt deras efterträdare på Spaniens tron. Genom
inqvisitionens återinförande i Spanien (1480) samt
morernas och judarnas utdrifvande (1492) ådagalade
Ferdinand och Isabella sitt nit om den katolska
kyrkan.
Katona, István, ungersk historieskrifvare,
f. 1732, d. 1811, var professor vid jesuitordens
ungerska läroanstalter och derefter kustos för det
ärkebiskopliga biblioteket i Kalocsa. Han gjorde
vigtiga samlingar till Ungerns historia samt skref
Historia critica primorum Hungariae ducum (1778)
och Historia critica regium Hungariae (1779–97).
Katoptrik (af Grek. katoptrizein, återspegla), fys.,
den del af optiken, som handlar om ljusets regelbundna
återkastning l. reflexion. L. A. F.
Katrineberg, kapellförsamling i Gefleborgs
län, Södra Helsinglands vestra tingslag. 599
innev. (1883). Kapellförsamlingen lyder under Bollnäs
pastorat, Upsala ärkestift, Helsinglands vestra nedre
kontrakt. – Inom församlingen ligger vid Bresiljeån,
nära gränsen till Hanebo socken och Gestrikland,
bruksegendomen Katrineberg, med underlydande hemman
taxerad till omkr 65,000 kr. Bruket privilegierades
1764 och tillhör sedan slutet af 1700-talet de
s. k. Ockelboverken.
Katrineholm. 1. Jernvägsstation vid de der
förenade Vestra och Östra stambanorna, i
Stora Malms socken, Södermanlands län, 134
km. från Stockholm, 324 km. från Göteborg
och 48 km. från Norrköping. Postkontor,
telegrafstation, gästgifvaregård, tingsställe,
en större snickerifabrik samt flere handlande
och handtverkare. Före jernvägens anläggning var
platsen nästan obebodd och utgjorde en del af en
under Eriksberg lydande herregård K., vid Näsnaren,
3 km. från stationen, men har nu ett köpingslikt
utseende och en egen municipalstyrelse af 5 personer
samt omkr. 800 innev. – 2. Fideikommissegendom i
Jönköpings län, med hufvudgården, K., 3 mtl, belägen
i Marbäcks socken vid Svartån, nära sjön Ralången och
Östra stambanan. Godset omfattar 15 3/4 mtl i Marbäcks
socken, 2 1/4 mtl i Bredestads socken, 3 5/8 mtl i
Tånnö socken och 4 mtl i Hångers socken, hvarjämte
fideikommissinnehafvaren med samma rätt eger godsen
Askeryd och Bordsjö (hvilket i mer än 500 år tillhört
Bondeätten), 16 1/8 mtl, i Askeryds socken. Sammanlagda
taxeringsvärdet för dessa inom samma län belägna
fastigheter, 41 3/4 mtl, var 1880 873,000 kr. –
K. hette förr Horsnäs och skall på 1300-talet
hafva tillhört Bo Jonsson (Grip). På 1500-talet
egdes det af Matts Larsson Kafle samt kom med hans
dotter Märta till Erik Eriksson Ulf, hvars son Johan
Eriksson Ulf (till Horsnäs) 1625 introducerades på
riddarhuset. Sedan det efter dennes död köpts af
Elsa Cruus, gift med riksrådet frih. Krister Bonde,
gjorde sonen frih. Krister Bonde Horsnäs, Bordsjö,
Kunhult och Hästeryd (sedermera bortbytt mot Herrestad
och Askeryd) 1712 till fideikommiss för sin kusins son
grefve Gustaf Bonde till Björnö och lät kalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
