Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skog och buskar bevuxna kanterna af öppna fält,
stepper och öcknar. Om dagen ligga de merendels
stilla, men äro i rörelse nattetid för att söka
sitt rof, hvilket de bemäktiga sig icke genom öppen
jagt, utan medelst list. De smyga sig eller krypa,
dolda, så nära detsamma, att de kunna nå det med
ett eller några långa språng. Stundom lägga de sig
i försåt på sådana ställen, dit djur, som de pläga
bemäktiga sig, komma på bestämd tid för att äta eller
dricka. Kattdjurens rof utgöras nästan uteslutande
af varmblodiga och lefvande djur, och de större bland
dessa bita de merendels i halsen för att först dricka
det ur halspulsådrorna utströmmande blodet, hvarefter
de förtära köttiga och blodrika delar. Vanligen släpa
de sitt byte till någon afsides belägen plats för att
i ro förtära det. Efter att hafva mättat sig draga
de sig undan till något gömställe, der de falla i
djup sömn, tills hungern väcker dem. Förfela de sitt
rof, förfölja de det icke, utan vända om och afbida
ett gynsammare tillfälle eller begifva sig till
något annat ställe för att söka ett nytt rof. De
äro för lata att springa snabbt och uthållande,
såvida ej fara tvingar dem dertill. Till sitt
lynne äro de icke sällskapliga, hvarför de utom
under fortplantningstiden vanligen lefva ensamma och
merendels icke jaga i sällskap. Kattdjuren lefva i
monogami, men hannen bryr sig ej om ungarna, hvilka
vanligen äro flere i hvarje kull; modern deremot
vårdar dem med stor ömhet, försvarar dem äfven med
lifsfara, leker med dem, då de blifva större, och
undervisar dem i att taga rof. Hon släpar nämligen
hem lefvande smådjur åt sina ungar, tills dessa
blifva så stora, att de kunna följa med henne på
hennes ströftåg. Parningen sker i allmänhet efter
strid mellan hannen och honan, under oväsen och
skrik. Kattdjuren stå såsom fiender mot den öfriga
djurverlden och göra mycken skada; dock äro åtskilliga
arter medelbart nyttiga för menniskan, emedan de
bidraga till att förhindra en skadlig förökning af
åtskilliga idislare och gnagare. – Familjen, som
sträcker sin tillvaro tillbaka till tertiärperiodens
miocena afdelning, synes nu vara rikare på former
än fordom. De nutida arterna förete icke några mera
framstående skiljaktigheter, som skulle kunna läggas
till grund för familjens indelning i flere slägten,
hvarför här upptagas endast två, nämligen katt-slägtet
(Felis), som dock kan fördelas i sex underslägten,
och gepard- l. jagtleopard-slägtet (Cynailurus).
C. R. S.
Katte (Katt), Hans Hermann von, den preussiske
konungen Fredrik II:s ungdomsvän, f. 1704, kom
såsom löjtnant vid gardesgendarmerna i Berlin i nära
personligt umgänge med dåvarande kronprinsen Fredrik
och invigdes i dennes plan att undan Fredrik Vilhelm
I:s stränga fadersvälde fly till England. Sedan planen
upptäckts, fängslades K. och dömdes af en krigsrätt
till lifstidsfängelse; men konung Fredrik Vilhelm
skärpte domen till dödsstraff, och K. halshöggs i
Küstrin d. 6 Nov. 1730. På vägen till afrättsplatsen
fick han genom fönstret till kronprinsens närbelägna
fängelse vexla
afskedsord med sin furstlige vän, hvilken dervid
skall hafva alldeles förlorat fattningen af
rörelse.
Kattegatt, hafsvik af Atlantiska oceanen,
mellan Sverige i ö. och danska halfön Jylland i v.,
sammanhängande i n. med Skagerak och i s. förenad
med Östersjön genom Öresund samt Stora och Lilla
Belt. Den norra gränsen ar obestämd. Af somliga anses
hela den s. k. Bohusbukten upp till Norge böra räknas
till K.; men den naturliga gränsen torde utgöras
af en linie, dragen från Skagens udde på Jylland
öfver Paternosterskären till ön Tjörn, i hvilket fall
längden i n. och s. utgör något öfver 200 km. Största
bredden är 110–120 km., ytinnehållet omkring 20,000
qvkm. K. har ringa djup, det största i n., der
det dock ingenstädes öfverstiger 100 m. Söderut
aftager djupet småningom och är vid mynningen af
Öresund omkring 20 m. Den djupaste rännan följer
svenska kusten på 20–30 km. afstånd. Nästan midt
igenom K., dock närmare danska sidan, sträcker sig
en rad af vidsträckta bankar omkring öarna Lassö,
Anholt och Hesselö. Mellan dem och danska kusten
löper en bred, segelbar ränna, som emellertid har
jämförelsevis ringa djup. Längs Jyllands kust är i
allmänhet mycket långgrundt, med breda sandreflar;
endast vid halfön Djursland (Grenå) är djupare
vatten inemot land. På svenska sidan träffas i
n. skärgårds- och fjordbildning, söderut få öar och
endast två vikar af betydenhet, Skelderviken och
Laholmsbukten. Jylländska kusten är jämförelsevis
högland med några smala, djupt inskjutande fjordar,
Limfjorden, Mariagerfjorden och Randersfjorden samt
på Djursland Ebeltoft-, Begtrup- och Kalövikarna. På
de danska öarna i s. inskjuta långa, merendels grunda
fjordar. Stränderna äro i allmänhet tätt bebyggda,
på svenska sidan oftast kala, på den danska klädda
med bokskogar. Sjöfarten på K. är ytterst liflig;
många fyrar och fyrskepp leda seglaren förbi de
farliga bankarna på den danska och klipporna på den
svenska sidan. På väl skyddade hamnar lider K. brist;
de bästa äro Varberg, Kungsbacka-fjorden och Göteborg
samt den konstgjorda hamnen vid Frederikshavn. A. G.
Katt-ekorren l. gråa ekorren, Sciurus cinereus,
zool., hör till familjen ekorredjur inom gnagarnas
ordning och däggdjurens klass. Till färgen är han
askgrå, undertill hvit. Öronen sakna hårpensel;
kroppslängden stiger till 28 och svansens längd till
något öfver 30 cm. Arten, som är hemma i Nord-Amerika,
förökar sig stundom i så oerhörd grad, att allt större
och större skaror under hösten samlas och ödelägga
åkerfält, trädgårdar och skogar. Också har det
gifvits exempel på att skottpenningar måst utlofvas
för att motverka denna ekorrearts härjningar. Gråa
ekorrens i pelshandeln under namn af "petit gras"
kända skinn värderas icke synnerligen högt.
C. R. S.
Katten, Felis domesticus. Se Huskatten.
Katter (T. katten), tyskt folkslag. Se Chatterna.
Kattfot, bot., benämnes den vanligen lågväxta till
nat. fam. Synanthereae Juss. och kl. Syngenesia
L. hörande ört, hvars vetenskapliga namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
