Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större landsortsstäderna, återkom 1782 till
Drury-lane-teatern och skördade från denna
tid idel triumfer såsom sin tids främsta
tragiska skådespelerska. 1801 öfvergick hon till
Covent-garden-teatern, från hvars tiljor hon 1812
tog afsked af allmänheten i sin favoritrol, Lady
Macbeth. Sedermera uppträdde hon blott då och då för
något välgörande ändamål. Död 1831. – Mrs Siddons
förfogade i rikt mått öfver alla medel att hänrycka
och gripa åskådarna: en majestätisk figur, ett skönt
och uttrycksfullt anlete med kraftigt formade drag,
en sällsport klangfull stämma, hvartill kommo hög
intelligens och inspirerad glöd i uppfattningen. Hon
var otadlig i sin vandel och ansågs som en prydnad
för de förnämsta sällskapskretsar. På lediga
stunder öfvade hon med framgång bildhuggarekonst. En
minnesvård öfver henne uppställdes 1851 i Westminster
abbey i närheten af Shakspeares. Jfr Th. Campbell,
"The life of mrs Siddons" (1837). – 4. John Mitchell
K., historiker och språkforskare, son af K. 2,
f. 1807, d. 1857, vann redan såsom student vid
Trinity college i Cambridge stort anseende genom
historiska uppsatser. Han studerade från 1829 i
Göttingen, der hans vetenskapliga håg af bröderna
Grimm företrädesvis riktades på den angelsachsiska
periodens språk och häfder. Frukter af K:s grundliga
forskning äro bl. a. en upplaga af Beówulf (2 bd,
1833–37), Über die stammtafel der westsachsen
(1836), Codex diplomaticus aevi saxonici (1839–40)
samt History of the saxons in England (1849), ett
vägbrytande verk. Latham fullbordade och utgaf hans
arbete Horae ferales, or studies in the archaeology
of northern nations (1864). – 5. Frances Ann K.,
mest känd under namnet Fanny K. (mrs Butler),
skådespelerska och författarinna, den föregåendes
syster, f. 1809, uppfostrades af sin fader, Charles
K., och faster, mrs Siddons, för scenen. 1829
debuterade hon som Julia i Shakspeares "Romeo och
Julia" på Covent-garden-teatern, åt hvilken hennes
förmåga skänkte en ny glansperiod. I förening med
sin fader började hon 1832 en mycket framgångsrik
tourné i Nord-Amerika. Hon äktade der 1834 en
plantage-egare, Butler, ineri blef 1849 lagligen
skild från honom. Sedan hon 1847 lemnat scenen, har
hon uppträdt som föreläsarinna af Shakspeare. Hon har
skrifvit bl. a. tragedien Francis the first (1832),
Journal of a residence in America (1835), Poems
(1842), Residence on a Georgia plantation (1863),
med liffulla skildringar af slafveriet, och Records of
a girlhood (1878). – 6. Adelaide K. (mrs Sartoris),
sångerska, den föregåendes syster, f. 1816, d. 1879,
gjorde sångstudier i Tyskland, Frankrike och Italien,
debuterade 1839 i Venezia som Norma, uppträdde
derefter med stort bifall i norra Italiens öfriga
större städer samt var 1841–43 primadonna vid operan
i London. Sistnämnda år ingick hon äktenskap och drog
sig tillbaka från scenen.
Kemell, Klas Johan, finsk öfversättare, född
i Österbotten 1805, död såsom prest derstädes
1833. Förutom flere förträffliga öfversättningar af
poesier utgaf K. på finska Thomas a
Kempis’ "Om Kristi efterföljelse". Denna öfversättning
var inom den andliga literaturen en af de första
på ett rent, från främmande inflytelser befriadt
finskt språk, hvarför den var af stort inflytande
särskildt på den s. k. "väckta" religiösa rörelsen
i norra Finland. O. G.
Kemény [keme’nj], Janos, ungersk krigare och
memoarförfattare, född i Bükös (Siebenbürgen)
1607, blef page hos siebenbürgske fursten Betlen
Gabor och dennes enka, Katarina, samt användes af
fursten Georg Rakoczy II som fältherre, särskildt
i kriget mot Polen samtidigt med Karl X Gustafs
polska fälttåg. Han blef på återtåget slagen och
fången. Efter två års fångenskap valdes han genom
kejsar Leopolds understöd till furste af Siebenbürgen,
men förlorade striden med den mot honom af turkarna,
uppsatte fursten Mikael Apafi och sjönk på flykten
ned i ett kärr, der han återfanns söndertrampad
(Jan. 1662). K. efterlemnade en intressant
sjelfbiografi, senast utgifven af L. Szalay.
Kemény [keme’nj], Zsigmond, baron, ungersk
romanförfattare och publicist, i båda dessa egenskaper
en af de mest framstående i sitt fädernesland,
f. 1816, slöt sig tidigt till de missnöjdes chefer vid
siebenbürgenska landtdagen. 1841 blef K. redaktör för
oppositionstidningen "Erdélyi Hiradó" och befäste
1842 sitt anseende som politisk skriftställare
genom Korteskedés és ellenszerei (Röstvärfning
och dess motgift), der han frimodigt vände sig mot
såväl regeringen som de liberale. Hans historiska
roman Gyulai Pál (5 bd, 1844–46) vann äfvenledes
stor framgång. Såsom medredaktör i "Pesti Hírlap"
1848 förde K. ifrigt revolutionens talan. Derför blef
han 1849 ministerråd, men öfvergick till motpartiet
efter katastrofen vid Világos och skref till sitt
rättfärdigande Forradalom után (Efter revolutionen,
1850) och Még egy szó a forradalom után (Ännu ett ord
efter revolutionen, 1851). Det ledande organet för
Deáks parti, "Pesti Napló", hade derefter i K. en af
sina verksammaste medarbetare. Förutom de utmärkta
karaktersbilderna af de båda Vesselényi och István
Széchényi (1850) skref han vidare romanerna Férj és nö
(Man och hustru, 1852), Szerelem es hiúság (Kärlek och
fåfänga, 1855), Zord idö (Vilda tider, 1862) m. fl. –
K. blef 1847 hedersledamot af ungerska akademien och
var till 1873 president i Kisfaludisällskapet. Han
dog 1875 på sitt gods i Siebenbürgen.
Kemi [ke’mi], Egyptens gamla namn.
Kemi [ke’mi]. 1. Elf, den största inom Finland,
rinner upp i Sodankylä lappmarkssocken på Maanselkä
och faller ut, efter ett stridt lopp i riktning mot
s. s. v., v. n. v. och s. v., i Bottniska viken. Längd
425 km.; flodområde 51,100 qvkm. De betydligaste
af de många tillflödena äro de från n. infallande
Kitinenjoki (längd 182 km., område 7,450 qvkm.),
Raudanjoki(109 km., 3,200 qvkm.) och Ounasjoki (320
km., 12,750 qvkm.). Laxfångsten i K., förut synnerligt
rik, har efter hand nedgått till en ringa bråkdel af
hvad den tidigare varit (så t. ex. hade kyrkoherdens
i Kemi pastorat inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
