Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - King's county, grefskap i det inre af irländska prov. Leinster - Kingsley, Charles - Kingsley, Henry - Kings Lynn. Se Lynn regis - Lingsmill-öarna. Se Gilbert-öarna - Kingston, (K. upon Hull). Se Hull - Kingston, (K. upon Thames). Stad i engelska grefskapet Surry - Kingston, stad i provinsen Ontario, Canada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förr Glenmallery, men fick 1557 sitt nuvarande namn
efter Filip II af Spanien, drottning Marias gemål,
samtidigt med att Queen’s county uppkallades till
drottningens ära.
Kingsley [ki’ngsli], 1. Charles K., engelsk
romanförfattare och filantrop, föddes d. 12 Juni
1819. Han studerade vid universitetet i Cambridge
och blef 1844 kyrkoherde i Eversley i grefskapet
Hampshire. Derjämte kallades han 1860 till professor
i nyare historien vid universitetet i Cambridge,
hvilken befattning han lemnade 1869, då han utnämndes
till domherre i Chester. 1873 blef K. domherre i
Westminster och tjenstgjorde äfven som hofkaplan hos
drottningen samt prinsen af Wales. År 1874 besökte
han Amerika och höll der föreläsningar. Död d. 23
Jan. 1875 i Eversley. – K. slöt sig tidigt till
den liberala kyrkan ("broad church"). Han hyste
en lidelsefull sympati för tidens demokratiska
och sociala rörelser, men ville förädla dem genom
en handlingskraftig kristendom. För att förbättra
arbetsklassens lefnadsvilkor deltog han i grundandet
af yrkesskolor, bildade understödsföreningar,
höll föreläsningskurser och verkade oförtrutet i
pressen. K. tillhörde den flock unge ädelsinnade
män, hvilka, med predikanten J. F. D. Maurice i
spetsen, uppträdde som apostlar för den "kristna
socialismen". Efter chartismens nederlag, 1848,
gjorde sig desse till målsmän för de arbetande
klasserna. För sin ifver fick K. vedernamnet
"chartistpastorn". Den 11 Juli 1851 höll han inför
de till verldsutställningen i London samlade
arbetarna sin märkliga predikan The message of the
church to working men. Under signaturen Parson Lot
lemnade han en mängd karakteristiska bidrag till
"The Christian socialist" och "Politics for the
people". För att utbreda sina idéer äfven bland de
högre klasserna, skref K. samtidigt skönliterära
arbeten. Stort uppseende väckte hans första roman,
Alton Locke, tailor and poet: an autobiography
(1849, 2:dra uppl. 1875), som med 1848 års händelser
till bakgrund gifver en skakande skildring af striden
mellan arbetsgifvare och arbetstagare samt kastar ett
skarpt ljus öfver det moderna samhällets lyten och
förvillelser. Samma förbättringssyften fullföljde K. i
romanen Yeast, a problem (1849), så ock i skriften
Application of associative principles on agriculture
(1851), hvilken ej saknar sin märklighet. 1852 utkom
Phaeton, or loose thoughts on loose thinkers. Den
kulturhistoriska romanen Hypatia, or new foes with
an old face (1853, 2:dra uppl. 1856; "Hypatia,
eller nu som fordom", 1855, 2:dra uppl. 1867), en
af de senare årtiondenas mest lästa romaner, ger en
lifsvarm, med finaste konstnärlighet utförd bild af
den bortdöende antikens strid med kristendomen. Lika
stort värde har Westward ho! (1855, 9:de uppl. 1873;
"Vesterut! eller riddaren Sir Amyas Leighs resor
och äfventyr under drottning Elisabeths regering",
1856), särskildt berömd för sina med verklig intuition
gjorda skildringar af syd-amerikansk skogsnatur. Two
years ago (1857) söker åskådliggöra 19:de århundradets
karaktersdrag. Vidare må nämnas den fantastiska The
water
babies (1863; "De små flodbarnen, en fésaga", 1871),
Hereward, or the last of the English (1866), The
hermits (1869), Madam How and Lady Why (1869) och At
last: a christmas in the West Indies (1871). Sina
historiska föreläsningar samlade K. under titeln
The roman and the teuton (1864; 2:dra uppl. 1875,
med företal af Max Müller). K. utgaf jämväl
Alexandria and her schools (1854), folkskriften
The heroes (1856), en History of England for boys
(1864) samt åtskilliga band predikningar. Sanitära
åtgärder till de fattigas förmån åsyftades med
Town geology (1872) och Health and education
(1874). K. skref äfven vers. Redan 1848 hade han
utgifvit det lyriska dramat The saint’s tragedy, en
protest mot verkheligheten, med ämne från den heliga
Elisabets af Ungern historia. Hans dikter utkommo 1858
(3:dje uppl. 1863). Bland dem är Perseus and Andromeda
diktad på de bästa och läsbaraste hexametrar, som det
engelska språket har att uppvisa. Jfr Charles K., his
letters and memories of his life (utg. 1876 af hans
enka). – 2. Henry K., engelsk romanförfattare, den
föregåendes broder, f. 1830, afbröt 1853 sina studier
i Oxford och for till Australien, der han stannade i
6 år. Efter sin återkomst arbetade han i tidskrifter
och skref romaner. 1870–71 var han redaktör af
"Daily review" i Edinburgh, organet för den skotska
frikyrkligheten. Som krigskorrespondent för denna
tidskrift bivistade han slaget vid Sedan. Död
1876. K. skref en mängd romaner med underhållande
intrig och goda skildringar, i synnerhet af lifvet i
Australien. Stilen är dock ofta vårdslösad. Bäst voro
de första: The recollections of Geoffry Hamlyn (1859),
Ravenshoe (1861) och Austin Elliot (1863). Bland
hans senare arbeten märkas Hornby milis (1872) och
Valentin: a french boy’s story of Sedan (1872).
Kings Lynn [hårdt k]. Se Lynn regis.
Kingsmill-öarna [hårdt k]. Se Gilbert-öarna.
Kingston [kingstön]. 1. (K. upon Hull). Se
Hull. 2. (K. on Thames). Stad i engelska grefskapet
Surrey, på högra stranden af Thames, öfver hvilken
flod en brygga leder till det midt emot belägna
Hamptonwick. 19,875 innev. (1881). Af offentliga
byggnader må nämnas rådhuset, som hyser åtskilliga
konstalster af hög ålder, samt ett hospital för
sinnessjuka. Malt- och spanmålshandel. Att döma af
en mängd jordfynd (urnor och mynt), var K. fordom
en romersk militärstation. Sitt namn (egentl. King’s
town, "konungens stad") erhöll det såsom residens för
de angelsachsiske konungarna, af hvilka 8 der blefvo
krönta. – 3. Stad i provinsen Ontario, Canada, vid
nordöstra hörnet af Ontariosjön, har en rymlig, befäst
hamn och är stapelplats för de öfre trakternas handel
på Montreal. Skeppsrederi och ångbåtsfart äro särdeles
lifliga; industrien lemnar maskiner och redskap, läder
och öl. Staden har ett universitet och ett katolskt
seminarium samt är säte för en romersk-katolsk
biskop. 14,091 innev. (1881). I närheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
