Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjaiar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Kjellberg, Nils Gustaf, psykiater, akademisk
lärare, född d. 25 Febr. 1827 i Alsters församling,
Värmlands län, blef 1846 student i Upsala, 1851
med. kandidat, 1853 licentiat, 1856 kirurgie
magister och 1863 med. doktor. Efter att hafva
tjenstgjort såsom läkare vid armén och flottan
samt såsom koleraläkare (1850), distriktsläkare
å landet (1853–55) och sjukhusläkare vid Allmänna
garnisonssjukhuset (1855–56) utnämndes, han 1856
till öfverläkare vid Upsala central-hospital för
sinnessjuke, hvarjämte han blef prefekt vid Upsala
universitets psykiatriska klinik (öppnad d.
1 Okt. 1859) samt 1863 e. o. professor i psykiatri
vid nämnda universitet. År 1869 stiftade K. (i
samverkan med dr O. von Feilitzen) den i Stockholm
befintliga "Föreningen för sinnesslöa barns
vård". 1877 utsågs han till ledamot af den ännu
bestående kommissionen för uppgörande af förslag
till nya hospitalsbyggnader, kallades s. å. till
ledamot af kungl. komitén för granskning af 1858 års
stadga angående sinnessjukes behandling och vård
samt förordnades 1878 till inspektör för de i
rikets landsorter inrättade uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn. K., som flerfaldiga gånger
företagit långvariga utländska studieresor, har vunnit
erkännande såsom en skicklig organisatör samt inlagt
stora förtjenster om den svenska psykiatriens höjande
och införandet af en verklig och rationel sjukvård
äfven för de sinnessjuke. Han har utgifvit
afhandlingen Om sinnessjukdomarnes stadier
(1863) samt i "Upsala läkareförenings förhandlingar"
skrifvit beaktansvärda uppsatser rörande den
uppväxande ungdomens vård och undervisning.
2. Kjellberg, Adolf, den föregåendes broder,
läkare, akademisk lärare, född i Alsters
församling, Värmlands län, d. 17 Nov. 1828,
blef student i Upsala 1848, med. kand. 1854,
med. licentiat 1856 samt med. doktor 1862, sedan
han offentligen försvarat afhandlingen Studier i läran
om lymfkärlens ursprung (1861). 1860 förordnades
han till förste läkare vid Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn, utnämndes 1861 till
adjunkt i pediatrik vid Karolinska institutet
samt befordrades 1879 till e. o. och 1882 till
ord. professor i pediatrik dersammastädes samt
öfverläkare vid Allmänna barnhuset. Efter någon
tids sjuklighet begaf han sig i början af Maj 1884
till södra Frankrike för att söka bot. Men då hans
helsotillstånd der försämrades, anträdde han
återresan till fäderneslandet och afled d. 30 Maj 1884
ombord på ångfartyget Svithiod på vägen mellan Lybeck
och Stockholm. K. var en mycket anlitad och omtyckt
läkare, outtröttlig i sitt kall och praktiserande
på flere områden af läkarekonsten. Bland hans
hufvudsakligen i "Nordiskt medicinskt arkiv" och
"Hygiea" offentliggjorda vetenskapliga afhandlingar
märkas Om den parenchymatösa nefritens förekomst
i den späda barnaåldern (1869), Om haematuri och
albuminuri hos äldre barn (1870), Om contractura
ani hos barn (1877), Om dieten för späda barn (i
"Svenska läkaresällsk. handl.", 1874).
Kjellberg, Johannes Frithjof, bildhuggare, född i
Jönköping d. 5 Febr. 1836, inskrefs 1853
som elev vid Akademien för de fria konsterna och
egnade sig åt studier äfven i Molins atelier. År
1859 erhöll han kongl. medaljen och resestipendium
samt anträdde 1860 sin utländska färd. Efter
en kortare tids vistelse i Köpenhamn och Berlin
styrde K. kosan till Paris, der han uppehöll sig
1861 och en del af 1862. Der utförde han gruppen
Den sårade fadern samt den bekanta, ett par gånger
upprepade frisen Gossar, som hoppa bock. Båda äro
särdeles betecknande för K:s modernt plastiska
skaplynne. På hösten 1862 bosatte K. sig i Rom, der
det öfverväldigande intrycket af antiken framkallade
hans hufvudsakligaste verk uti idealplastisk riktning:
Faun lekande med sin yngre broder, hvilken grupp af
staten 1869 inköptes i gipsafgjutning och är under
arbete för att utföras i brons. På sensommaren 1868
återvände K. till Stockholm, blef s. å. ledamot af
konstakademien, kallades 1871 till vice professor
och 1873 till professor för teckningen vid akademien
efter Molin, hvarjämte han samtidigt utnämndes till
kongl. hofstatybildhuggare. Sedan sin hemkomst har
K. utvecklat mycken flit samt med ovanlig formsäkerhet
och blick för det karakteristiska utfört en mängd
arbeten af mindre omfång. Sedan några år har han
arbetat på den stod af Linné, som är afsedd att af
täckas 1885 i Humlegården i Stockholm. Den kommer
att omfatta dels en kolossal bild af den store
vetenskapsmannen, dels (på fyra omgifvande postament)
allegoriska qvinnofigurer, framställande botaniken,
zoologien, medicinen och mineralogien. Arbetet
håller f. n. (1884) på att gjutas i Stockholm
(fotställningen är fullt utförd och uppställd). –
Af K:s öfriga verk kunna nämnas grupper och figurer:
Achillevs sårad i hälen, Herakles förande Alkestis
från underjorden, 19 karyatider och dekorativa figurer
samt 3 kolossala figurer till dekorationen vid konung
Oskar I:s begrafning; statyetter i lera: Tiggande
barn, Gosse i strid med en katt, Gossar med en vagn,
Tyr, Starkad bortförande Alfhild, Ingeborg, Persevs
m. fl.; reliefer och friser: Amor och Döden, Satyr
lekande med faunbarn, Lammet på korset (i marmor);
Kristus mellan S:t Lars och S:t Knut, lunettbild i
sandsten öfver hufvudportalen till Lunds domkyrka,
samt Jernhandteringens historia, fris i cement om 57,5
m. längd, uppsatt å Jernkontorets hus i Stockholm; 58
medaljonger i brons, gips eller cement å grafvårdar
samt å fasaden till nyss nämnda hus, 21 byster i
mindje än full storlek, 17 byster i naturlig storlek,
bland dessa af L. J. Hierta, N. Ericson, A. Blanche,
M. Huss, A. Raab, A. Posse, J. A. Hazelius, I. Nobel
m. fl. samt kolossalbyster af Karl XV (i marmor),
A. Knape, P. A. Borg och U. Hiärne (de tre sista
i brons). -rn.
Kjelldahl, Anders Magnus, skolman, föddes i
Öster-Löfsta (Upsala län) 1796, blef student i Upsala
1814, förordnades 1829 till lärare i matematik och
filosofi vid Upsala katedralskola på läroverkets
högsta stadium, konstituerades 1831 såsom adjunkt med
skyldighet att bestrida den matematiska undervisningen
inom de 5 öfversta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
