Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klink ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spanmål och trävaror. Hamnen, som är
0,9–1,07 m. djup, besöktes 1881 af 306 ankommande
och afgående fartyg om tillsammans 18,903 tons
drägtighet. Omkr. 170 innev. A. G.
Klinzy, stad i ryska guvernem. Tjernigov, n. ö. om
hufvudstaden. Omkr. 8,000 innev., till största delen
raskolniker. K. ar en af de vigtigaste industriorterna
i Lill-Ryssland och har i synnerhet stora
klädesfabriker, mekaniska verkstäder och garfverier.
Klippa, en i viss mån fristående bergmassa, som
tillika är brant och spetsig. I allmänhet torde
namnet oftare begagnas om sådana berg, som på en eller
flere sidor begränsas af vatten (således öar, uddar,
kustberg o. s. v.) än om i landets inre befintliga
dylika. Jfr Skär. E. E.
Klippan. 1. Jernvägs-, post- och telegrafstation
vid Helsingborg–Hessleholms jernväg i Gråmanstorps
socken, Kristianstads län. Nära stationen ligger
vid Rönneån inom Sönnarslöfs socken Klippans
pappersbruk, som anses vara det äldsta i Sverige. Dess
anläggningsår är ej kändt, men man vet, att Tyge Brahe
under sin vistelse på herresätet Knutstorp anlade
ett "böttebrug" vid K. Sitt nuvarande stora omfång
har bruket fått först under sin nuvarande egare,
Chr. A. Bock, som ombyggt och utvidgat detsamma, så
att det nu sysselsätter omkr. 200 pers. Egendomen
omfattar jämte pappersbruk trämasseqvarn,
stärkelsefabrik samt jordegendomar i Sönnarslöfs,
Gråmanstorps och Vedby socknar om tills. 3 71/120
mtl. Tillverkningen vid pappersbruket, hvilken utgöres
mest af finare papperssorter, såsom skrif-, post-,
tryck-, spelkort- och tapetpapper, uppgick 1883 till
något öfver 1 mill. kg. med ett värde af 765,000
kronor. – 2. En del af staden Göteborg, belägen på
Elfsborgs kungsladugårds egor v. om Majorna, invid
Göta elf. K. tillhör Karl Johans församling och
har ett kapell (invigdt d. 5 Juni 1857), uppfördt i
engelsk-gotisk stil af A. V. Edelsvärd på bekostnad
af grosshandlanden D. Carnegie.
Klippare (T. klepper), i allmänhet en liten, liflig,
raskt springande häst, vanligen med bibegrepp
af att den ej är af ädel ras. Inom den svenska
krigsförvaltningen förstås med klippare särskildt
en sådan häst, som, i fall att nummerhäst är vakant
eller till följd af rusthållares åtgörande obrukbar,
denne är skyldig att lemna, om möte eller kommendering
inträffar, innan ny häst hinner anskaffas eller
nummerhästen åter blir användbar. Klipparen behöfver
icke fylla det för nummerhäst föreskrifna måttet.
C. O. N.
Klippbergen (Eng. Rocky mountains), gemensam
benämning på det vidt utgrenade nordamerikanska
bergsystem, hvilket såsom en nordlig fortsättning
af Mejicos kordillerer (Sierra Madre. Se Mejico)
från 32° n. br. i nordvestlig riktning löper
igenom Nord-Amerikas förenta stater och Dominion of
Canada ända till kusten af Norra ishafvet med en
längd af omkr. 5,500 km. och bildar vattendelaren
mellan vesterns högland och de stora slätterna i
ö. Kammhöjden af hufvudkedjan utgör inom Förenta
staterna i medeltal 3,250–3,700 m. Sin största massa
hafva bergen i sin södra del, men
sin största höjd nå de i n., der mellan 52° och
53° n. br. ligga de väldiga topparna Mount Hooker
(5,100 m.) och Mount Brown (5,170 m.). De högsta
upphöjningarna i Klippbergen inom Förenta staterna
(de öfriga delarna äro ännu föga kända) bestå af
urberg, hvilket i n. är omlagradt af siluriska och
devoniska systemet, i mindre grad af tertiära lager,
och i s. af tertiära bergarter; gränsen utgöres
af Nebraskaflodens norra arm, North Platte. Något
n. om denna flod, vid öfre Yellowstone, uppträda
äfven vulkaniska bildningar med heta källor samt
följa hela Snake rivers lopp äfvensom Columbias
nedre till Kaskadbergen, hvilka dock ej höra till
Klippbergens system.
Klippdassarna, klippsmygarna l. klipptaxarna,
Hyracidcae, zool., bilda den enda familjen
inom ordningen platthofvar (Lamnunguia) bland
däggdjuren. Klippdassarna hafva långsträckt och
valsformig kropp, jämförelsevis stort och klumpigt
hufvud med afsmalnande och från sidorna hoptryckt
nos, klufven öfverläpp, korta, breda och runda
öron, kort och satt hals samt medelhöga ben. På
framfötterna hafva de fyra och på bakfötterna tre,
med hud förenade och med hoflika naglar försedda
tår (bakfötternas innantå bär dock klo). Svansen är
knappt märkbar. Fotsulorna äro försedda med flere,
af fåror skilda, ovanligt mjuka häftdynor. Som
fullvuxna hafva dessa djur blott två, af en lucka
skilda, trekantiga framtänder, fyra oäkta och tre
äkta kindtänder. Klippdassarna förekomma i Asiens och
Afrikas bergstrakter, der de lefva i klyftor. Redan
under äldsta tider voro de bekanta och nämnas på
flere ställen i bibeln. De äro, der de ej förföljas,
föga skygga och pläga nyfiket titta fram ur sina
gömställen. Leoparden är deras värste fiende, men
äfven menniskan förföljer dem flerestädes ifrigt
för köttets skull. De lefva af gräs och röra käkarna
såsom boskapsdjuren, men idisla icke. På slät mark
röra de sig mindre behändigt, men klättra mästerligt
på klipporna och kunna der taga långa hopp. Honan
föder två mycket outvecklade ungar. Klippdassarna
bilda ett slags öfvergång mellan tjockhudingar och
gnagare. Till dem räknas ungefär ett dussin arter,
hvilka blifvit fördelade på tre slägten, af hvilka
Hyrax är det typiska och artrikaste. En af dess
bekantaste arter är den i Kaplandet förekommande
dassie klipptaxen eller damanen, Hyrax capensis, som
är gulaktigt brungrå, ofta med svartbruna fläckar på
ryggen. Den i den äldre svenska bibelöfversättningen
i 3 Moseb. 11: 5 bland de s. k. orena djuren omnämnde
kunilen (Hebr. safán, i bibelkommissionens senaste
öfvers. återgifvet med "kanin") är antagligen
identisk med H. syriacus. En tredje art är aschkokon,
Euhyrax ahyssinicus, hvilken blir högst 30 cm. lång
och är ljusare eller mörkare grå, under
ljusgulaktig. Klippdassarna kunna utan svårighet
tämjas och lära då blifva menniskan ganska tillgifna.
C. R. S.
Klippdufvan. Se Dufslägtet.
Klipperskepp, ett slags handelsfartyg, som i anseende
till såväl förhållandet mellan hufvuddimensioner
som form i viss mån afviker från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
