Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klubbekriget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i detsamma, förser man det med klyspropp, som
fyller väl upp i röret. För däcksklysen användas
för samma ändamål klyshufvar, tillverkade antingen
af jernplåt eller af gjutet jern. – Klysband. Se
Band 1. – Klysstoppare, de mekanismer, med hvilka
ankarkettingen kan stoppas, och som äro inrättade i
samband med sjelfva klyset. Se vidare Stoppare. –
Klystimmer, de timmer i ett fartygs bogförtimring,
hvilka komma på ömse sidor om klys. – Hålla öppet
klys betyder, att, då ett fartyg ligger till ankars,
den utevarande ankarkettingen alltid skall vara klar
och fri från törnar, så att den i hvilket ögonblick
som hälst kan hemvindas. J. G. B. L. H.
Klysopomp (af Grek. klyzein, tvätta, renskölja,
och Fr. pompe, pump), ett slags lavemangredskap,
bestående vanligast af en liten tryckpump med en
derifrån ledande kautsjukslang, som slutar med ett
afrundadt, smalt rör (af horn, ben eller hårdt gummi)
att föra in i ändtarmen. Klysopompen har framför de
vanliga sprutorna den fördelen att patienten sjelf kan
använda den utan hjelp och att vätskan kan drifvas
in kraftigare samt i större mängd. Jfr Lavemang.
Klystir (Grek. klyster, af klyzein, tvätta). Se
Lavemang.
Klytaimnestra (Klytemnestra). Se Clytaemnestra.
Klåda (Lat. pruritus) förekommer mest i huden
(pr. cutaneus) genom någon särskild retning på de
sensibla nervändarna eller känselpapillerna. Än
är klådan allmän (pr. universalis), än inskränkt
till särskilda hudpartier (pr. localis), såsom
till könsdelarna (pr. pudendorum), till händer
och fotsulor m. m. Vanligast framkallas klåda
genom någon yttre retning å huden af parasiter,
såsom skabbdjur, löss, änger, eller genom någon
hudsjukdom, såsom ekzem och "ref-ormar" af alla
slag, urticaria m. m. Ofta torde den bero på
någon felaktig blandning hos det i
hudkapillärerna cirkulerande blodet, såsom, vid sockersjuka,
njursjukdom, vattusot, gulsot samt mag- och
lefverlidanden. Stundom är det omöjligt att
upptäcka någon bestämd orsak, t. ex. hos den ytterst
envisa och plågsamma klåda, som inställer sig hos
ålderstigna personer (pr. senilis). Klåda botas bäst
genom att aflägsna orsaken, om den är åtkomlig. För
öfrigt stillas den bäst genom kylande omslag, bad
samt narkotiska och adstringerande salfvor. Den
senila formen trotsar ofta all behandling.
F. B.
Klådran. Se Taltrasten.
Klågerup, gods i Malmöhus län, Hyby socken, invid
K. järnvägsstation å Lund–Trelleborgs jernväg,
består af K. frälsesäteri, 6 1/4 mtl, jämte 6 11/32 mtl
underlydande inom socknen, 7/8 mtl i Bara socken
och 10/25 mtl af Assartorps säteri i Lyngby socken,
alltsammans taxeradt till nära 700,000 kr. K. är ett
mycket gammalt herresäte och skrefs i äldre tider
"Klapathorp", "Klaparp" l. "Clabbarp". Sedan det en
längre tid tillhört Sparreätten, kom det i början
af 1600-talet till slägten Grubbe och såldes på
1640-talet till Malte Juel till
Maltesholm. Genom giftermål kom det 1725 till
öfverstelöjtnant Fr. Trolle, hvars sonsons son
kammarherre C. A. Trolles arfvingar f. n. (1884)
ega det. – Med anledning af den missförstådda
författningen om utskrifning af förstärkningsmanskap
samlade sig i Juni 1811 vid K. omkr. 1,200 upproriska
bönder, hvilka blodigt tuktades af Konungens eget
värfvade regemente under H. Mörner.
Kläckeberga, socken i Kalmar län, Norra Möre
härad. Arealen 3,751 har. 1,224 innev. (1883). Annex
till Dörby, Kalmar stift, Norra Möre kontrakt.
Kläda, sjöv. För att bevara tågvirke för skamfilning
eller för vädrets åverkan brukar man "kläda" tågvirket
l. förse det med klädsel. Detta förfarande består
dels i att uppfylla rummet mellan tirarna med garn,
så att tågets yta blir slät, hvilket också kallas
tirning eller att tira, dels i att, vare sig tirning
skett eller icke, omvira tåget med smertingsremsor,
hvilket äfven kallas att smerta, samt dels i
att utanpå denna klädsel omvira ett garn, så att
hvarje rundslag kommer tätt intill det föregående
hvarfvet. Detta senare arbete verkställes af två
man med tillhjelp af en klädkila, som består af en
träkloss, å ena sidan urskölpad efter tågets halfrunda
genomskärning och å motsatta sidan försedd med ett
kort upprättstående skaft.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
