Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prof-öfversättningen med grundtexten (1776), Catechetiska
föreläsningar (2 del., 1779–80) och Bref till
N. N. om religionen och den sanna moralen (1784).
J. P.
3. Knös, Olof Andersson, bokkännare,
historiker, den föregåendes son, född d. 21 Mars
1756 i Leksbergs socken, Skaraborgs län, blef 1772
student i Upsala och 1778 filos. kandidat samt antogs
sistnämnda år till e. o. amanuens vid k. biblioteket i
Stockholm. Vid 1779 års filos. magisterpromotion
i Upsala intog han första hedersrummet, fästes
1780 vid universitetet såsom literarum humaniorum
docens och blef 1784 e. o. adjunkt. K. gjorde
sig snart känd såsom en utmärkt undervisare och
skicklig, ytterligt noggrann forskare, särskildt på
den svenska lärdomshistoriens och bibliognosiens
område, samt blef i det år 1786 genom hans nitälskan
stiftade "Historiska sällskapet" (se Historiska
föreningar) den sjelfskrifna medelpunkten och allas
rådgifvare. Det oaktadt såg han sig vid tvänne
särskilda tillfällen gå miste om vidare akademisk
befordran. Stor och berättigad var i synnerhet
hans harm öfver att 1788 förgäfves hafva sökt
vice-bibliotekariesysslan vid universitetet, och i
denna motgång trodde man sig finna orsaken till hans
från den tiden försämrade helsotillstånd. Efter en
16-årig akademisk lärareverksamhet sökte och erhöll
K. 1796 lekturen i grekiska i Skara, hvilken han
1797 tillträdde. Han började nu äfven,
i förening med P. Luth och L. Kjerner, utgifva
"Skara månadsskrift" (1798), men företaget afstannade
med tredje månaden. Hans sjuklighet tilltog, och
han afled d. 15 Jan. 1804. – K:s af trycket utgifna
arbeten äro af mindre betydenhet, men bland hans i
k. biblioteket i Stockholm förvarade literära
qvarlåtenskap märkas tvänne om utomordentlig flit
vittnande, tyvärr ofullbordade, handskrifter af
stort värde: Repertorium Sueciae biographicum,
en anvisning på källorna för lefvernesbeskrifningar
öfver svenska män och qvinnor, samt Repertorium
Sueciae diplomaticum, en förteckning på diplom och
tryckta handlingar i svenska historien sedan 1521.
4. Knös, Karl Johan, teolog, predikant, pedagog,
den föregåendes broder, född i Skara d. 10 Dec.
1767, blef student i Upsala 1784 och promoverades
1791 till filosofie magister samt utnämndes 1792
till docent i historia. Professor Tingstadius
erbjöd honom för hans insigter i österländska språk
docentur äfven i detta ämne. 1796 utnämndes K. till
gymnasiiadjunkt i Skara samt kyrkoherde i Vings
prebendepastorat, 1801 till andre teol. lektor
med Vinköl till prebende samt 1805 till förste
teol. lektor och kyrkoherde i Götene. 1809 blef
han teol. doktor samt fick 1818 teol. professors
namn, heder och värdighet. 1825 blef han domprost
i Skara. 1826 träffades han af ett slaganfall,
som för hans återstående lifstid, i nio års tid,
band honom vid sjuksängen i svåra plågor. Död
d. 10 Maj 1835. – K. var en mild, älsklig och djupt
anlagd personlighet samt framstående både som pedagog
och predikant. Men han saknade derjämte ingalunda
begafning för
mera praktiska värf. Då Skaraborgs läns
k. hushållningssällskap stiftades (1807), blef K. dess
sekreterare och fortfor dermed i 10 år. Stor del hade
han i stiftandet (1816) af Skara stifts bibelsällskap,
hvars vice ordförande han blef. Vid riksdagarna
1809–25 var K. stiftets representant. Bland hans
skrifter må nämnas Hebreisk språklära jämte inledning
om hebreiska litteraturen och sättet att lättare
lära språket (1818) samt dissertationer och tal.
J. P.
5. Knös, Gustaf, orientalist, teolog, den
föregåendes broder, född i Skara d. 20 Okt. 1773,
blef student i Upsala 1791, filos. magister 1797
och teol. kandidat 1800, hvarefter han
utnämndes till docent i Gamla och Nya testamentets
exegetik. Under de närmast följande åren företog
han utrikes resor samt studerade österländska språk
vid universiteten i Rostock, Paris och Göttingen,
der berömda orientalister förestodo professurer i
detta ämne. På grund af ett fördelaktigt vitsordadt
specimen vid Göttingens universitet utnämndes han
1806 till akademiadjunkt i Upsala med grekiska och
österländska språken till läroämne. K. utnämndes
1810 till professor i grekiska språket, hvilken
professur han 1814 utbytte mot en i österländska
språk. 1817 lät han prestviga sig och kallades s.
å. till kyrkoherde i Vester-Åkers och Dalby patronella
pastorat med k. tillåtelse att derjämte få behålla
sin professur. Han blef teol. doktor 1818.
Död i Upsala den 13 Dec. 1828. – Det djupa religiösa
sinnet hade K. gemensamt med sin farfader, fader
och sina bröder. Säkerligen har man att i hans
kontemplativa väsende söka orsaken till att de
stora förhoppningar vetenskapen hyste om honom
icke uppfylldes. Det enda arbete af K., som väckte
någon större uppmärksamhet, var den bekanta skriften
Samtal med mig sjelf om verlden, menniskan och Gud
(1824; 2:dra uppl. 1827). Den innehåller en
sjelfbekännelse, som är ett troget uttryck af hans
väsende och åskådning. Han framstår i den såsom
swedenborgian af öfvertygelse. Redan som barn
hade han i hemlighet studerat Swedenborgs skrifter i
faderns bibliotek. En skarp recension i tidskriften
Svea föranledde utgifvandet af Försök att utreda
några vigtiga frågor, som utkom året före hans
död. För den yttre verlden syntes K., i den mån
han blef äldre, allt mer och mer främmande. I
sällskap var han tyst och sluten, men i förtroligare
kretsar meddelade han på ett fängslande sätt
sin inre rikedoms skatter. I förening med sin
broder O. A. Knös och G. Rosén utgaf han Ossians
skaldestycken (h. 1–3, 1794–1800). Bland hans
öfriga arbeten må nämnas Chrestomathia syriaca
maocimam partem e codicibus manuscriptis collecta
(Göttingae MDCCCVII) och De lingua Sabaeorum (i "Acta
Societ. scient. Grötting"). Han efterlemnade äfven
en stor mängd akademiska dissertationer. J. P.
6. Knös, Tekla Levinia Andrietta, författarinna, den
föregåendes dotter, föddes i Upsala d. 17 Juni 1815.
Ända från sina barnaår var hon en omhuldad medlem
af den anderika och glädtiga umgängeskrets, som rörde
sig i Geijers, Atterboms, I. Hwassers och öfverstinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
