Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kodros (Lat. Codrus), forntida konung i Athen,
son af Melanthos och tillhörande nelidernas, från
det messeniska Pylos invandrade ätt. Den attiska
sagan förtäljer att, när dorerna (1068 f. Kr.,
enligt den traditionella tids-beräkningen) gjorde
ett infall i Attika, oraklet förespådde seger åt
det folk, hvars konung blefve dödad af fienden. För
att vända denna förutsägelse till sitt folks fördel
skall K. hafva okänd och förklädd begifvit sig in
i fiendernas läger, der han inledde en ordvexling
och blef dödad. Då rätta förhållandet upptäcktes,
drogo dorerna sig frivilligt tillbaka. Athenarna
förklarade derefter, att ingen vore värdig att i
egenskap af konung efterträda K., som frivilligt
uppoffrat sig för fäderneslandet; i stället infördes
en fri författning. Sannolikt döljer sig bakom denna
berättelse blott en af de högadliga (eupatridiska)
slägterna genomförd inskränkning af konungamakten. I
sjelfva verket var K. ingalunda Athens siste
konung, ty hans efterkommande voro under lång tid
i ärftlig besittning af den högsta regeringsmakten,
och konungatiteln qvarstod vid sidan af benämningen
arkont (herskare). A. M. A.
Kodugu. Se Coorg.
Kodungalur l. Cranganore, stad i södra Indien,
vasallstaten Kotsjin, vid Persiska hafvet. Omkr. 9,500
innev. Ehuru nu obetydligt, har K. ett historiskt
intresse. Om ock traditionen att aposteln Tomas der
först skall hafva predikat kristendomen i Indien
är mytisk, är det dock säkert, att en syrisk kyrka
fanns der före 9:de årh., och att judar voro bosatta
der ännu tidigare. Portugiserna anlade ett fäste
i K. 1523 och förlorade det 1661 till holländarna,
hvilka innehade det till 1789, då de sålde det till
Tippo Saib, som förstörde det.
Koefficient (af Lat. con, tillsammans, med, och
efficere, åstadkomma). 1. Matem., i ett gifvet
algebraiskt uttryck den storhet, med hvilken den
i uttrycket ingående hufvudsakliga storheten
är multiplicerad. Så är t. ex. i uttrycket
10a koefficienten 10. Då i ett uttryck obekanta
eller föränderliga storheter förekomma, anses dessa
vanligen såsom hufvudsakliga storheter. Så är t. ex. i
allmänhet 2a koefficienten i uttrycket 2ax; eljest
kan äfven 2 der vara koefficient, om produkten ax
betraktas såsom den egentliga storheten. Då ingen
synbar koefficient finnes, t. ex. i uttrycket a2,
är koefficienten alltid 1. – Med koefficienter till
en eqvation
xn + a1<i>x<sup>n</i>-1</sup> + - - - + an-1x + an = O
förstås koefficienterna a1, - - - -, an-1, an till de
successiva digniteterna af x. Dessa
koefficienter hafva ganska anmärkningsvärda
egenskaper; så är t. ex. a1 alltid lika med
summan af eqvationens rötter, tagen med
ombytt tecken. – Om binomialkoefficienter
se d. o. – Differentialkoefficient är
liktydigt med derivata (se d. o.). – 2. Fys.,
ett tal, hvilket uttrycker den verkan eller
förändring, som en fysisk orsak åstadkommer. För
att vara komparabla måste koefficienterna
hänföras eller reduceras till samma enheter.
1. G. E. 2. L. A. F.
Koekkoek [kukkuk]. 1. Johan Herman K., holländsk
marinmålare, f. 1778, d. 1851, började som arbetare i
en tapetfabrik, men utbildade sig genom eget studium
af naturen till en lyckad framställare af utsigter
öfver haf och floder. – 2. Barend Cornells K.,
landskapsmålare, den föregåendes son. f. 1803,
d. 1862, var lärjunge af sin fader och utbildade sig
vidare vid akademien i Amsterdam. Hans arbeten utmärka
sig för öfverraskande natursanning, karakteristiskt
staffage och mästerligt utförande. De skildra mest
skogstrakter vid nedre Rhen. – 3. Marinus Adrian
K., den föregåendes broder, f. 1807, är en aktad,
ehuru mindre betydande landskapsmålare. – 4. Herman
K., den föregåendes broder, marinmålare, f. 1815,
har efterlemnat arbeten, som vittna om ifrigt
naturstudium och duktig behandling. Äfven hans
söner, Johan Herman och Johan Herman Barend,
måla förträffliga mariner.
Koeleria [keleria], tofs-äxing, bot., är ett slägte
inom nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria
L., som inom den europeiska floran har 13 arter
och å Sveriges sydliga kusttrakter samt å Öland
representeras af K. glauca DC., som bildar låga tufvor
af ett gråaktigt gräs med nästan trådsmala, småludna
blad och en mängd små, sammantryckta småax, hvilka
bilda en smalt cylindrisk, tät vippa. Tofs-äxingen
växer hälst i rena sanden. O. T. S.
Koemtion (Lat. coemtio, af coemere, köpa tillsammans)
var en af de former, under hvilka äktenskapet kunde
enligt den äldre romerska rätten ingås. De öfriga voro
confarreatio (en religiös form, som kunde användas
endast af patricier) och usus. Ett med iakttagande
af någon af dessa former ingånget äktenskap medförde
den stränga verkan, som betecknas med uttrycket
att hustrun kom under mannens manus. Denna mannens
"manus" innebar i personligt afseende väsentligen
samma myndighet öfver hustrun som potestas öfver
barnen; i förmögenhetsrättsligt afseende åter, å ena
sidan, att hustrun ej hade någon egen förmögenhet,
utan förvärfvade allt åt mannen, och, å andra sidan,
att hon vid hans död, då hon blef sui juris, ärfde
honom såsom en dotter, hvarför hon också sades vara
filiae loco. – Coemtio, såsom form för äktenskapets
ingående, var den från förmögenhetsrättens område
lånade formen för köp (mancipatio). Den var en form
äfven för plebejernas äktenskap, hvilka icke kunde
använda den religiösa formen, "confarreatio". Man
kan derför betrakta "coemtio", till hvilken "usus"
är att anse som ett supplement, såsom den tidens
civil-äktenskap. – Senare uppkom ett äktenskap
med mindre stränga rättsverkningar, det s. k. fria
äktenskapet. L. L.
Koenigia [kon- l. kön-] L., bot., ett litet slägte,
hörande till nat. fam. Polygoneae Juss., kl. Triandria
L., som har en enda europeisk art, K. islandica,
sparsamt förekommande dels å Skandinaviens fjäll,
dels i sub-arktiska trakter. Det är en mycket liten,
späd ört, med helt få, glest sittande, små, hela blad,
de öfversta nästan i krans, samt i toppen af stjelken
knippen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfah/0497.html
